Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys.

The study?s purpose is to find out how important cultural competence is for the guidance of people with multicultural backgrounds. I also want to illustrate that what is seen as normal in one culture may mean something different in another culture. The study will also in some extent explore culture clashes and its problems in the guidance context. The method used in the study is qualitative and the five respondents were all practicing Muslims.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys.

Frågan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren står till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. Då det finns bristfällig forskning om vad som driver projektledarens val av kommunikationsform, är det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, väljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie ämnar således undersöka vad som driver projektledarens val av kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet är att öka förståelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden gällande deras kommunikationsval. Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats.

British Airways (BA) kritiserades på 1990-talet för att vara en diskriminerande och fördomsfull organisation som exempelvis uteslöt kvinnor och färgade från pilotstyrkan. Idag hyllas bolaget som en föregångare inom mångfaldsarbete och mångkulturalitet. I uppsatsen studerar vi dels hur långt BA har kommit i sitt mångfaldsarbete på systemnivå och på operativ nivå, dels vilka faktorer som drivit på eller hindrat mångfaldsprocessen. Vi kommer fram till att BA idag uppfyller de flesta kriterier för att kunna kallas en multikulturell och inkluderande organisation. Att BA:s mångfaldsprocess har gått snabbt beror bland annat på att hindren för mångfald främst låg på systemnivå.

Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbättrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och två systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jämfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgänglig eftersom den dokumenteras på ett och samma ställe.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..

Detta examensarbete studerar lyssnandet på högstadiet i en skola i en medelstor kommun i Sverige. Arbetets syfte har varit att undersöka hur lärare och elever når fram till varandra i klassrummet. Empirin samlades in på en multikulturell skola utifrån tre syftesfrågor som behandlade lärarens ledarskap, elevernas uppmärksamhet på läraren samt lärarens uppföljning av elevernas eget arbete, i klassrummet. Tillvägagångssättet för insamling av empirin utgjordes av en etnografisk ansats som inbegrep dels strukturerade observationer av elever och lärare i klassrummet, dels semistruktrurerade, kvalitativa intervjuer och samtal med berörd lärare. Informanterna bestod av sammanlagt fyra klasser i årskurs sju och åtta samt deras respektive lärare, två kvinnor och en man med vardera cirka tio års erfarenhet som lärare på högstadiet.

Arbetet började med att företaget X-ponent Stålinredningar AB pressenterade uppgiften. Uppgiften var att undersöka ifall det var möjligt att konstruera ett verktygsskåp som skulle vara väsentligt mycket billigare än de skåp de tillverkar i dagsläget. Eftersom tiden för projektet var satt till tio veckor bestämdes det att målet med projektet var att ta fram tre koncept, och möjligtvis en prototyp som företaget eller en annan projektgrupp senare kan arbeta vidare med. Det första som gjordes var en konkurrentanalys av två redan befintliga verktygsskåp som låg i den tänkta prisklassen. Konkurrentanalysen gjordes främst för att utreda vilka detaljer på skåpet som kan göras om för att passa X-ponents uppsatta kravspecifikation.

Syftet med uppsatsen var att utifrån ett projektarbete vid Malmö-Sturup Airport,lyfta fram och dra lärdom av grupprocesser ochprojektarbete. Viktiga lärdomar är att projektarbete ibland kräver förkunskaper inom process och metod snarare än branschspecifika kompetenser. En projektgrupp kan ha mer än en roll i arbetet och behöver då balansera dessa roller och relationer. En grupp med kompletterande personligheter når lättare effektivitet samtidigt som behovet av koordinator är stort. Styrningsverktyg är därför viktiga för att skapa struktur.

Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden..

The purpose of our essay was to understand better how two companies manage ethnical diversity in their organization and standards of a multicultural organization. For study objects we selected two companies nominated as ?good examples? of companies working with ethnical diversity in their organization. The study objects are Föreningsparbanken and Pågen AB in Sweden. The result verifies that both companies have by some term a heterogenic staff of workmen in some parts of the organization although the heterogeneity occurs only on a lower level at the organizational hierarchy.

I dagens samhälle har vi som lärare många olika kulturer att ta hänsyn till. Elever med annat modersmål än svenska är en växande grupp. Dagens skola är en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvärdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien är att undersöka hur de ordinarie klasslärarna ser på betydelsen av elevernas modersmål och i hur stor utsträckning det ges utrymme till elevernas modersmål i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som är betydelsefulla för elever med annat modersmål än svenska, samt vad styrdokument råder oss till.