Utifrån tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet är att pröva om lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder vid Muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar även till att klargöra om lärares användning av matematiskt språk bidrar till att eleverna kommunicerar på ett matematiskt språk.Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras på två språk; vardagsspråk och matematiskt språk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska språket som det språk elever bör kommunicera på. Det framgår även i studien att lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder då lärare ses som elevers språkliga förebild.Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt där syftet är att undersöka om elever påverkas av det språk som lärare använder.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans ämnen svenska och engelska. Kommunikation är en central del i alla människors liv. Det muntliga är utgångspunkten i lärandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer än skriftlig kommunikation i samhället. Skolan är en plats där människor med olika bakgrund träffas och är därför en utmärkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krävs för att respekt och förståelse för andra människor ska uppstå.Det muntliga likställs med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i ämnena svenska och engelska på gymnasiet.

Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rättsliga reformerna på flera decennier. I samband med att en ny utlänningslag trädde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Den nya ordningen innebär att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större än vad som hade gällt tidigare. I utlänningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hållas om en utlänning som för talan i målet begär det och förhandlingen inte är obehövlig.

KommunikationEn studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan 2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik..

Matematik kräver ofta en känsla för språket som kan försvåra för flerspråkiga elever. Lärare har intervjuats för att på bästa sätt utveckla kunskap om detta.Språket har betydelse på olika sätt för matematikinlärning och det bör kommuniceras mer. Det är som lärare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flerspråkighet, inlärning, matematik..

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollärare själva menar att de arbetar med matematik som innehåll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollärare använde matematik under olika aktiviteterför att fånga upp och upptäckte barnens intresse. På detta sätt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lärande. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturelltperspektiv.

Detta arbete bygger på en undersökning, vars syfte är att se om matematikundervisning som utgår från skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag är intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som är genomförd i år 2, består av metoderna enkät, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket väl kan användas som en inspirationskälla i matematikundervisningen, då de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. Däremot går det inte att säga utifrån undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika väl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter..

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och kunskap om hur elever i årskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser på sitt eget lärande och sin egen förmåga inom matematiken. Följande frågeställningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lär sig elever med fallenhet och intresse för matematik på bästa möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom ämnet? Studien har en kvalitativ inriktning där resultatet har baserats på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik är medvetna om sin förmåga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade även att dessa elever föredrar en undervisning som präglas av muntlig matematik i vilket eleverna får arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Våra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att språket i läroböckerna får en större roll för elevernas kunskapsinhämtning. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus på textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier där man framhåller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lärandet i matematik. För att insamla empiri till studien använde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklärare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning på årskurs åtta och nio i sydvästra Skåne.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet..