Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Business Intelligence har under de senaste åren vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i gränslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska området och särskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frågorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte något specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgångspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gå in på någon specifik lösning. Business Intelligence historia summeras upp utifrån 60-talet fram till idag och ett antal trender presenteras i punktform.

Abstract Uppsatsen undersöker hur Adolf Hitlers biografi och plats i historien beskrivs i ett antal svenska och finska läroböcker i historia för grundskolans högstadium. Undersökningen är avgränsad till perioden från Hitlers födsel till maktövertagandet i Tyskland 1933/34. Uppsatsen använder sig av ett antal teoretiska begrepp hämtade från tidigare historiografisk forskning om Hitler. Uppsatsens syfte är att se om läroböckerna skildrar Hitler som en individuell aktör eller som en del av en struktur. Uppsatsen utreder också om läroböckerna förenklar beskrivningen av Hitler genom att demonisera honom.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gällande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhällskunskapsläroböcker vilka är riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus på två specifika aspekter gällande framställningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt på vilket sätt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att läroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som återfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna själva använder återfinns i mycket liten utsträckning. I avseende av diskurser kring historien är förhållandena snara motsatta då mycket litet fokus läggs på beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, något som partikritiker ofta lyfter fram som något centralt i förståelsen av partiet.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta må ni berätta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av ämnena svenska och historia från Läroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till Läroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet är att synliggöra hur ämnena och deras specifika värderingar och traditioner påverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras på uppfattningen att olika ämnen för med sig olika ämnestraditioner i form av värderingar, kunskapssyn, bedömningssätt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden är snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad på tidigare forskning knuten till läroplansteori, skolutveckling, ämnestraditioner och ämnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskämnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan färdighets-och bildningsfokuserat ämne, ofta synliggjort med åtskillnad mellan språkträning och litteraturstudier.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarna jobbar med betygsättning i bildämnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlärare, samt enkäter med 82 elever i årskurs nio, genomförts. Resultatet från lärarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som väger tyngst i betygsättningen är teknik och slutprodukt, men att lärarna även i olika grad räknar in s.k. outtalade faktorer.

Tidigare studier berör främst funktion, praktik, innehåll och relevans i den muntliga rapporten. När det gäller omvårdnad i den muntliga rapporten hittades ingen vetenskaplig litteratur. Författarna i den här studien anser att omvårdnad är lika viktig som medicinen i patientvården. Syftet är att belysa omvårdnad i den muntliga rapporten mellan sjuksköterskor. En observationsstudie utfördes på sex avdelningar på ett sjukhus i Skaraborg.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i läromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades här Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret på frågan uppnåddes genom textanalyser av ett stort urval historieläroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nämnda huvudfråga ställde jag ett antal följdfrågor till källmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förändringar respektive kontinuitet i läroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk präglar läroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag använde mig av byggde på Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna på Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i läroböckerna under perioden inte har ökat i någon större utsträckning. Texterna är dock inte längre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

Att kommunicera med hjälp av bilder är en vanlig metod i dagens postmoderna samhälle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans ämne historia har de didaktiska metoderna under senare år varit föremål för närmare granskning. Två av de metoder som lyfts i detta sammanhang är berättelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie är således att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlärnings- och förståelseprocess.

BAKGRUND:Tiderna och samhället förändras hela tiden och på så vis också historien. Historia är inteenbart sådant som hör till det förflutna, utan också det som sker runtomkring oss just nu ochpåverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dåtid, nutid ochframtid gör sig gällande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vårundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet får enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

En undersökning av användandet av klassicerande arkitektur i Köpenhamns maktrelaterade arkitektur i stadens offentliga, urbana rum..

Syftet med denna uppsats var att klargöra på vilket sätt lärare som undervisar i historia inom gymnasieskolan behandlade källkritiken i sin dagliga undervisning. Avsikten var att undersöka vilken inställning dessa lärare hade till ett personligt källkritiskt tänkande samt hur de förmedlade detta vidare till sina elever, och hur de resonerade kring styrdokumenten och dess innebörd gällande det kritiska tänkandet. Vidare syftade arbetet till att undersöka elevers upplevelse i undervisningssituationer med läraren samt hur de själva resonerade i sitt arbete med uppgifter där inhämtade information från diverse olika källor. Syftet var också att undersöka vilka källor eleverna ansåg vara trovärdiga eller ej. De frågeställningar som behandlats var dessa: Hur används källkritik av lärarna i historieundervisningen på gymnasiet? Hur resonerar lärare i sitt val av undervisningsmaterial? Upplever elever att källkritik används i undervisningen och hur uppfattar de sitt eget användande av källkritik? Vad anser elever är en trovärdig källa? Till stor del användes kvalitativ tolkande metod med inslag av kvantitativ metod i samband av resultatredovisningen.