This is a study of the work of a Danish music teacher at a free school (grade 1 9) in Copenhagen. The teaching is based explicitly on playing in ensemble and the pupils play at a high artistic level compared to a normal school. Data collection was made during three days with the help of observation, video recording and qualitative interviews. The report contains video clips where the pupils and the teacher play together. The great differences between this model of teaching and the normal, lie in the teacher participation in the music making, the central role of the rhythms, the early start (grade two), the form of songs and arrangements and the lack of notation in favor of music making by ear.

Syftet med denna undersökning är att undervisa i musik och ensemblespel på en anstalt och studera vilka effekter undervisningen har på internernas aggressiva beteende och destruktiva tänkande. Aktionsforskningen baseras på teorin om att ensemblespel även är en utmanande och effektiv gruppsykologisk övning. Situationen tvingar dig att ta ansvar för din uppgift i gruppen i realtid. Den negativa, kollektiva konsekvensen av en persons misstag är snabb och konkret. Studien vill se om musik och ensembleundervisning kan användas i såväl träningen av interners samarbetsförmåga och tolerans som ett verktyg för interners utveckling inom kognitivt beteendeterapi.

Student recruitment? - Three teachers? thoughts concerning children's first experiences in municipal arts and music schools. The aim of this thesis is to explore three teacher' experiences of recruitment of students to arts and music schools. The thesis includes thoughts about how teachers can inspire students and why the orchestral string bass is an infrequent choice of instrument to study. I have examined the issues through a qualitative study where I have interviewed three licensed string bass teachers of different ages and backgrounds.

Den här studien har genomförts för att undersöka hur en gitarrlektion fungerar över internet och hur den upplevs av dess användare. Undersökningen har genomförts genom att jag och två av mina gitarrelever har utforskat två olika gitarrhemsidor. Vi har tagit lektioner från dessa sidor. Där visas materialet genom video, ljud och med eller utan tabulatur. Därefter har mina elever intervjuats där de bland annat har fått svara på frågor om vad de tyckte om hemsidan, lektionen och lärarens kvalitet och hur det kändes att inte ha en lärare närvarande vid lektionstillfället.

SammanfattningDetta arbete handlar om att kritiskt belysa de aspekter av undervisning som är centrala för mig som pedagog. Som lärare vill jag nå fram till eleven, jag vill att eleven ska ha möjligheten att vara kreativ och att få uppleva det tillstånd som kallas flow.Arbetet har utgått från de upplevelser jag fick av musik när jag var yngre, då tänkte jag inte i termer och begrepp utan upplevde - utan allt för förutfattade meningar. Nu när jag är lärare känner jag ett starkt behov av att identifiera vad jag då upplevde för att kunna ge mina elever en liknande kick av musik. Identifieringen har lett fram till detta arbete, jag kunde inte sätta ord på vad jag sökte men visste ändå intuitivt vad det var jag ville åt. Så småningom kom orden på plats: jag har i mitt identifieringsarbete kretsat kring kreativitet, flow och undervisnings metoder.

Title: Strokes of music - Harmonic methods for modal music.The aim of this paper is to develop harmonic methods for music based on different modes or scales. It begins with an exploration of the music of Claude Debussy and then goes on with other methods and scales and also includes an analytic chapter and results at the end. With "strokes of music" I mean a musical technique, which has some parallels to how a painter can choose colors and palettes to express what he is looking for ? the freedom to choose between colors and palettes, or in music tones and scales ? to move between them by sudden or leading modulations, from the diatonic scales with alternative formations, to the symmetric spheres, to the melodic pentatonic scales and other alternative new formations, using plateauic solutions or chords in diatonic, functional and non-functional progressions. A scale can be used as tonality or subordinated and the harmonic rhythm can be both with no movement and fast paced.Syftet med detta dokument är att utveckla harmoniska metoder för musik som bygger på olika modus eller skalor.

Uppsatsen syftar till att söka svar på hur viktigt det är att människan i vårt samhälle ser på sig själv som en musikalisk individ och hur viktigt det är att andra också gör det. Spelar musikaliteten någon roll för oss människor eller är det kuriosa, något extra och roligt som vissa har stor glädje av men som andra inte saknar i någon större utsträckning? Forskningsfrågorna som använts är: Vad händer när man får veta att man är ?omusikalisk?? Hur framförs beskedet och hur har det förändrats från andra halvan av 1900-talet och fram till idag? Uppsatsen baseras på teorier om musikalitet och identitet. Metoderna är kvalitativa och utgår från narrativa metoder med sitt ursprung i Labov (1972) och hans modell för berättelseanalys vilken även skulle kunna beskrivas som diskursanalytisk. De berättelser som ligger till grund för studien kommer från sex informanter i åldrarna 18-58.

The aim of this thesis is to investigate whether personal development, from the professional perspective, could be a relevant part of the music education department at Malmö Academy of Music. The thesis explores whether students would gain a better understanding of the professional teacher's role through personal development, and also the kind of educational structure that would be most suitable to achieve this understanding. A qualitative focal group interview was used as a method, and the participants where four students at Malmö Academy of Music. The results show that the students generally would be open-minded to integrate personal development in their educational program, and they also have a lot of interesting ideas regarding how a framework for the integration of personal development in the educational program could be structured. A number of suggestions how to integrate self reflection in the educational program are presented in the thesis.

The main purpose of this study is to inquire whether music can function as a supportive and compensating tool for children from various kinds of social exposure. Eurhythmics is the musical method focused on, since it consciously works out of a socializing perspective. The study involves a scheme with poor children in Argentin (autumn 2005) and is based upon two interviews with women working professionally with both the social and the musical aspect of the current question. Notes from the above mentioned project are added to the interviews. The possible conclusion from the end results is that the individual as well as the dynamics of the group (as a whole) draw positive benefits from not only the music itself but also the structure and the elements of it.

The purpose of this thesis was to study the functions that music have in relation to the formation of identity, and research how this fits into the music subject in the school environment in Sweden. My questions were; (1) what role does music has in the formation of identity? (2) how does gender stereotyped musical identities take form? (3) what is the problems or risks with music education in relation to formation of identity? (4) how does the curriculum for the Swedish school relate to the functions that music have in relation to the formation of identity? I have done an analysis on three writers who focuses on theories about music in relation to the development of identity, to give perspective to the individual?s music reality. The first one is the Swedish Musicology professor Börje Stålhammar, the second one is the Norwegian music therapist and professor Even Ruud, and the third one is the Brittish music senior master Nicola Dibben. I have compare their thoughts and found a great unanimity in many aspects.

Title: Teaching improvisation in different musical genres My curiosity for teaching improvisation in different genres emerged when I started playing with musicians who had another musical background than my own. I wanted to acquire a better understanding of what improvisation means to them and how improvisation is taught in their genre. The aim of this study is to gain insight into four pedagogues' methods of teaching improvisation. The four pedagogues represent the genres of jazz, blues, organ music and folk music. I chose these four genres for two reasons.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur organisationer arbetar med flyktingbarn och på vilket sätt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklärare) kan arbeta för att förbättra flyktingbarns situation i Sverige och i världen. Studien utgår från tre intervjuer med människor som är aktiva inom tre olika organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jämför det med information från teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras från resultatkapitlet är att om organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna påverkas positivt eftersom detta är en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan också vara av betydelse att fler musikpedagoger får upp ögonen och också erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.

Title: Adults who have been suzuki children speak out - A study of the consequences of the Suzuki method in five adults' lives. This study deals with a quite unexplored field: the consequences that the Suzuki method, that among other things is based on learning by listening and early beginning, can have on a child's life. This can be useful for those generally interested, for Suzuki teachers and even for those who are critical to the Suzuki method and have asked for more research about it. I have performed interviews with five adults who have all grown up with the Suzuki method of learning in Sweden. Based on their answers I have also analysed their experiences in relation to Suzuki's view on child development, the thirteen basic principles of the Suzuki method, Howard Gardner's opinion on the Suzuki method and previous research in Sweden.

Title: A study of how active therapist talks about the FMT method. FMT-therapists use music as a means of communication. The method is non verbal and uses musical codes to create a framework for the apprentice. The instruments that are being used are piano, drums, a variety of flutes and whistles. The FMT-method is a musical form of therapy that targets all functional disabilities.

Scatsång och röstimprovisation är speciella kännetecken som skiljer jazzsång från andra sångstilar. Men det betyder inte att alla jazzsångare gillar att sjunga scatsång eller göra ordlösa improvisationer med sin röst. Vilka tankar finns hos jazzsångare om scatsång och röstimprovisation? Det är en fråga som har inspirerat mig till att göra denna studie. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur scatsången och röstimprovisation uppfattas av erfarna jazzsångare idag.