En studie i föreställningen om läraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lärarrollen i historiska nedslag från 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra världskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet är att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förändrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lärande. Har lärarrollen förändrats tillräckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sägas representera röster från verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lärarrollen leder fram till en diskussion kring lärarrollens behov av en förändring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet..

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

Hur en text ska utformas och förmedlas om man vill att den ska bevaras i minnet hos mottagaren och vad som väcker emotioner är frågor som den här studien vill söka svar på. Ett bekvämlighetsurval har använts och deltagarna har läst och lyssnat till olika texter. Efter varje text besvarades en enkät. Resultatet visar att utförandet av text och uttryck är beroende på om vi ska läsa eller lyssna till den. Vidare har ett samband mellan upplevd emotion och upplevd minnesförmåga noterats.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hosspecialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svenskläraresom arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbåde lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. Deupplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna dåhan/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok.

Titel: Sagan om Rescuerunner ? hur corporate storytelling kan förbättra markandskommunikationen på Rescuerunners hemsidaFörfattare: Elin DahllövUppdragsgivare: Safe at SeaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborg universitetTermin: Vårterminen 2013Handldare: Orla VigsøSidantal: 56Antal ord: 16 075Syfte: Att ta reda på hur corporate storytelling kan stärka varumärketMetod: Kvalitativ bild- och textanalysMaterial: Texter och bilder från www.rescuerunner.comHuvudresultat: Att Rescuerunner, en produkt som framställs som ganska tekniskt avancerad och med en rad finesser som inte är uppenbara vid första anblicken, kan tjäna på att använda sig av corporate storytelling. Främsta anledningen till detta är att produkten blirmer lättillgänglig och lättare kan förklaras. Istället för att nämna en massa teknisk information och data, kan man berätta en historia om hur det fungerar och vad det innebär i verkligheten..

I denna uppsats underso?ker jag anva?ndbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifra?n grund- antagandet att man beho?ver veta vad man ska ha texterna till fo?r att fo?rsta? dem. Jag fokuserar pa? tre faktorer som kan pa?verka texternas anva?ndbarhet: den na?rmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka la?sma?l och fo?rva?ntningar pa? inneha?ll som texternas framsta?llning gynnar.Resultatet visar att texternas fo?rutsa?ttningar att bli la?sta och anva?nda inte a?r optimala. Detta beror bl.a.

Sammandrag Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.      Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten..

Detta är en jämförande studie av textförfattarverktyg och dess påverkan på min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen påverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag får mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex låtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens påverkan på texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan använda som hjälpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte är optimala i alla avseenden och att jag gärna väljer verktyg beroende på vilken typ av låt jag ämnar skriva. Jag har även funnit en kedja av verktyg och moment som jag känner mig bekväm i och som hjälper mig prestera bättre än när jag skriver texter utan verktyg. .

Syftet med arbetet var att undersöka några lärares syn på vilket syfte skönlitteraturen i engelskundervisningen uppfyller samt hur de bearbetar den. Undersökningen begränsades till en högstadieskola i en kommun i sydöstra Skåne. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer. Ytterligare information har erhållits från tidigare forskning, litteratur och Internet. Resultatet visar att ordinlärning är det syfte som får mest uppmärksamhet på grund av att alla lärare har svarat det.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet,hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare,företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna påmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar tillfrågesituationens unicitet och komplexitet..

Syftet med denna uppsats är att behandla relationen mellan Gud, människa och djur i Bibeln och hur den kan förstås.Uppsatsen belyser bibelförståelse och skrivs inom ämnet Kyrkovetenskap. Den behandlar synen på djur inom kristendomen, dvs främst i Bibeln. Behandlingen av djur inom andra religioner och kulturella kontexter belyses inte. Min uppsats är främst en kritisk studie av Bibeln och dess tillämpning med särskild hänsyn till hästen, hunden och svinet. Dessa tre djur är mitt huvudstudium.

Ämnet neurodidaktik bygger på hjärnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska området. Syftet med vår studie är att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjärnforskningen som studerar hur hjärnan fungerar i inlärningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsättningar för lärande i vår studie som alla får stöd i aktuell hjärnforskning. Dessa förutsättningar har vi kopplat samman med hur hjärnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har ägt rum i faktaböcker och databaser och för att få vägledning har vi kontaktat experter inom området.

This study aims to explain how teachers for students aged 11-13 years old work with comprehension of words, based on reading fictional texts. The question formulations the study aims to survey is how teachers declare they are working with word-comprehension with basis in fictional texts for bothfirst- and second language learners, and how this shows in their pedagogical practice. The study also aims to survey what the effects are on the students´ learning, according to the teachers, by using this teaching-methods. In an attempt to examine this, interviews have been performed with three teachers working at different schools, teaching Swedish for students in the elementary school. In the interviews the teachers was asked questions in aim to research their methods of teaching wordcomprehension, followed up by two lesson-observations per class of each teachers´ pedagogical practice..

Syftet med detta examensarbete var dels att undersöka preferenser vad det gäller spelfilm hos lärare och elever, dels att granska vems preferenser som ges företräde när det gäller tillämpningen av det vidgade textbegreppet, och då specifikt spelfilmens förekomst i svenskundervisningen på gymnasiet. Undersökningen har genomförts bland både lärare och elever på en gymnasieskola i Norrbotten. De metoder som har används är dels en enkät hos både lärare och elever, och dels lärarintervjuer. Resultaten från undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas och lärarnas filmpreferenser. Undersökningen visar även att det är lärarnas preferenser som styr valet av spelfilm i undervisning av ämnet svenska..