Johnsson, Å & Vigre, V. Följsamhet till basala hygienrutiner ? en kartläggning av faktorer av betydelse. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoäng.

SammanfattningAtt låta sitt organiska avfall komma till nytta genom att kompostera det är inte omöjligt bara för att man bor i lägenhet. Kompostering med mask är en form av kompostering där nedbrytningen går snabbare än i en vanlig varmkompost och den färdiga kompostprodukten är mer näringsrik. En maskkompost behöver heller inte ta mycket plats och, om den sköts rätt, är den helt luktfri. För att få de rätta förutsättningarna i maskkomposten krävs det dock kunskap om de processer som pågår när nedbrytning av organiskt avfall påbörjas, samt deras styrning. Likheterna mellan varmkompostering och kompostering med mask är många och i grunden är det att ett syrerikt förhållande eftersträvas.

SammanfattningAtt låta sitt organiska avfall komma till nytta genom att kompostera det är inte omöjligt bara för att man bor i lägenhet. Kompostering med mask är en form av kompostering där nedbrytningen går snabbare än i en vanlig varmkompost och den färdiga kompostprodukten är mer näringsrik. En maskkompost behöver heller inte ta mycket plats och, om den sköts rätt, är den helt luktfri. För att få de rätta förutsättningarna i maskkomposten krävs det dock kunskap om de processer som pågår när nedbrytning av organiskt avfall påbörjas, samt deras styrning. Likheterna mellan varmkompostering och kompostering med mask är många och i grunden är det att ett syrerikt förhållande eftersträvas.

Vid livmoderhalscancer och cancer i livmoderkroppen sker behandling genom kirurgi ochstrålbehandling. Vanligt förekommande symtom vid strålbehandling mot dessa cancerformer ärdiarré. I litteraturen är det svårt att finna stöd för att en viss nutritionsintervention är bättre änen annan och användbar i symtomlindrande syfte. Syftet var att undersöka vilka kostråd engrupp patienter med cervixcancer eller corpuscancer uppgett att de fått av läkare ochsjuksköterskor i samband med strålbehandlingsstart samt hur patienterna själva respektivepersonalen uppfattade nutritionsbehandlingens effekter. Metoden som har använts är enkät tillpersonal, läkare och sjuksköterskor, samt till patienter som besöker dietist under pågåendestrålbehandling.

SammanfattningAtt låta sitt organiska avfall komma till nytta genom att kompostera det är inte omöjligt bara för att man bor i lägenhet. Kompostering med mask är en form av kompostering där nedbrytningen går snabbare än i en vanlig varmkompost och den färdiga kompostprodukten är mer näringsrik. En maskkompost behöver heller inte ta mycket plats och, om den sköts rätt, är den helt luktfri. För att få de rätta förutsättningarna i maskkomposten krävs det dock kunskap om de processer som pågår när nedbrytning av organiskt avfall påbörjas, samt deras styrning. Likheterna mellan varmkompostering och kompostering med mask är många och i grunden är det att ett syrerikt förhållande eftersträvas.

Förekomsten av bakterier med olika typer av resistensmekanismer ökar globalt. De varianter som på engelska benämns ?Extended spectrum ?-lactamases? (ESBL) är en heterogen grupp ?- laktamaser som genom hydrolys inaktiverar ?-laktamantibiotika och därigenom ger resistens mot bland annat ? -laktamantibiotika som penicilliner och cefalosporiner. Resistensbestämning på kliniska laboratorier utförs huvudsakligen med lappdiffusion eller Minimum Inhibiting Concentration (MIC)-bestämning med gradienttester. Infektioner orsakade av ESBL-producerande organismer kan behandlas med ?-laktamantibiotika kombinerat med en ?-laktamasinhibitor.

Detta projekt har varit ett första försök för studenten att använda sig av tjänstedesign i ett verkligt projekt. Problemet har varit att i sjukvården idag finns stora problem med att bakterier och virus som vinterkräksjukan slår ut hela avdelningar som tvingas stänga till stora kostnader. Vinterkräksjukan a?r högst smittsamt och det räcker med att någon glömmer tvätta händerna ordentligt fo?r att det ska sprida sig på en avdelning.I detta arbete har tjänstedesign metodik använts för ta reda på varför det förekommer smitta på ortopedkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad och vad som kan göras för att förbättra handhygienen och minska risken för smittspridning på ortopedkliniken.Observationer genomfördes på kliniken ur patienters, sjuksköterskors samt läkares perspektiv. Tjänstedesignmetoder som customer journeys och desktop walkthrough användes fo?r att visualisera patienters resor genom kliniken och skapa lösningar ihop med läkare och sjuksköterskor fo?r att skapa möjligheter till bättre handhygien.Resultatet blev ett koncept som ökar synligheten av de handspritstationer som finns samt ett förslag på hur dessa stationer ska placeras ut på kliniken fo?r att ge bästa lättillgänglighet för sjukhuspersonal, patienter och besökare.Namnet ?Att göra en Albin? myntades efter att en fältstudie genomförts på ortopedkliniken utav en av projektets kontaktpersoner pa? landstinget i Värmland.Litteraturstudier gjordes också på hur tjänstedesign använts i vårdutveckling, både nationellt och internationellt, och hur tjänstedesign kan bidra till en bättre vård.Uppdragsgivare har varit Tomas Edman på Innovationsslussen Vivan.Arbetet har gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Innovationsteknik och design (MSGC12) på Karlstads universitet.

Genom ökad användning på träningskläder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmänna konsumenten. Dessa plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgår är vilka ämnen som används för att uppnå den luktfria effekten. Vanligt förekommande är de behandlingar som är baserade på oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar många miljövetare och forskare på bakterier emot antibakteriella produk-ter då dessa kan ha en skadlig inverkan på vår miljö och hälsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hälsopåverkan vid användandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters inställning till antibakteriella kläder samt deras användar- och tvättvanor för träningskläder.

Helicobacter pylori (HP) är en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bär på denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsår. Efter upptäckten av H. pylori har Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H.

Bakgrund: Parodontit definieras som en inflammationssjukdom orsakad av en obalans mellan bakterier i den dentala biofilmen och värdens immunförsvar. Det saknas en enhetlig klassificering för allvarlig kronisk parodontit i epidemiologiska studier; internationell data avseende prevalens och utbredning av kronisk parodontit är därför svårtolkade. Det saknas studier som har undersökt huruvida och hur mycket variationerna av klassificeringar påverkar utfallet, det vill säga prevalensen av allvarlig kronisk parodontit. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera skillnaderna mellan fem olika klassificeringar av allvarlig kronisk parodontit: (i) Konsensuskonferensen 1999, (ii) American Academy of Periodontology and Centers for Disease Control and Prevention (AAP/CDC), (iii) European Federation of Periodontology (EFP), (iv) Jönköpingsstudien samt (v) Skånestudien. Material och Metod: För att kunna jämföra klassificeringarna studerades prevalensen av allvarlig kronisk parodontit utifrån en population i Kalmar län.

Svinn är ett vanligt förekommande problem i både hushållet och på restaurangen. Det har även en påverkan på både miljö och ekonomi. Svinn uppstår av olika anledningar och är nästan omöjligt att undvika, men även om det inte går att avlägsna all form av svinn kan mängden minskas. Detta genom att hantera livsmedel på rätt sätt, förvara livsmedlet i rätt miljö och temperatur, planera inköp men viktigast av allt, genom att använda oss av smak- och luktsinnet innan vi väljer att kasta bort något vars bäst före-datum har utgått, då det kan förbrukas i de flesta av fallen. Detta är inte hållbart då vi bekostar någonting som vi sedan inte konsumerar, vilket innebär att vi orsakar oss själva onödiga ekonomiska förluster.Syftet med studien är att ta reda på hur mycket svinn som genereras på tre restauranger och hur restaurangpersonalen arbetar för att motverka svinn.

Den här kandidatuppsatsen behandlar miljöproblem som kan uppkomma i sambandmed användarfasen i ett klädesplaggs livscykel. Den del i användarfasen somfokuserats på är tvätt och hur tvättmedel kan bidra till mindre negativamiljöpåverkningar. Det är främst energiförbrukningen som gör användarfasenmiljöbelastande. Syftet med arbetet är att se om alternativa tvättmedel, som påståsvara mer miljövänliga alternativ till traditionella tvättmedel, fungerar med avseendepå tvättresultat och hur de kan leda till miljöförbättrande åtgärder.Efter direktiv från uppdragsgivarna Teknologisk Institut och Tænk utformas tester föratt undersöka tvätteffekt, mekanisk bearbetning och bakteriehämmande effekt på åttaalternativa tvättmedel (fem lågtemperaturtvättmedel och tre tvättbollar). Alla metodersom används i utförandet baseras på internationella standarder samt internaarbetsmetoder på Teknologisk Institut.Många faktorer har betydelse för resultatet av en rengöringsprocess och tvättmedlethar en central roll.

Läkemedel är en grupp kemikalier med effekt på olika fysiologiska processer hos människa och djur. Den största källa för läkemedelsrester är avloppsvatten från reningsverk. Eliminering av läkemedelssubtanser i reningsverk är ofta inte fullständig och läkemedelsrester i naturen har påvisats. Läkemedelsrester i vattenmiljö kan bioakumuleras och utgör toxisk risk för vattenlevande organismer. Med den globala utvecklingen av samhället förväntas exponeringen för läkemedelsrester öka.

Syftet med projektet var att undersöka årstids- och den individuella variationen av normala tarmfloran hos travhästar utfodrade med en grovfoderdiet. Hästar är grovtarmsjäsare med ett komplex mikrobiellt ekosystem anpassat för betning av foder med högt fiberinnehåll och lågt energiinnehåll. För att i framtiden kunna veta och jämföra hur olika fodermedel påverkar och förändrar det mikrobiella ekosystemet i hästens mag- och tarmkanal är det av intresse att även veta hur ekosystemet ser ut hos hästar utfodrade med ett naturligt anpassat foder. En större förståelse om hästens biologi och tarmflora är väsentligt att veta för att undvika och behandla tarmsjukdomar. Från 16 stycken hårt tränade travhästar har träck- och foderprov samlats under ett helt år. Vid 9 tillfällen har prover analyserats från alla 16 hästar för att studera mikrobiotans årstidsvariation samt vid 3 tillfällen för 4 av hästarna har prover samlats in under tre efterföljande dagar och analyserats för att studera mikrobiotans dagsvariation.

Inledning Implantatbehandlingar har blivit allt vanligare och material som associeras med implantat är oftast dentalt titan och dentala keramer. Även kompositmaterial förknippas ibland med implantat. Det är inte helt ovanligt att kompositmaterial förekommer vid submukösa implantatbehandlingar och få studier är hittills gjorda på kompositmaterials cytotoxiska påverkan på omkringliggande vävnad. Material och metod Sammanlagt tillverkades 24 stycken provkroppar till studien av två kompositmaterial (Crea.lign och SinfonyTM) och ett fältspatsporslin (Noritake). Tre provkroppar av varje material ytanalyserades med hjälp av optisk interferometri.