Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Syftet med undersökningen var att få veta om högutbildade inlärare har större och bättre förutsättningar för att nå ett snabbt och bra resultat. De 11 deltagarna fick skriftligt och muntligt berätta om ett bildmaterial som blev analyserat enligt processbarhetsteorin. I inledningen beskrivs skolverkets kursplan och mål fr sfi-undervisningen och i Varbergs kvalitetsredovisning beskrivs förfarandet.En presentation av inlärarna och utbildningen i deras hemländer följs av en översikt och resultat av en skriftlig och muntlig analys. I diskussionen som följer har ett axplock av forskare i svenska som andraspråk citerats och kommenterats. Resultatet visar att förutsättningarna för att lära svenska, varken är större eller bättre för högutbildade personer.

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlämningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP medskriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man äräven överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock vissskillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande ochmottagande lärare.Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Dörröppningar till en operationssal under en pågående operation ökar infektionsrisken. På Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, öppnas dörrarna till operationssalen fler gånger än nödvändigt. Muntlig information till personalen har inte minskat antalet dörröppningar på lång sikt. En trådlös tekniklösning som räknar och visualiserar antalet dörröppningar tros ha en mer långvarig effekt, därför skulle en prototyp tas fram. En litteraturstudie gjordes för att hitta komponenter och för att med dessa skapa prototypen. Prototypen kan räkna och visualisera antalet dörröppningar från en dörr.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är: Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna?I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel.

Information till patienter är en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete och betydelsen av patientinformation som omvårdnadsåtgärd har ökat kraftigt de senaste åren på grund av kortare vårdtider, ökat ålderspann, förändringar i livsstil och samhällsstruktur. En god information kan öka patientens trygghet och förmåga att hantera olika aspekter av en planerad anestesi. Preoperativ oro är ett vanligt förekommande känslotillstånd hos patienter och kan öka förekomsten av postoperativt illamående och postoperativ smärta. En god patientinformation kan mätas i en minskad oro och ängslan inför anestesi. Studiens syfte var att undersöka patienters behov av preoperativ information samt upplevelsen av oro inför anestesi vid elektiv kirurgi.

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Tillsammans med en muntlig presentation ingår den här rapporten som examination i kursen Examensarbete i ADB, 20p vid Högskolan i Skövde. Kursen är det sista momentet på det dataekonomiska programmet.Syftet med undersökningen, som genomfördes i samarbete med företaget Arthur Andersen i Stockholm, var att utvärdera om Change Management kan användas som stöd vid införandet av informationssäkerhet i olika organisationer. Dessutom skulle undersökningen visa lämpliga mått för att kunna mäta resultatet av införandeprocessen.Med hjälp av besöksintervjuer av personer med erfarenhet av arbete med informationssäkerhet, gjordes en kartläggning över hur införandet av informationssäkerhet går till idag. Kartläggningen låg sedan till grund för en jämförelse med metodstegen i Change Management. Resultatet av arbetet blev en utvärdering av om Change Management är lämpligt som stöd vid införandet av informationssäkerhet..

Den här rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign på bachelor-nivå vid Umeå Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tågstationer. Tänk dig in i scenariot att du är på flygplatsen, ditt flyg är försenat, du har slut på batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du är dålig på att komma ihåg telefonnummer. Du ska träffa den du älskar när flyget landar, hur ska du lyckas med detta?Genom att använda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida användare samt tillmötesgått önskemål från min samarbetspartner. Projektet genomfördes under vårterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den här rapporten..

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

SammanfattningSpråket är ett viktigt verktyg för kommunikation och för andraspråkselever spelar språket en viktig roll för att integreras i skolan och i samhället. Läraren har en nyckelroll i denna integrering och lärarens kompetens i andraspråksinlärning är av stor vikt för elevernas inlärning. Forskare har kommit fram till att interaktionen mellan lärare och elev är betydelsefull för att eleven ska lyckas i skolan och läraren i svenska som andraspråks kunskap kring andraspråksinlärning är central. Forskningen visar att elevers olika modersmål påverkar inlärningen av ett andraspråk och att lärare då ska vara medvetna om denna påverkan för att kunna lägga upp en lämplig undervisning utifrån de olika modersmålen. Forskarna Thorén (2008) och Kjellin (1998) har även påpekat vikten av prosodiundervisning och menar att utan en korrekt prosodi har talaren svårt att göra sig förstådd.Vårt syfte med uppsatsen leder fram till tre frågeställningar som handlar om lärares roll och förkunskaper samt metoder för andraspråksinlärning, elevers förutsättningar att lära sig ett andraspråk med utgångspunkt på deras modersmål och hur lärare prioriterar prosodin i andraspråksundervisningen.

I uppsatsen förenas två perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nämnare. Syftet är att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers språkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men också som språkform med ett slags egenvärde. Undersökningen har baserats på två, av mig iscensatta, engelsklektioner i en åttondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.