This bachelor?s thesis is a study that examines cactus groups in Sweden from a heritage conservation perspective. Through interviews and an analysis of both historical and modern literature, the research explores why cactus groups became popular and what is required to preserve those still in existence today. A recurring challenge has been the lack of comprehensive source material, leaving some questions open for further research. The study focuses on four cities?Norrk?ping, Skellefte?, Varberg, and V?xj??that have maintained their cactus groups for nearly a century.

Alien plants that have intentionally been introduced to an area for cultivation in public or private gardens constitute the primary pathway of introduction for invasive alien species that spread into nature. Garden owners want species that have satisfying characteristics, these characteristics are often also linked to plant invasiveness. Thus, the horticulture industry plays an important role by making scientifically based decisions and phasing out invasive plants and replacing them with alternative species with satisfying characteristics, but low risks of becoming invasive. This thesis aimed to examine the sale of and the attitudes towards alien plants in the horticulture industry in Sweden. Alien terrestrial plants identified to have a severe risk, high risk or potentially high risk of spreading and becoming invasive according to ArtDatabankens assessment, were examined to see if they were for sale.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

This study focuses on oral communication in the classroom involving discussion and dialogue amongst pupils, but also between teacher and pupil. The overall aim is to study the choices regarding the group composition and working methods that might occur in four individual teachers? lessons plans with the intention of increasing the pupils? knowledge through oral communication. The main focus is to explore what the teachers think of the choices they make and how they believe these changes affect the pupils. It is also focused on how the teachers perceive their pupils? learning is improved by oral communication and how they incorporate all pupils, especially the pupils who rarely participate in classroom activity.The methods used are qualitative studies using interviews and observations.

Den ökade internationaliseringen ställer högre krav på människors förmåga att leva och inse värdet av att verka i en kulturell mångfald. I ett mångkulturellt och demokratiskt klassrum är samtal en viktig komponent. Genom samtal får varje medborgare möjligheten att uttrycka sina åsikter för att sedan överväga egna och andras åsikter. Att ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och ta del av andras åsikter är en grundförutsättning för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Huvudsyftet med studien är att studera och analysera hur muntlig kommunikation används som redskap för inlärning i andraspråksundervisning ur ett lärarperspektiv samt hur läroplanens utsagor speglar sig i andraspråksundervisningen.

Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur återkoppling används i skrivandet av texter i årskurs ett i ämnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhållningssätt. Det problemområde som framförs i texten är att återkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lärande, trots detta upplevs det som att det inte läggs så mycket fokus på återkoppling. Resultatet visar på att vid skrivande av texter i årskurs ett är det endast den muntliga återkopplingen som går att urskilja. Utifrån vårt empiriska material ser vi att den skriftliga återkopplingen är helt utebliven.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

AbstractSwedish tuition for immigrants (SFI) is a public adult education program in Sweden that was created in order to provide the immigrants with basic skills in Swedish. People with different backgrounds speaking different languages learn together how they should communicate in Swedish, both orally and in writing. For those who teach SFI it is important to know which factors have positive effects on the Swedish language acquisition. One of the questions to be asked is if the learning materials´ genre has any effect on the SFI students´ proficiency, in particular, oral proficiency. Scientists as von Franz, Vygotskiy and Bettelheim argued that fairy tales, as a genre consciously or subconsciously recognizable by all the people, present texts that are easy to acqiure.

Visitor Centers were first established at various national parks in North America. Most Visitor Centers were built in the ten-year period following 1952. The purpose of the Visitor Centers was to welcome visitors and enhance their experience of the national parks. Today there are Visitor Centers all around the world, connected to different places or attractions. Many of the Visitor Centers that exist today, especially those in the national parks in North America, were built during the information society.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse.

The purpose of this study is to examine the teachings of rhetoric?s in schools, more specifically within the Swedish subject; furthermore it examines how Swedish teachers work with rhetoric in the Swedish subject on a practical basis. The study also highlights teachers' approaches to the curriculum for high school. The method I have used to conduct this study, have been to use interviews and inductive ethnography. The teachers whom have been interviewed in my study have similar understandings of what oral presentations actually are, but their idea of what the term rhetoric stands for however differs. Teachers have received similar training in rhetoric; however, they have different experiences within it.

God kommunikation med patienter, anhöriga och medarbetare är essentiell för sjuksköterskans yrkesutövande. Information och undervisning har två huvudmål; att skapa trygghet och at hjälpa patienten att hantera situationen på bästa sätt, både fysiskt och psykiskt. I föreliggande studie var syftet att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor på en korttidsvårdavdelning informerar patienter inför en gastroskopi. Frågeställningarna var; Vilken information som ges och på vilket sätt den ges? Hur försäkrar sig sjuksköterskan om att patienten har tagit till sig informationen och vilket språkbruk använder hon sig av? Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.