Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

Syftet med denna uppsats har varit att i en litteraturstudie ge en allmän beskrivning av Tourettes syndrom och övriga ticstillstånd, samt att granska förhållandena för barn med TS och tics i skolan och vilka förslag som i litteraturen ges på anpassad skolgång för dessa barn. Studien är en kunskapsöversikt med följande frågeställningar: Hur beskrivs Tourettes syndrom och tics i vald litteratur? Vilka problem kan ses hos barn med Tourettes syndrom och tics i skolan enligt vald litteratur? samt Vilka förslag ges i vald litteratur på anpassad skolgång eller pedagogiska insatser för barn med Tourettes syndrom eller ticsbesvär? Dessa frågeställningar har utgjort kategorier i struktureringen av materialet via meningskategorisering. Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk störning vars bakomliggande orsaker troligtvis är ärftlighet. Syndromet förekommer hos ungefär en halv procent av alla skolbarn som då besväras av en kombination av motoriska och vokala tics.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Erik Beckmans roman Inlandsbanan (1967) har, tillsammans med hans hela författarskap, både kritiserats och hyllats som obegriplig, med en berättarstruktur som aktivt bryter mot ett konventionellt, episkt berättande och anammar en försvårande, gestaltande skriv- och läsakt. Derrida diskuterar i Of Grammatology (1967) funktionen hos den skrivna texten som betecknande det betecknande, det vill säga betecknande det talade språket som betecknar den refererade betydelsen, och hur relationerna dessa sinsemellan förskjutits. På ett liknande sätt har Inlandsbanans textfunktion förskjutits från en episk berättartradition till en icke-muntlig, materialistisk struktur. Med hjälp av en inomkompositionell, intermedial begreppsapparat, och en hypotes kring ett musikaliserat berättande, där gestaltande former tar sig runt den muntliga språktraditionen inom litteraturen, ses Inlandsbanan här i ett nytt ljus och en del av dess påstådda obegriplighet redes ut. Allt detta sker integrerat i en diskussion av en intermedial metod för analys, som hela tiden har sitt stöd i Erik Beckmans roman.

Sammanfattning: Bakgrund: Enligt muntlig kommunikation med patienter (2010) på en reumatologmottagning uttryckte flera patienter ett minskat obehag och smärta vid venprovtagning utan stas. För att minska eventuell smärta och obehag för denna patientkategori valdes att undersöka detta. Vid sökning av studier gjorda inom detta område kunde inga artiklar i ämnet om patientens upplevelse finnas. Eftersom det verkar finnas en kunskapslucka inom detta område avsågs att undersöka ämnet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med reumatoid artrit(RA) upplever venprovstagning samt undersöka upplevd smärta och hälsotillstånd relaterat till sjukdomen. Metod: Kvantitativ design med empirisk klinisk prövning med hjälp av frågeformulär. Resultat: Huvudresultatet för denna undersökning visar att patienter med RA inte känner någon markant smärtupplevelse eller obehag av venprovstagning. Undersökningen antyder även att RA patienter verkar ha en relativt hög allmänsmärta och nedsatt hälsa. Slutsats: Vid venprovtagning på patienter med RA bör man överväga individuellt om stasbandet har avgörande betydelse för provtagningsproceduren.

Vår studie syftar till att få kunskap om läs- och skrivsvårigheter för att kunna hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter i klassrummet samt sätta in rätt åtgärder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för åtgärder, hur man upptäcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns på marknaden. Genom att välja en metod där vi inriktar oss på elever genom observationer och intervjuer vill vi få fram deras syn på undervisningssituationer och hjälpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara använder en bråkdel av de hjälpmedel som finns på marknaden.

I det här arbetet tar jag upp vad det finns för slang i Norrköping. Jag jämför slangord mellan fyra generationer i en undersökning som består av en enkätdel, där informanterna har fått svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgår ifrån svaren på enkäten. Jag har här intervjuat grupper där män är för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrån varje kön och generation. Totalt är det 32 stycken informanter. De är födda i Norrköping eller inflyttade några få år efter födseln.

Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva lärares syn på bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frågeställningar:Varför gör lärare bedömningar?Hur upplever lärarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lärarna främja elevers lärande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell ämneslitteratur, en enkätstudie samt sju intervjuer av lärare i grundskolan, har vi sökt svar på våra frågor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, både synliga och dolda, med bedömning i skolan.  Lärare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lärandet och för att få ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingår i läraruppdraget, men lärarna uttrycker en viss osäkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

Syftet med studien är att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat på forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella läge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets läsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits på området. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benämningar och modeller för bearbetningen, men också konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnår dessa på bästa sätt i undervisningen. Studien har genomförts med utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv.

Studien undersöker berättelser om djur i de isländska tåtarna. Materialet består av samtliga fyrtionio tåtar i islänningasagorna vilka har undersökts genom en narrativ analys. Syftet är dels att ta fasta på djurens roller och funktioner i berättelserna, och dels att jämföra dessa över tid för att upptäcka eventuella förändringar vad beträffar djurens deltagande. Slutligen  kopplas resultatet i den mån det är möjligt till diskussionen om bokprosa- och friprosateorin.Resultatet visar att djur förekommer i sammanhang av transportering, fejd, gåvor, måltider, offer, i namn, indirekt för att driva handlingen framåt och i samband med fara för människors liv. Djuren kan delta aktivt eller passivt, direkt eller indirekt, i berättelserna.

Introduktion Patientinformation/patientundervisning är viktigt för att patienten ska kunna tillgodogöra sig vården på bästa sätt. Ett evidensbaserat arbetssätt är idag en nödvändighet/viktig del av svensk sjukvård, men för att patientinformationen ska fungera optimalt är det viktigt att även sättet den förmedlas på vilar på enevidensbaserad grund. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att utifrån Patricia Benners domän om sjuksköterskans undervisande och vägledande funktion, studera hur förmedling av evidensbaserad omvårdnad till patienten är beskriven i litteraturen. Metod Litteraturstudie som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Alla artiklar hade som grund ett evidensbaserat omvårdnadsperspektiv, och artiklarna har analyserats då det gällde patientinformation/patientundervisning utifrån en av Benners sju domäner, den som handlade om den undervisande och vägledande funktionen.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.

Många föräldrar upplever att småbarn har sömnproblem när barn inte kan somna själva på kvällen och inte somna om själva på natten. Detta innebär att föräldrar får en störd nattsömn vilket kan leda till psykisk ohälsa såsom depression hos mammor och en ökad risk för våld mot barnet. För barnet kan det betyda att de kan få fortsatta sömnproblem under förskoleåldern. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har ett hälsofrämjande perspektiv med fokus på familjen och skall arbeta för att minska skadlig påfrestning för barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är att beskriva olika tillvägagångssätt som kan främja goda sömnvanor hos småbarn och deras föräldrar.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang.