Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmässigt gravida kvinnor att avstå från alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen på MVC ger en unik möjlighet både för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför föräldraskapet och alkoholproblem inom släkten.Syfte: Att undersöka om samtal med båda de blivande föräldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd från främst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han får motsvarande stöd av henne till minskat drickande.Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I två olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning på MVC och båda parterna fyllde i frågeformulär vid inskrivningen.

Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvårigheter och b) Att pröva och utvärdera grupphandledningsmodellen som lärmiljö, där den gemensamma utgångspunkten är gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhållningssättet bakom studien ligger nära det interaktiva perspektivet, där utgångspunkten är frågeställningen om vad vi kan lära av de svårigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krävs en samverkan över disciplingränserna och kopplingen mellan teori och praktik måste stärkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgångspunkt för lärande. Kunskapsutvecklingen ska förstås som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstår genom människors inbördes interaktioner och relationer är ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mänskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning är en ansats som inbegriper både teori och metod, vilket innebär att studiens metod inte kan hanteras på traditionellt sätt.

Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.Följande frågor skall besvaras:1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?MetodEn manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.ResultatFör KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst.

Ett problem med elevers skrivande har varit att elever utvecklat ett rituellt skrivande utan kommunikativa intentioner. Eleverna har även haft svårigheter att skapa ett eget innehåll, vilket lett till att elever reproducerat eller plagierat material till sina texter. Till detta kommer undervisningstrend som bygger på tanken att elevers skrivfärdigheter förbättras av att analysera textstrukturer. I studien granskas fyra läroböckers skrivdidaktik med avseende på hur eleverna får stöd i läroböckerna för utveckling av innehåll, kommunikation med andra läsare samt hur den eventuella undervisningen i genrer har utformats. Resultaten visar att tankeskrivande utan tanke på formkrav inte förekommer i läroböckerna.

Skattemyndigheter världen över arbetar med att hantera den skatteinbetalning som behövs för att finansiera och driva samhället. Fullständig skatt betalas inte in och de uteblivna skatteintäkterna utgör det så kallade skattefelet, vilket definieras som skillnaden mellan den teoretiskt korrekta skatten som borde betalats in och den faktiskt fastställda skatten. Alla skattemyndigheter arbetar med olika medel och i olika omfattning för att minska skattefelet. De utför delvis kontroller och granskningar samt informerar och uppmuntrar skattebetalarna till att göra rätt. Kontroller kan utföras dels genom olika typer av stickprov, eller genom att identifiera riskområden och primärt inrikta resurserna till dessa områden.Globaliseringen har medfört att företag ofta både opererar och handlar i ett flertal länder.

Problem/bakgrund:"Mångfald" är ett begrepp som fick fart på 1990-talet och användes först med tanke på den "ras"/etniska mångfalden. "Jämställdhet" mellan könen har en längre historia bakom sig och är fortfarande mer studerat som begrepp. Många företag och organisationer har tagit sig an dessa frågor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och policys. "Mångfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning då kategorier som sexuell läggning, funktionshinder, religion och även kön m m är inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska självklara och med positiv respons, därför är det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhåller sig kring dessa frågor.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera hur begreppen "mångfald" och "jämställdhet" konstrueras, upplevs och används på en förvaltning inom Region Skåne.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida amerikanska och brittiska dagstidningars bevakning av svältkatastrofen på Afrikas horn 2011 utvecklades och förändrades från en månad innan och en månad efter att FN den 20 juli samma år förkunnade att området var drabbat av svält. Dessutom avses undersöka om rapporteringens fokus förändrades efter 20 juli för att sätta dagens rapportering i förhållande till tidigare rapportering av svältkatastrofer i Afrika, eftersom rapporteringen är avgörande för omvärldens respons.I denna uppsats ställs fyra forskningsfrågor; Hur förändrades rapporteringsfrekvensen efter 20 juli 2011 i förhållande till teorier om katastrofrapportering? Hur förhåller sig Storbritanniens och USA:s rapportering om positiva respektive negativa ämnen med tidigare bilder av Afrika och compassion fatigue?På vilket sätt skiljer sig rapporteringen åt innan och efter 20 juli 2011 i förhållande till katastrofrapportering? Hur ramas det egna landet in i artikeln, det vill säga vilken form av uppmärksamhet får landet artikeln publiceras i för sina insatser?Denna uppsats baseras på ett teoretiskt ramverk som innefattar inramning, nyheters rapportering av katastrofer, compassion fatigue (den gradvisa minskning av medkänsla hos en publik som blivit mättade av en viss typ av rapportering). Denna studie är en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys där data har samlats in kvantitativt för att skapa kategorier för ramar samt för att kunna jämföra data mellan de båda länderna på ett konkret sätt. Därefter har resultaten analyserats kvalitativt.Rapporteringsfrekvensen för de båda länderna i de för studien utvalda 67 artiklarna steg efter 20 juli och således visade det sig att en katastrof ökar mediebevakningen i detta fall, vilket är i linje med teorierna om katastrofrapportering.

Ekolod är en teknik som används inom hydrografin för att kartlägga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina områden. Tekniken bygger på att det finns skillnader i olika materials förmåga att fortplanta tryckvågor, vilket innebär att reflektioner uppstår i övergången mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvåg breder ut sig i vattnet till dess att vågfronten träffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig från den för vatten. Vid gränsytan kommer en del av vågen att reflekteras åter mot vattenytan, en del att fortsätta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat på grund av ojämnheter längs botten. Mängden energi som reflekteras åter mot vattenytan är beroende på skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytråhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie är dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen uppträder i gränsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktionBakgrund: En portföljs totala risk kan härledas från både individuella tillgångars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgångar med låg eller ingen samvarians kan portföljens risk sänkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgångar åstadkommer. Det uppstår således ett behov av att diversifiera mellan tillgångar med skiftande respons till marknadshändelser. Dock har olika marknader och tillgångsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling.

Filmen är ett medium som knyter samman filmskapare, filmskådespelare, medier och åskådare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skådespelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför såväl filmerna som filmskådespelarna och åskådare ser filmerna. Filmskaparen behöver åskådare för att kunna tjäna pengar eller bli omtalad, och behöver filmskådespelare för att få åskådare till sin film. Filmskådespelaren i sin tur behöver åskådare för att bli berömd men det kräver att det finns en film som åskådarna kan se. Skådespelaren är således beroende av det finns filmskapare.Åskådaren behöver filmskapare för att kunna se film men frågan är vad åskådaren behöver filmskådespelare till? Det är idag fullt möjligt att göra filmer utan skådespelare som fysiska aktörer på filmduken.