Sök:

Sökresultat:

393 Uppsatser om Muntlig förmćga - Sida 23 av 27

Videorespons pÄ skriftliga inlÀmningsarbeten

I den hÀr rapporten redovisas resultatet frÄn en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssÀtt dÄ det gÀller att med hjÀlp av videorespons ge feedback och bedömning pÄ skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjÀlp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lÀrare samt utnyttja de tekniska hjÀlpmedel högskolorna har tillgÄng till pÄ ett utökat sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och student förÀndras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. FrÄgestÀllningarna i studien handlar ocksÄ om hur det förÀndrade arbetssÀttet kan pÄverka lÀrandet hos studenten.

LikvÀrdig bedömning av

Politiker och tjÀnstemÀn, forskare, skolledare och lÀrare ? alla Àlskar grupparbeten och dÀrmed kollektivt lÀrande. För den enskilde eleven blir det dÀremot problem nÀr det som huvudsakligen ska bedömas Àr processen, eftersom betygen ska sÀttas individuellt och lÀrarens möjlighet att fÄ insyn i processen Àr begrÀnsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs pÄ 200 poÀng Àr sÄ mycket som 1,6 meritpoÀng av slutbetygets maximala meritvÀrde pÄ 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltsÄ fÄ stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in pÄ en populÀr eftergymnasial utbildning. Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bÀttre sÀkerstÀlla en likvÀrdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten pÄ Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jÀmfört med vÄra traditionella sÀtt att mÀta kunskaper och prestationer.

Den muntliga kommunikationens betydelse : - en studie i mÄlsprÄksanvÀndning i Àmnena engelska och spanska

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av hur fyra lÀrare verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet arbetar och förhÄller sig till mÄlsprÄksanvÀndningen i Àmnena engelska och spanska. Intentionen Àr att utifrÄn tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om sprÄkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna och deras sprÄkundervisning.Den metod som valts för att besvara studiens syfte Àr dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes dÀr samtliga lÀrare fick berÀtta om vilken uppfattning de har angÄende den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i sprÄkundervisningen, sprÄkundervisningens innehÄll samt betoningen av den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i styrdokumenten.Resultatet av vÄr undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgÄr Àven en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala pÄ mÄlsprÄket har stor betydelse för samtliga lÀrare och Àr nÄgot alla fyra lÀrare strÀvar efter att förverkliga i sin undervisning.

"Vi bor ocksÄ hÀr" : en utomhusutstÀllning pÄ Parken Zoo

I detta examensarbete redovisas mitt förslag pÄ utformning av en utomhusutstÀllning pÄ Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur mÄlgruppen 3-10-Äringar kan stimuleras och ledas genom utstÀllningen. I arbetet ingÄr Àven en lekfull gestaltning av 16 utstÀllningskomponenter i form av bostÀder Ät vanligt förekommande sörmlÀndska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts pÄ barn i lekmiljöer. Jag har Àven gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

Är vĂ€ggarna 'malede' eller 'malet'? En undersökning av kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip vid predikativ anvĂ€ndning i muntlig och skriftlig översĂ€ttning frĂ„n svenska till danska.

I modernt danskt sprÄkbruk finns en tendens att vÀlja icke-kongruerande form av perfektparticip istÀllet för kongruerande i meningar som VÊggene er malet och Naboerne er interesseret, sÄ att man inte lÀngre skiljer pÄ verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ anvÀndning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda pÄ hur perfektparticip i predikativ anvÀndning uttalades respektive skrevs pÄ danska, i en informantgrupp bestÄende av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 mÀn. Metoden var att lÄta dessa informanter översÀtta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod anvÀnde jag senare ytterligare tvÄ informanter till att lyssna pÄ perfektparticipen i det inspelade materialet frÄn undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utstrÀckning Àn de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte sjÀlva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att bÄde kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska sprÄket. I den skriftliga översÀttningen var det dock hos bÄde de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utstrÀckning..

FöretrÀdaransvar : Strikt?

En företrÀdare som har bestÀmmande inflytande i ett bolag kan, om bolaget inte betalar in sinaskatter i tid, bli personligt betalningsansvarig enligt skattebetalningslagen. För att undkommaansvaret mÄste företrÀdaren ha vidtagit avvecklingsÄtgÀrder i samtliga borgenÀrers intresseföre skatternas förfallodag men han mÄste Àven ha handlat uppsÄtligen eller grovt oaktsamt.RÀttspraxis Àr vid tolkningen av lagen snÀv, vilket medför att det Àr svÄrt att bli befriad frÄnansvar, om ÄtgÀrder inte har skett före skatternas förfallodag. Lagstiftningen innehÄller Àvenen paragraf om att ansvaret kan jÀmkas eller efterges om sÀrskilda skÀl föreligger. För att fÄett jÀmkat ansvar krÀvs dock att flera orsaker ligger bakom till att skatterna inte har betalts,Àven hÀr Àr det alltsÄ svÄrt att undkomma ansvaret. Det kan dÀrför tyckas att ansvaret Àr attjÀmstÀlla med strikt ansvar nÀr det vÀl har intrÀtt och att det stÀlls orimligt höga krav pÄföretrÀdaren för att undkomma ansvaret.I vÄr undersökning genomförs en studie av rÀttspraxis frÄn uppbördslagen samt lÀns- ochkammarrÀtts avgöranden.

RÀddningstjÀnst i Stockholms lÀn: en studie av hur samverkan rÀddningstjÀnsterna emellan ser ut och fungerar

FrÄgestÀllningen för den hÀr studien Àr: ?Hur fungerar samverkan inom rÀddningstjÀnsten vid en rÀddningsinsats i Stockholms lÀn??. Intervjuer av kvalitativ art har genomförts med personer pÄ olika ledningspositioner vilka arbetar inom de olika rÀddningstjÀnsterna i omrÄdet. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrÄn en modell som Àr framtagen av en hÀndelseprocess av en tÀnkt olycka (Figur 9). Att kunna larma varandras styrkor kortar sannolikt larmhanteringstiden.

Talk to me! : - en fallstudie om internkommunikation vid en organisationsförÀndring med fokus pÄ motivation

FörmÄgan att kunna kommunicera Àr av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för en organisation att kunna förÀndra sig för att förbli effektiv. Motivation Àr det som sÀtter tankar i handling och dÀrför bör det vara en viktig aspekt nÀr det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgÄr förÀndringar.    Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie av en organisationsförÀndring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, dÀr kvalitativa intervjuer anvÀnts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 dÄ förÀndringsprocessen var i sitt slutskede.

Marknadsföring av en svÄrvÀrderad tjÀnst : En studie av tjÀnsten Homestyling

TjÀnster, vare sig etablerade eller nya, brottas ofta med problemet att vara svÄrvÀrderade. Detta gÀller Àven tjÀnsten homestyling som Àr en form av inredningstjÀnst. Homestylingens syfte Àr att stÀlla i ordning en bostad för att framhÀva dess bÀsta egenskaper inför en försÀljning. Detta kan göras genom estetiska lyft med rekvisita och möblemang. Det finns olika nivÄer pÄ tjÀnsten och dessa kan variera alltifrÄn en muntlig konsultation, dÀr homestylisten instruerar sÀljaren av bostaden om vad som behöver göras, till en total möblering dÀr homestylingföretaget sköter hela lyftet av bostaden Ät sÀljaren.

NĂ„ kunskap med pedagogiskt rollspel

Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tÀnka, kÀnna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det Àr en metod dÀr individen trÀnar sig i att pÄ ett kreativt sÀtt uttrycka sina tankar och kÀnslor. Resultatet av detta blir ökat sjÀlvförtroende och individen blir en sjÀlvstÀndigt tÀnkande person. Jag ville prova att anvÀnda mig av rollspel, som baseras pÄ teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, Àr att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap pÄ ett djupare sÀtt för att fÄ större förstÄelse, tÀnka sjÀlvstÀndigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika Àmnen för att fÄ en helhetssyn.

Byggnader i landskap - och bilden av mÀnniskans natursyn

Genom att skriva den hÀr uppsatsen vill jag uppmÀrksamma behovet av planering i stÀder i tredje vÀrlden, dÄ urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket pÄ dessa platser varje dag. Genom att beskriva tvÄ genomförda projekt ? dÀr planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa pÄ hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invÄnare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som anvÀnts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrÄn, vilka ÄtgÀrder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det Àr viktigt att förstÄ att man ofta inte kan vÀlja att anvÀnda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstÄr beroende pÄ vilket fall det handlar om.

I det formativa rummet : En studie om hur sex intervjuade lÀrare tillÀmpar formativ bedömning som en vÀg till att stÀrka elevers lÀrandeprocesser

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

Styrglapp i produktionsföretaget : En fallstudie av Holmen AB

Uppsatsen utgÄr frÄn resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkÀt Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de kÀnner sig delaktiga i mÄl, budget respektive verksamhetsplan. EnkÀtens resultat avviker frÄn ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnÀmns som ett styrglapp.Studiens syfte Àr att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlÀgga varför och till vilken grad chefer i Holmen Àr medvetna om, och kan pÄverka, mÄl, budget och verksamhetsplan. Genom att förstÄ detta kan de ÄtgÀrder som krÀvs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgrÀnsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation pÄverkar styrglappet.I studien anvÀnds en kvalitativ intervjumetod dÀr 17 chefer pÄ tvÄ bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. DÀrtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör.

"Nu Àr det det kommunikativa som gÀller" : En studie om det muntliga anvÀndandet av engelska och svenska hos tvÄ engelsklÀrare

VÀrlden idag blir mer och mer globaliserad och förmÄgan att kunna kommunicera pÄ engelska efterfrÄgas i hög grad. SamhÀllets utveckling sÀtter Àven sin prÀgel pÄ skolan dÀr den muntliga kommunikationen betonas inom sprÄkundervisningen idag.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ engelsklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sig muntligen av mÄlsprÄket i sin engelskundervisning och deras förhÄllningssÀtt till sitt eget anvÀndande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier frÄn det engelska klassrummet har visat att ju mer lÀraren talar engelska desto mer talar Àven eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).MÄlet har varit att dels studera i hur stor utstrÀckning de tvÄ lÀrarna talar engelska respektive svenska pÄ lektionen men Àven att undersöka bakomliggande syften och motiv till sprÄkvalet hos deltagarna. DÄ önskan har varit att studera bÄde teori och praktik hos lÀrarna har observation och intervju lÀmpat sig bra som val av metod.

"Kommunikation Àr skitviktigt och kommunikation Àr skitsvÄrt." : En kvalitativ studie av internkommunikationen i en medelstor organisation i Sverige

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas Àr internkommunikation en grundförutsÀttning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka kÀnslan av delaktighet hos de anstÀllda och generera arbetsglÀdje och positiv effekt pÄ de anstÀlldas arbetsinsats, vilket i slutÀnden har stor inverkan pÄ organisationens resultat och framgÄng.Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv pÄ ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ tvÄ olika anlÀggningar med intervjupersoner frÄn organisationens olika nivÄer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bÀst förutsÀttningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mÀngder information dagligen i organisationen. De anstÀllda efterfrÄgade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->