Studiens syfte Àr att undersöka hur elever tÀnker nÀr de löser matematiska problem inom omrÄdet division. Eleverna gÄr i Ärskurs tvÄ och de ska lösa tvÄ olika divisionsuppgifter med hjÀlp av laborativt material. I vÄr undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgÄr det att elever har mÄnga olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvÀgagÄngssÀtt i de bÄda divisionsuppgifterna. Det framkom Àven att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna nÀr de löser uppgifterna.?.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur anvÀnder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser.Resultatet av arbetet visar att elever fÄr möta matematik pÄ mÄnga olika sÀtt genom att bygga med lego. De fÄr möjlighet att lÀra sig lÀgesord, mÀngd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation Àr kommutativ. Elever fÄr Àven möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara kreativa, skapa bilder av tal, trÀna minnet och att koncentrera sig..

 When a couple divorce or when couples move apart a division of property can be done. A married couple's property constitutes of joint property and private property. In a division of property between spouses is only the value of the joint property included, not the value of the private property. In a division of property between couples that live together but not a married their joint property that are bought to be used by them together will be included. It is the value of the joint property that will be shared in the division of property.

Division med brÄk Àr ett av de omrÄden av skolans matematiska innehÄll som bÄde elever och lÀrare har svÄ-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lÀrares svÄrigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhÄllningssÀtt till de lösningsmetoder som anvÀnds vid division med brÄk. Detta, i kombination med att lÀrare har svÄrt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sÄdana typer av uppgifter, pÄverkar Àven lÀrares undervisning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenska högstadielÀrares Àmneskunskaper och pedagogiska Àm-neskunskaper om division med brÄk. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka vanliga Àmneskun-skaper och specialiserade Àmneskunskaper lÀrare visar samt vilka pedagogiska Àmneskunskaper om under-visning och pedagogiska Àmneskunskaper om elever lÀrare visar om division med brÄk.Fem matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, dÀr de bÄde fick berÀkna uppgifter med division med brÄk samt beskriva hur de sjÀlva resonerar kring sin undervisning, elevers svÄrigheter och in-troduktion av division med brÄk. I intervjuerna framkom att lÀrarna generellt visade prov pÄ bÄde goda Àm-neskunskaper och goda pedagogiska Àmneskunskaper..

I uppsatsen redovisas en studie som gjorts om ett multiplikationsprojekt, som gÄr under namnet Multiplikationsklubben, vilket genomförs av lÀrare pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Projektet syftar till en större mÄluppfyllelse i matematik genom en bÀttre automatiserad multiplikationstabell hos eleverna i grundskolans tidiga Är. I studien granskas bakgrund, motiv och mÄl med Multiplikationsklubben. Elevers och lÀrares olika uppfattningar om multiplikation och tabellkunskaper samt syn pÄ vad multiplikation innebÀr jÀmförs med de uppfattningar som olika forskare uttrycker i litteraturen. Genom intervjuer med tvÄ lÀrare och tolv elever pÄ en av skolorna som deltar i Multiplikationsklubben analyseras projektet mot bakgrund av forskning i Àmnet.

BAKGRUND: Matematik Àr ett viktigt Àmne och har en central roll i vÄr vardag. Barn möter tidigt rÀknesÀttet division i problemlösningssituationer och intressant Àr att se hur de resonerar nÀr de stÀlls inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna pÄ om det gÄr att urskilja variation mellan barns sÀtt att lösa problem genom att tilldela dem nÄgra divisionsproblem och i grupp lÄta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien Àr att urskilja variation i barnens olika sÀtt att lösa nÄgra matematiska problem. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika lösningssÀtt beskriver barnen? GÄr det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt gÄr det att urskilja ett ökat lÀrande nÀr barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har observerat och intervjuat barn bÄde enskilt och i grupper om tre, nÀr de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehÄllande rÀknesÀttet division.

Syftet med studien var att undersöka hur fotbollsdomare med varierad bakgrund presterade pÄ ett mer specifikt uthÄllighetstest framtaget för fotbollsdomare baserat pÄ deras rörelsemönster pÄ planen. Undersökningen genomfördes pÄ 17 stycken fotbollsdomare frÄn 5 olika divisio-ner. I undersökningen anvÀndes tvÄ stycken undersökningsmetoder. För att mÀta testresultatet anvÀndes ett nytt uthÄllighetstest specifikt för fotbollsdomare och för att fÄ in data över do-marhistorik anvÀndes ett mindre frÄgeformulÀr. Resultaten visade pÄ signifikanta skillnader i löpstrÀcka för division 2-domarna mot domarna i division 5 och division 7, det visade ocksÄ pÄ signifikanta skillnader i löpstrÀcka för domarna i division 3 mot domarna i division 5, divi-sion 6 och division 7.

Denna uppsats avhandlar 1st Marine Division och deras vÀg in i Irak under operation Iraqi Freedom. Syftet med uppsatsen Àr att verifiera om det var konceptet manöverkrigföring som 1st Marine Division anvÀnde sig av under invasionen? Det har sagts att amerikanerna anvÀnde sig av manöverkrigföring i denna operation. Jag stÀller mig mer frÄgande om det verkligen var det konceptet som de anvÀnde sig av.För att svara pÄ frÄgestÀllningen har jag först beskrivit vad manöverkrigföring Àr, dÀrefter har jag gjort en fallstudie pÄ 1st Marine Division och deras agerande under invasionen av Irak 2003. Vi följer divisionen frÄn utgÄngsgrupperingen i Kuwait tills divisionen Àr inne i Bagdad.

The following paper looks into MaternityPaternity leave and how the parents make use of it. The underlying reasons for the paper, is a pattern of unequal division of leave between the mother and father.By using a qualitative in depth interview technique with couples that have children between 2 and 3 years old we have looked for reasons why the decisions, around the division of leave, have been taken, and what factors influence the outcome.We have found that great importance is attached to, how, the negotiations are carried out between the parents, although these negotiations are influenced by a series of circumstances where the families economic situation influenced by the employment market are important factors.The results from the empiric part of the study showed a link between the childs age and which parent stayed home. Furthermore, the results show the families place in relationship to the structure of society also plays an important part in the concluding division of leave..

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolÄr 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra rÀknesÀtten representerade dÄ elever har olika förmÄgor att knyta an olika rÀknesÀtt. I studien undersöktes Àven om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att anvÀnda en enkÀt dÀr eleverna skrev rÀknehÀndelser till givna aritmetiska uppgifter med utgÄngspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer Àn hÀlften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i Är 3 tillÀmpar nÀr de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som vÀljer strategier som ej Àr utvecklingsbara?Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökning dÀr vi tolkade elevernas lösningar av tvÄ matematiska problem av varierande svÄrighetsgrad. UtifrÄn denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna anvÀnde sig av. Undersökningen genomfördes pÄ 89 elever pÄ tre skolor i olika kommuner.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur elever vÀrderar matematikkunskaperna som fÄs i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjÀlp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna vÀrderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundlÀggande matematiken? som innebÀr addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen vÀrderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till Àmnet finns och eleverna beskriver att lÀrarens motivation till vad och varför de skall lÀra sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Barns möte med rÀknesÀttet division, sker tidigt i livet och utan att de tÀnker pÄ det sommatematik. Lösningsmetoden, att dela nÄgot rÀttvist Àr intuitiv och skiljer sig frÄn denformella matematiken med dess olika lösningsstrategier som barnen sedan möter iskolan. Barn har olika erfarenheter av begreppet division med sig nÀr de börjar skolan,men nÀr de trÀder in i denna vÀrld fönnedlas begrepp och matematisk förstÄelse i enfonnelI form av abstrakta matematiska symboler och formler. Plötsligt duger inte deraseget tÀnkande och kunnande i form av egna erfarenhetsbaserade och intuitivalösningsmetoder. Sett mot bakgrund av detta riskerar barnen att fÄ uppfattningen att .matematik Àr ett Àmne som man lÀr sig i enbart i skolan genom att rÀkna i lÀroboken.Under vÄr utbildning till lÀrare för de yngre barnen har vi trÀffat pÄ mÄnga elever iskolan som tycker att rÀknesÀttet division Àr svÄrt.

This study has investigated the possibilities of implementing lean in a division of a hospital in Stockholm. The goal was to reduce the lead time for the patient to get his diagnose by implementing lean in the two production flows of this division. In order to accomplish it, a complete map over the value stream has been done. With the help of the value stream map and lean theory a list over the processes in contradiction with lean has been made. Finally propositions to implement lean and by this way reduce the lead times in this stream have been made out.

There is a clear difference between types of regions and forms of regionalization. This theoretical division can point out other division lines on different areas and levels, like the one of discourses. In this article is urged that regional political discourses may be divided in West and East European ones. To argue for West and East differences in regional discourse the article shows division lines both in the history of regionalization but also in ideologies. The regional policy of the EU is one example for today's regionalization as a West discourse and the Transylvanian in Rumania as an example for the East discourse.