There are few legally protected gardens in Sweden, and those that are protected are mainly from the 17th and 18th centuries. All time periods have the same value and more modern gardens therefore needs to be protected. Evaluating parks is, however, complicated since it do not exist any methods. One environment from the 1960?s that has not been protected is Televerket in Farsta, Stockholm. The facility has been classified as worthy of preservation by Stockholm City Museum and has received the Kasper Salin Prize.

In the new Library Act of 2014, it is stated that public library supply should be characterized by quality. To investigate what this means for the library, I do a functional analysis of ideas of librarians' views on quality and how they work with purchasing, weeding and mediation. I have chosen to limit the essay to fiction for adults in Swedish public libraries. By combining the basal idea analysis, where I investigate librarians' ideas about quality, with an operational analysis of ideas, where I examine the effects librarians' quality ideas get for the daily work, Iwant to find out the librarians' quality ideals.The material I analyze consists of 18 questionnaires, filled out by librarians with responsibility for purchasing and / or thinning in libraries across Sweden. The analysis is done with an analytical schedule, that consists of a number of opposing ideal types taken from previous research on quality, purchasing, thinning or mediation.

In the new Library Act of 2014, it is stated that public library supply should be characterized by quality. To investigate what this means for the library, I do a functional analysis of ideas of librarians' views on quality and how they work with purchasing, weeding and mediation. I have chosen to limit the essay to fiction for adults in Swedish public libraries. By combining the basal idea analysis, where I investigate librarians' ideas about quality, with an operational analysis of ideas, where I examine the effects librarians' quality ideas get for the daily work, Iwant to find out the librarians' quality ideals.The material I analyze consists of 18 questionnaires, filled out by librarians with responsibility for purchasing and / or thinning in libraries across Sweden. The analysis is done with an analytical schedule, that consists of a number of opposing ideal types taken from previous research on quality, purchasing, thinning or mediation.

Den här rapporten utgör dokumentationen av ett examensarbete som genomfördes inom Kandidatpåbyggnadslinjen vid Jönköpings tekniska högskola. Inom det jubileumsår som Nässjö stad firar i samband med stadens 100-årsdag var det Nässjö JärnvägsMuseums mål att ta fram en temporär kulturutställning i en tågvagn, vilken ska stå vid Nässjö tågstation under jubileumsårets gång. Genom projektledare hos Nässjö kommun kom museet i kontakt med en designstudent från Jönköpings tekniska högskola, vilken erhöll uppgiften att utveckla den temporära kulturutställningen.Syftet med projektet var att undersöka hur en temporär kulturutställning kan se ut för att locka till sig besökare och intresse från önskade målgrupper. För att konkretisera syftet konkritiserades de till en frågeställning som handlade om hur temporära kulturutställningar och deras grafiska kommunikation kan te sig för att locka till sig önskade målgrupper. Därtill togs fyra konkreta målsättningar fram, vilka specificerade att projektet ska leda till designen av en utställning, tillhörande grafisk kommunikation, skyltning för Nässjö järnvägsMuseum samt ett kompendie där den grafiska kommunikationen visades upp.För att exemplifiera hur en temporär kulturutställning kan te sig och infria målsättningarna inleddes arbetet med undersökningar observationer och intervjuer vid olika kulturutställningar.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Historien, nuet och framtiden tillhör människan. Hur tänker unga människor om historiska platser i deras närmiljö? Museum och besökscentra i västvärlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjälp för att på nya sätt presentera sina utställningar och för att nå nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utställningar både i besökshallar och på webbsidor på Internet. Kan ungas intresse påverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta på hur deltagare från kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via två olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberättande.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, Museum i form av FlygvapenMuseum i Linköping.

Syftet med min undersökning var att få svar på hur ArméMuseum i Stockholm representerar temat krig i basutställningen och hur museipersonalen förhåller sig till denna representation. Jag önskade även veta vad för sorts kulturarv ArméMuseums anställda ansåg vara problematiskt att presentera.Jag intervjuade fyra personer från ArméMuseum och via metoden ?thick description? och Aronssons flanörperspektiv som grundar sig i promenadetnografin, gjort utförliga anteckningar av mina observationer från deras basutställning. Studien grundar sig i ett musei- och kulturarvsvetenskapligt perspektiv, där studier om hur kulturarv presenteras på museer är ett vanligt ämne. Mina teoretiska grundpelare har bland annat varit Gregory Ashworth, Sharon MacDonald, Laurajane Smith, Rihannon Mason och Peter Aronsson som alla menar att synen och bearbetningen av mörkt kulturarv påverkas av politiska värderingar, tiden och hur det framställs på museer.Resultatet av studien kommer fram till att ArméMuseums anställda vill förmedla att krig är hemskt och som ofta går hand i hand med lidande, död och orättvisor.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, Museum i form av FlygvapenMuseum i Linköping.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns Museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.