Internpriserna sätts utifrån organisatoriska mål, däribland vinstmaximerande mål, vilket innebär för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli så stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intäkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjämnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan åstadkom-mas genom prissättning på transaktioner mellan företagen i gruppen. Vinstutjämnande syfte kan innebära att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissättning av produkttransaktioner mellan de båda. Dessutom kan det genom en högre prissättning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster från företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med låg skattebas och på så vis undkommer en högre beskattning. Det ligger således i skattemyndigheternas intresse att interna priser är korrekta och inte manipuleras.

Denna studie presenterar resultaten från en fallstudie som syftade till att beskriva hur en stor, svensk multinationell koncern valt att utforma sitt internprissystem, samt att beskriva orsakerna till dessa val och vilka effekter de har medfört. Vi har valt att främst granska deras internprisförhållande på den svenska marknaden, för att få en bättre och mer detaljerad bild av hur internprissättningen går till.Uppsatsen är grundad på en kvalitativ metod där vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består av personliga intervjuer. Vi har tolkat det insamlade materialet, det vill säga letat efter orsaker, samt försökt hitta kopplingar till teorin och tidigare studier, alltför att skapa ökad förståelse inom området.Vi har kommit fram till att koncernen idag använder sig av en marknadsbaserad metod mellan affärsgrupperna samt metoden avräkning till standardkostnad inom affärsgrupperna. Koncernens främsta syfte med internprissättningen är att skapa rättvisa, enkelhet, samt kostnadsmedvetenhet.

Bakgrund och problem: Sverige har som ett steg i harmoniseringen inom EU antagit internationella redovisningsstandarder vilka publiceras av IASB som är en oberoende stiftelse med säte i Storbritannien. De nya reglerna kring rörelseförvärv och dess redovisning får konsekvenser för alla börsnoterade koncerner inom Sverige. Undersökningar som gjorts skapar funderingar om vilka faktorer som påverkar hur ett företag identifierar immateriella tillgångar och hur de värderas i förhållande till köpeskillingen.Syfte:Syftet med undersökningen är att studera om det finns möjlighet för de utvalda företagen att tolka reglerna mer fritt och om detta i sin tur påverkar företagens redovisningsval. Vidare önskar uppsatsförfattarna undersöka hur företagen har skaffat sig kunskaper och anpassat sig till regelverket IFRS 3 samt urskilja vilka faktorer som eventuellt påverkar storleken på andelen redovisad goodwill.Avgränsningar:Avgränsningar har gjorts till fyra svenska företag inom läkemedelsbranschen som under 2005 gjort rörelseförvärv. Uppsatsförfattarna har inte haft för avsikt att beröra minoritetsintressen och omvända förvärv.

Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt.Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts.

Bakgrund och problemdiskussion: IFRS/IAS har antagits inom EU som en rad iharmoniseringen mellan nationella redovisningsrekommendationer. Standardensyftar till att skapa en mer neutral redovisning genom att bland annat införavärderingsregler till verkligt värde. Det har dock uppkommit kritik mot IFRS/IAS,som bland annat handlar om att standarderna är svårhanterliga och att användandetav verkligt värde är diffust.Problemformulering: Finns det en risk att fler företagsbubblor skapas genom de nyaredovisningsreglerna för koncerner (IFRS/IAS)? Vad är revisorns och bankens rollvid upptäckandet av företagsbubblor?Syfte: Syftet är att analysera om IFRS/IAS standarden ger en möjlighet att skapa flerföretagsbubblor samt revisorernas och kreditgivarnas ansvar vid identifiering avdem. Vi har en utredande ambition när det gäller att uppfylla studiens syfte.Avgränsning: Studien behandlar endast företag med revisionsplikt på en nationellnivå.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Nu för tiden jobbar allt fler företag med team. Det krävs att det finns en bra strategi, struktur och rätt personer för att teamet ska bli så innovativt som möjligt. Desto större och mer expanderade företagen är över världen krävs det även att människor från olika kulturer och länder samarbetar mot att föra företaget framåt. Något som kan skapa problem i och med olikheterna.Forskning från West et al. (2006) och Paulus et al.

Franchising är en form av samverkan mellan två näringsidkare; franchisegivaren och franchisetagaren. Precis som andra former av verksamheter är det viktigt för franchiseföretag att kunna anpassa sig till marknadsförändringar och kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud. Dock är deras handlingsmöjligheter att anpassa sig till förändringar begränsade på grund av det strikta avtalet. Därför är syftet med denna uppsats är att förstå franchisetagarens syn på franchiseverksamhet och till vilken grad varuutbudet påverkas av styrning från franchisegivaren. Uppsatsen är begränsad till varumärkesbutiker inom modebranschen eftersom denna bransch är i ständig förändring och konkurrensutsatt.

Denna kandidatuppsats behandlar multinationella företags anpassning av sin marknadskommunikation utifrån marknaders kulturella olikheter. Vi fokuserar på ett företags anpassning av marknadskommunikationen i form av direktförsäljning i världen i allmänhet och Sverige, Tyskland och Indien i synnerhet. Vår frågeställning är således:Hur ser marknadskommunikationens anpassningsnivå utifrån olika kulturer ut hos ett svenskt multinationellt företag?Från ett företagsperspektivFrån ett externt perspektiv För att studera detta ämne var vi i behov av teorier kring marknadsföring samt kulturella olikheter. Därför har flertalet forskares teorier kombinerats med störst fokus på artiklar och studier av Hofstede och de Mooij.

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

I Sverige pågår just nu en harmonisering till IASB:s redovisningsstandarder, IAS, vilka från och med den 1 januari 2005 skall tillämpas av de börsnoterade företagen. En av dessa standarder, IAS19 ?Employee Benefits?, har översatts av redovisningsrådet och fått namnet RR 29 ?Ersättning till anställda?. Denna skall gälla under en övergångsperiod och fungera som en förberedelse inför den slutliga övergången. Vi har i detta arbete analyserat hur den nya rekommendationen kommer att påverka företagen redovisningsmässigt och finansiellt.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att många frågor inom redovisningen är obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och därför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebär att det finns särskilda skatterättsliga regler där redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar både balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen där skatteeffekterna elimineras såsom de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel på sambandets effekter är värdering av pågående arbeten där juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att välja mellan dessa två metoder för redovisning av en transaktion väljer företagenofta den metod som är mer förmånlig från ett skatteperspektiv, vilket sedan får genomslag iredovisningen. Från en samordningssynpunkt är detta problematiskt då innehållet i dejuridiska personerna måste justeras till de regler som finns vid upprättande avkoncernredovisningen.Syfte: Här vill vi få en förståelse av den företeelsen som uppstår inom det formella sambandetoch dess betydelse på redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebära.Metod: Vi har utgått ifrån en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vår teoretiska start har vi använt oss gällande regler och normer angåendesambandet mellan beskattning och redovisning för upprättandet av års- ochkoncernredovisningen.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex.

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.