Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning ? Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen..

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet.

In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to ?talk science?, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students? abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students? learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students? meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school.

Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen.Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin.

The aim of this essay is to do a queer reading of the early Swedish pentecostal movement, with a special focus on the women within the movement. The main empirical material is Gustaf Emil Söderholms Den svenska pingstväckelsens historia part I and II, published 1927 and 1928, in addition to this a selection of articles from the Swedish pentecostal magazine Evangelii Härold has been used. The theoretical framework consists of Judith Butler's concepts of heterosexual matrix and performativity, as well as interpellation, and of Adrienne Rich's concept of a lesbian continuum. The analysis shows that the evangelist role, as well as the charismatic practices of the movement, made it possible for women to take the position as leader and teacher of congregations, and thereby take up a male subject position. The role as evangelist also made possible a life outside of the heterosexual norm, within the lesbian continuum..

During our teacher training, focusing on history and Swedish at further education level, we have noticed a discrepancy in the way history is portrayed in further education and higher education literature. Accounts of historical ideas, events and developments have often wrongly been depicted as non-gender specific, that is, of equal relevance to both men and women. To what extent is it made clear in further education textbooks that Rousseau?s treatise on education was exclusively aimed at the male gender, and how are the gender-specific aspects of his ideas described? What role and space are set aside for women in the accounts of the struggle for the universal right to vote in Sweden at the turn of the century in 1900, and how is the unions? initial exclusion of female workers portrayed? Focusing on the above historical events and developments, this study aimes to examine whether or not gender-specific issues are described as gender neutral in a selection of history textbooks for further education published in Sweden between 1982 and 2003..

Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans senare år behandlar begreppet rasism då man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nämnda ämnen, hur begreppet rasism används samt huruvida fram-ställningen främjar ett lärande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ textanalys av tre läroböcker i samhällskunskap och fyra läroböcker i historia. Resultatet visade att läroböckerna sällan använde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade också att läroböcker gjorde tydlig skillnad på ?vi? och ?de andra? och där ?de andra? gavs negativa attribut.

Vi ville undersöka några svenska gymnasielärare i historias attityder till att låta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svårigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tänka sig att arbeta med det och om de såg några specifika för- eller nackdelar jämfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda på detta utförde vi kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare. Vi hörde inte av oss på förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi väntade oss en viss skepsis mot arbetssättet. Men vad vi fann var att även om inte alla medvetet arbetat med det så var alla insatta i, och positiva till, metoden.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med ett temaarbete kunde öka elevernas medvetenhet om och förståelse för mobbning. Undersökningen genomfördes under sex veckor i en sjätte- samt en sjundeklass på två olika skolor i Luleå Kommun. Under dessa veckor genomfördes fyra lektionspass á 60 minuter med olika övningar. Efter varje övning följde diskussioner i grupp. I början och i slutet genomfördes även en muntlig intervju med fyra utlottade elever.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget.