The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student?s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student.

Den här studien analyserar läromedel i svenska ur ett historiskt perspektiv för att utreda hur retoriken och/eller den muntliga framställningen med fokus på tal inför åhörare har presenterats under fem decennier. I uppsatsens syfte ingår att, med utgångspunkt från hur läromedlen presenterar ämnet, dra slutsatser angående retorikens och/eller den muntliga framställningens funktion i den svenska skolan, speciellt med avseende på retorik, argumentation och demokrati. Forskningsbakgrunden ger en genomgång av retorikens definition, praktiska funktioner och koppling till skolan. Metoden som används är den komparativa textanalysen i vilken likheter och skillnader hos texter lyfts fram. Primärmaterialet utgörs av läromedel i svenska från 1960-talet till 2000-talet.Det visar sig bland annat att synen på retorik som begrepp skiljer sig mellan de äldre och de nyare läromedlen.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av språkängslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas självupplevda förmåga i franska som främmande språk. Därtill ämnar detta arbete belysa i vilka situationer de ängsliga eleverna upplever sin talängslan vara som värst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i språkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. En enkät delades ut i franskgrupper på två svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och på det kvalitativa materialet genomfördes en innehållsanalys. Det visar sig att språkängslan är relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett måttligt statistiskt signifikant samband mellan självvärderad språklig förmåga och grad av språkängslan.

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella prov i svenska somandraspråk skrivna av elever i åk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, ordbildning och stavfel som beror på brist pågrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen är att titta på vilka typerav stavfel som är vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer också att titta på antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag får fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidär tillägg eller utelämnande av bokstav är den absolut störstaunderkategorin. Vad gäller ordbildning är felaktiga särskrivningar devanligaste felen. När det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svårigheter återfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svårighetsgrad. I studien har matematikuppgifter från PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C på gymnasiet analyserats utifrån vilka typer av matematiska symboler de innehåller. Resultatet av denna analys har sedan med hjälp av statistisk korrelationsanalys jämförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav på läsförmåga uppgiften ställer. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser är för svaga för att någon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett något starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och låga lösningsfrekvenser än för någon av de andra symboltyperna.

Denna studie har den muntliga delen av franskundervisningen under grundskolans senare år som fokus och hur lärare kan motivera elever att tala franska men också hur elever kan motiveras att välja att lära ett modernt språk. Syftet med studien är att söka kunskap i vilka metoder och tillvägagångssätt några fransklärare använder sig av för att motivera sina elever att tala franska samt vilken deras inställning är till elevernas förmåga att uppnå muntlig färdighet. Studien har genomförts med en hermeneutiskt inspirerad kvalitativ ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Sex lärare har intervjuats och resultatet redovisas i 5 kategorier som utkristalliserats ur intervjumaterialet. De är: Intressera elever för franska, Motivation till lärande, Lärares inställning till franska språket,arbetssätt i undervisningen samt Vision.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursVårterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- ochskrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så ärmatematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är aritmetik, algebra, geometri och statistik.Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det.

The purpose of this study is to analyse the significance of the national assessment in highschool education, including what the teachers express about the new instructions currently coming from the Swedish National Agency of Education, concerning a more central control of grading the national assessments. This study also covers the teachers individual responsibility when it comes to grading the national assessments. The purpose of the national assessment is to secure that grading and the education level in the country is equal. This is a qualitative study useing the method of a group discussion intervju (focusgroup intervju). Five highschool teachers took part in the discussion with questions that had been decided beforehand.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på om det skett någon förändring mellan 1992 och 2005 när det gäller niondeklassares formella skrivfärdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklärare verksamma på högstadiet. Materialet till själva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser från 1992 års centrala prov och 40 uppsatser från 2005 års nationella prov. Statistik över fem språkliga normavvikelser fördes under uppsatsläsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa år, bildades åtta undergrupper utifrån kön och uppsatsomdömen.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..