Den information som företag lämnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det är då av stor vikt att informationen är tillförlitlig, vilket i sin tur är beroende av egenskaperna hos det som mäts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förändring var att företagen, istället för Finansinspektionen, skulle ta fram många av de antaganden som behövs vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor påverkan på företagens finanservilket innebär en risk att de används i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett företags finansiella situation påverkar dess val av aktuariella antaganden vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger på insamlades frånårsredovisningar från 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hämtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i årsredovisningarna för år 2004 och 2005.

I de flesta medlemsstater kan vinster och förluster som uppkommer i samma koncern utjämnas om bolagen i koncernen är belägna i samma medlemsstat. Den typen av utjämning utsträcker sig inte i allmänhet till en koncern etablerad i flera medlemsstater. Eftersom en EU-harmonisering vid gränsöverskridande förlustutjämning saknas, riskerar vinster och förluster inom en koncern att hamna mellan olika skattelagstiftningar. Det medför i sin tur att förlustutjämning inom en koncern inskränks till den medlemsstat där vinsten eller förlusten uppstår. En koncern etablerad i flera medlemsstater riskerar härmed att beskattas högre än deras sammanlagda resultat på EU-nivå.Problemet med gränsöverskridande förlustutjämning är inte begränsat till att endast avse koncerner belägna i flera medlemsstater utan omfattar även företag med ett fast driftsställe i en annan medlemsstat än sin hemviststat.

Bakgrund: Ideella föreningar är mycket vanliga i det svenska samhället men det saknas en civilrättslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsättning och stora tillgångar. Det ska vara skattemässigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gällande regelverk och praxis påverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. Särskilt sådana ideella föreningar som ingår i eller har nära samverkan med en koncern. Syftet är vidare att redogöra för de faktorer som påverkar företrädarna i ideella föreningar till att lägga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.

Företag blir alltmer multinationella och detta har gjort dem beroende av en mer globaliserad syn på företagsstyrning. Därför fokuserar företag idag på att hitta förmågor och talanger som kan leda under globala förhållanden. Denna studie behandlar ämnet Global Talent Management (GTM), en personalplaneringsprocess som syftar till att skapa en grupp medarbetare med särskild god prestationsförmåga och hög potential, för att vidare utveckla dessa till att förverkliga företagets strategier. Prestationsmätning har använts sedan länge av företag men när det kommer till potential finns svårigheter i att kvantifiera detta då det är något som lätt blir subjektivt. Otydligheten som detta problem ger speglar sig även i hur transparenta företagen är med processerna av GTM i organisationen.Syftet med denna studie blir därför att kartlägga hur svenska företag använder GTM med särskilt fokus på variabeln potential och hur transparenta de är med sitt arbete i organisationen Syftet hoppas infrias genom att studera fyra multinationella företag med rötter inom den svenska servicesektorn.

Vi har valt att göra ett intervjubaserat projektarbete. Detta eftersom vi fann att vår historia blev mer intressant på ett mikroplan där vi följer ett skeende genom ett antal personers egna historier. Hade vi inriktat oss strikt på den monetära delen av Melodifestivalen hade arbetet blivit väldigt tråkigt. Dessutom saknar vi delar av den kunskap som krävs för att på djupet kunna skildra det gytter av företag, koncerner och bolag som på det ena eller andra sättet är inblandade i denna historia..

Bolagens kommunikation till aktieägarna och övriga intressenter sker till största del via årsredovisningen. Därför är det viktigt att informationen redovisas på ett likartat sätt av bolagen så att intressenterna lätt kan jämföra deras finansiella ställning. IASB:s föreställningsram lyfter fram jämförbarhet som en av de viktigaste kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Det innebär att jämförbarhet är en förutsättning för att informationen som ges i de finansiella rapporterna skall vara användbar för användarna. De allra flesta svenska bolagen bedriver på något sätt handel över Sveriges gränser och därmed exponeras de mot valutarisker av olika grad.

Uppsatsen syftar till att med hjälp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benämnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhållande till GCC. Företag kan genom att tillämpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare är nyckelord i dessa sammanhang..

Titel IAS 21- effekterna av ändrade valutakurser Val av valutaomräkningsmetod för utländska dotterbolag Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur några svenska koncerner väljer att se på sina utländska dotterbolag, huruvida de är självständiga eller integrerade och vilken valutaomräkningsmetod de då väljer att tillämpa. Vi vill också se om kriterierna för valet av metod efterföljs. Problemformulering Hur lyder företagens motivering till valet av omräkningsmetod för deras utländska dotterbolag? Hur har företagen tolkat IAS 21? Innebär införandet av IAS 21 stora förändringar för företagen? Metod Vi har både använt oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår uppsats då vi dels har gjort intervjuer och dels tittat i företags årsredovisningar. Undersökning Vi har tittat på 12 svenska koncerner hur de ser på sina utländska dotterbolag.

As a result of globalization, multinational teams are being more frequently used in today´s businesses. This specific type of team can be described as heterogeneous when it comes to nationality and linguistics. The aim of this study was to explore the concept of multinational teams. This was made using culture as a main concept, and nationality, linguistics, and organizational culture in order to describe it. We intended to say something about how this type of team´s efficiency; when it comes to satisfaction and performance; was affected by national and linguistic heterogeneity within the team.

Problem: IFRS/IAS trädde ikraft den 1 januari 2005. I och med detta så blev det tvingande på koncernnivå att intäktsredovisa pågående entreprenaduppdrag enligt IAS 11, successiv vinstavräkning. Problemet vi valde att undersöka var hur metoden tillämpas inom tre byggkoncerner. I själva standarden finns det olika metoder för att kunna beräkna hur stor del av projektet som är upparbetat. Det är dock upp till koncernerna att själva avgöra metod.

Internprissättning är vanligt inom dagens koncerner och växer mer allt eftersom världshandeln har globaliserats. Användandet av internprissättning för att öka vinsten är en diskussion som tog fart redan på 1950-talet. En diskussion som baserats på att bolag medvetet förbättrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet är speciellt då det kräver kunskap inom både företagsekonomi och juridik.

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a.

Bakgrund & Problem: Tillväxtmarknader har de senaste decennierna lockat investerare med låga produktionskostnader och hög tillväxt. Dessa marknader är generellt mer volatila än mogna marknader. De uppvisar även ett större utbud av risker som främst är av en negativ natur. Empiriska undersökningar har på senare tid visat att korrelationen marknader emellan har ökat vilket talar för att de landsspecifika riskerna bär på ett betydande inslag av marknadsrisk vilket innebär att dessa risker ej kan diversifieras bort fullt ut. Landrisk har de senaste åren skapat mycket debatt i den akademiska världen där det råder en oenighet om vilka metoder för att uppskatta den som är att föredra.

Syfte Hur kommer företag i Sverige, som använder sig av skatteupplägget med räntesnurror, att påverkas för det fall att lagförslaget Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag, proposition 2008/09:65 träder i kraft, i termer av företagets finansiering och företagets värdeförändring? Metod Studien utgår från en deduktiv ansats där en kvalitativ metod använts för att finna svaret på vår frågeställning. Undersökningsdesignen som nyttjats är en fallstudie där vi dels tagit del av lagförslag, remissvar samt rättsfall men även intervjuat företag, institutioner, samt myndigheter via telefon. Teoretiskt perspektiv Studien är baserad på teorier såsom pecking-order- hypotesen, trade-offeorin samt agent-principalteorin. Empiri Uppsatsen har utgått från lagförslaget Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag, proposition 2008/09:65, samt aktuella rättsfall.

Internprissättning är vanligt inom dagens koncerner och växer mer allt eftersom världshandeln har globaliserats. Användandet av internprissättning för att öka vinsten är en diskussion som tog fart redan på 1950-talet. En diskussion som baserats på att bolag medvetet förbättrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet är speciellt då det kräver kunskap inom både företagsekonomi och juridik.