Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet är ett av gymnasieskolans treåriga yrkesförberedande program. Undervisningen är förlagd både i skolan och på praktik, så kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n är att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förståelse för att det teoretiska och praktiska hänger samman. APU:n skall också ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mål.

AbstractPURPOSE: The aim of this study was to describe and compare possible differences regarding selected prognostic factors for disability between patients with non-specific chronic pain who were about to start a multidisciplinary treatment program (MMR), either within primary care (MMR1) or hospital care (MMR2).METHODS: The study had a descriptive and comparative cross sectional design. Eighty-nine patients were recruited consecutively when they were about to start their team treatment (50 in MMR1,39 in MMR2). The measurements were; Evaluation of self-reported self-efficacy for eight daily activities (STIVA-8), The Pain Belief Screening Instrument (PBSI) and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS).RESULTS: The study found some significant differences between the answers from patients in MMR1 and those from patients in MMR2. For instance, patients in MMR2 estimated lower self-efficacy according to STIVA-8 than patients in MMR1. Also, there were fewer low risk patients and more high risk patients in MMR2 than in MMR1 regarding pain intensity according to PBSI.

Vår undersökning ämnar undersöka i vilken utsträckning och i vilka sammanhang litteraturläsning sker i förskolan samt hur följs den upp. För att genomföra vår studie har vi besökt en förskola där vi observerat verksamheten samt intervjuat två pedagoger. Vi har tillämpat kvalitativa metoder för att nå vårt resultat. I resultatet ser vi att pedagogerna inte arbetar med skönlitteratur på ett sätt som främjar barnens språk- och kunskapsutveckling och verkar inte medvetna om dess relevans. Den information som de intervjuade pedagogerna uppgav om verksamheten kunde vi inte se i observationerna.

The purpose of this thesis is to discuss education as a state tool in Sweden during the 17th and 18th century. The idea is to contrast the pragmatics of the Swedish education system with the theories of Rousseau and Comenius. The thesis is marked by the thought that theory and application diverse because of the subversive infusion in the ideas of the theoretic.The results shows that it is ultimately a question of public education and its potential. The state recognises the potential of public education but also its dangers and therefore becomes very active in forming not only the education system as a hole but also its pedagogic.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens..

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan.Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Vad är sväng och hur lär man ut det ?rätta svänget?? Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur folkmusikpedagoger uppfattar och förmedlar sväng samt få en inblick i vilka metoder som förekommer vid undervisning av sväng i folkmusik. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra pedagoger som samtliga är aktiva inom folkmusikgenren. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av didaktiska perspektiv på undervisning och lärande med särskilt fokus på de didaktiska frågorna hur, vad och varför.  Resultatet visar att flertalet informanter ansåg att sväng är ett viktigt moment inom folkmusiken men att det är något de sällan pratar om.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

I denna uppsats undersöker och problematiserar jag civilprocessens potential att bidra till rättslig utveckling, med ett särskilt fokus på preklusionsreglerna. Med hjälp av ett systemteoretiskt perspektiv bygger jag en teoretisk modell som söker förklara vilka typer av omständigheter som typiskt sett kommer att presenteras för landets underinstanser. Utfallet från den teoretiska modellen läggs sedan till grund för förståelsen av preklusionsreglernas inverkan på rättens utvecklingspotential i de högre instanserna. Sammanfattningsvis konstaterar jag att överinstanserna, till följd av preklusionens utformning, i huvudsak kommer att ställas inför samma typer av konflikter som underrätterna. Underrätterna i sin tur kommer att presenteras för konflikter som i huvudsak inte är ägnade att leda till rättslig utveckling.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att få en fördjupad förståelse för hur förskollärare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans läroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, där fyra förskollärare från fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollärarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framläggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att främja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lärandet. Det fanns däremot delade meningar om hur förskollärarna relaterar det estetiska arbetet till läroplanen. Samtliga pedagoger ansåg att läroplanen har blivit mer ämnesinriktad och att det estetiska fältet har fått mindre fokus, däremot menade pedagogerna att läroplanen är öppen för tolkning.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att lärare som ingår i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker på ett meningsfullt sätt. Eftersom lärares kompetensutveckling idag, skall utgå från egna erfarenheter och initieras nerifrån av praktikerna, kan studien på längre sikt också bidra med att synliggöra framkomliga vägar för lärares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla läraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt där lärarna själva bestämde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser på en grundskola. Hela aktionen pågick i ett och ett halvt år. Fas 4, studien, pågick under ett läsår.