Sökresultat:
236 Uppsatser om Motverkar brćk - Sida 7 av 16
GENERATIV AI OCH LIVSL?NGT L?RANDE: En kvalitativ studie om hur AI kan st?dja livsl?ngt l?rande inom HR i svenska organisationer
Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska
organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt
l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI
uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar
att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och
f?rb?ttra HR:s strategiska roll.
Det sociala entreprenörskapets sociala och ekonomiska motiv
Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska
verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer
samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant
att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven
beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien
pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till
flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar
varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom
synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och
orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare
uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas
av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.
FörÀldratidning skriver om barns övervikt : innehÄllsanalys av en svensk förÀldratidning
Media Ă€r en viktig och inflytelserik aktör för allmĂ€nheten. Deras roll Ă€r bland annat att upplysa och informera om olika folkhĂ€lsoproblem. Ăvervikt och fetma hos barn Ă€r ett vĂ€xande problem i hela vĂ€rlden. I Sverige lider sĂ„ mycket som var femte barn av övervikt och fetma. NĂ€r det gĂ€ller övervikt och fetma hos barn och har förĂ€ldratidningarna en viktig roll.
Sitter vi i samma bÄt? En kvalitativ studie av Kustbevakningens regionsammanslagning och organisationskultur.
Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförÀndring som avsÄg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhÄllen organisation. Man ville ocksÄ att myndigheten skulle prÀglas av helhetssyn för att Ästadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den vÀrdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, vÀlvilja och engagemang. Studiens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur en grupp anstÀllda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförÀndringen och implementeringen av vÀrdegrunden. De teoretiska utgÄngspunkter som valts för studien Àr organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och SkÀrvad, Angelöws resonemang om faktorer som frÀmjar/motverkar förÀndringsarbetets framgÄngar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur.
Organisatoriska faktorer i relation till sÀker vÄrd: En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Att arbeta inom hÀlso- och sjukvÄrden kan pÄ mÄnga sÀtt betraktas som ett högriskyrke dÀr grÀnsen mellan ?rÀtt och fel?, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstÄnd kan vara otroligt smÄ. 3000 patienter dör varje Är relaterat till sina vÄrdskador. Bristerna inom patientsÀkerheten gÄr oftast att koppla till vÄrdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar sÀker vÄrd.
Ansvar pÄ papper : En studie av hÄllbarhetsredovisningens utveckling under 2000-talets första decennium
Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frÄgor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrÄgas i allthögre grad och dÀrmed krÀver en transparent och jÀmförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade Ärsredovisningen med en hÄllbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten pÄ legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förÀndradeförvÀntningar frÄn omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhÄllbarhetsrapporternas innehÄll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för tvÄ specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hÄrt granskade branscherna detaljhandel respektivelÀkemedel.
CD eller mp3? : En vÀlfÀrdsekonomisk förpackningsstudie
Bakgrund: NÀr Internet pÄ 1990-talet gjorde sitt intÄg i gemene mans vardag, öppnades en ny distributionskanal för musik. IstÀllet för att lagra inspelningar pÄ fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sÀndas över Internet i filformat sÄ som mp3. Produkten ?musik? bytte skepnad frÄn att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning frÄn CD- skiva till mp3-fil fÄr för vÀlfÀrdsekonomiska effekter pÄ marknaden för musik.
Integration och planering
Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra.
Your're either in or you're out : ett annat perspektiv pÄ föreningslivets roll för integration pÄ landsbygden
Denna studie grundar sig pÄ genomförda intervjuer med fyra utlandsfödda och tvÄ svenskfödda kvinnor som Àr bosatta pÄ landsbygden i Falu kommun i Sverige. Syftet Àr att fÄ en bild av föreningslivets roll för integration av utlandsfödda pÄ den svenska landsbygden. Eftersom landsbygden behöver utlandsfödda och dessa i sin tur kan enligt dagens forskning gynnas av att bo pÄ mindre orter, blir detta ett intressant och aktuellt ÀmnesomrÄde att forska i. MÄnga rapporter pÄvisar att deltagande i föreningslivet pÄ landsbygden ökar integrationsmöjligheterna och att dess nÀtverk motverkar utanförskap. Genom att ha samtalat med utlandsfödda intervjupersoner om deras erfarenheter och upplevelser som inflyttade till de mindre samhÀllen, och med svenskfödda intervjupersoner om deras respektive hembygder samt om deras perspektiv pÄ integration, har jag fÄtt en annan bild av föreningslivets roll pÄ landsbygden.
Sitter vi i samma bÄt? En kvalitativ studie av Kustbevakningens regionsammanslagning och organisationskultur.
Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförÀndring som
avsÄg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa
verksamheten, samt att skapa en mer sammanhÄllen organisation. Man ville ocksÄ
att myndigheten skulle prÀglas av helhetssyn för att Ästadkomma en
Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den vÀrdegrund som
implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, vÀlvilja och engagemang.
Studiens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur en grupp anstÀllda inom
Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförÀndringen och
implementeringen av vÀrdegrunden. De teoretiska utgÄngspunkter som valts för
studien Àr organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och
SkÀrvad, Angelöws resonemang om faktorer som frÀmjar/motverkar
förÀndringsarbetets framgÄngar, samt Scheins definitioner avseende
organisationskultur. Fallstudien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ
forskningsansats med semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer.
FörÀldratidning skriver om barns övervikt - innehÄllsanalys av en svensk förÀldratidning
Media Àr en viktig och inflytelserik aktör för allmÀnheten. Deras roll Àr bland
annat att upplysa och informera om olika folkhĂ€lsoproblem. Ăvervikt och fetma
hos barn Àr ett vÀxande problem i hela vÀrlden. I Sverige lider sÄ mycket som
var femte barn av övervikt och fetma. NÀr det gÀller övervikt och fetma hos
barn och har förÀldratidningarna en viktig roll.
NÄgra behandlares uppfattningar om faktorer sommotverkar negativ ungdomskultur pÄ institutioner för ungdomar med socialaproblem.
Syftet med studien Àr att belysa nÄgra behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur pÄ institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter dÀrmed anvÀndes ett kvalitativt nÀrmandesÀtt, med hermeneutisk utgÄngspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjÀlp av latent innehÄllsanalys analyserades materialet för bÀttre överblick.Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar pÄ institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte kÀnner av personalens nÀrvaro, blir sedda samt hörda.
Framkomlighet för cyklister : en jÀmförelse mellan policy och verklighet pÄ tvÄ platser i centrala Uppsala
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermÄliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstÄr dÄ cykeltrafikens förutsÀttningar förÀndras. FrÄgestÀllningen preciserade syftet genom att avgrÀnsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister.
För att svara pÄ min frÄgestÀllning valde jag att undersöka tvÄ vÀlanvÀnda platser dÀr cykelvÀgar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanstÀllde ett protokoll utifrÄn TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & VÀgverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende pÄ kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvÀmhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag Àven en observation pÄ var plats dÀr jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken Àr den del av arbetet som i högst grad svarar pÄ min frÄgestÀllning.
Resultatet visar att det uppstÄr konflikter pÄ de tvÄ undersökta platserna och att dessa kan hÀrledas till den fysiska miljöns utformning.
Faktorer som kan pÄverka elever till inaktivitet inom skolirotten : En studie om högstadieelevers tankar och upplevelser vid en skola i Mellansverige
Uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka högstadieelevers inaktivitet inom skolidrotten. UtifrÄn 94 enkÀtsvar frÄn högstadieelever pÄ en skola i Mellansverige sammanstÀlldes information om elevernas tankar och uppleverser inom skolidrotten. Resultatet visade att en mÀngd olika faktorer kunde pÄverka elevernas motivation till att delta pÄ idrottslektionerna. 40 % av de elever som nÄgon gÄng varit inaktiva pÄ skolidrotten ansÄg att det var aktiviteten som pÄverkade deras motivation sÄ mycket att de inte deltog. De faktorer som pÄverkar 83 % av elevernas motivation negativt till att delta pÄ idrottslektionerna Àr aktiviteten, lÀrare, klasskamrater och hÀlsan.
Skolmiljö för lÀrande : elevers upplevelse av skolans fysiska miljö
Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som frĂ€mjar eller motverkar lĂ€rande. NĂ„got jag ville undersöka för att i min framtida lĂ€rarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som frĂ€mjande för lĂ€rande. Som blivande bildlĂ€rare ville jag Ă€ven se om eleverna Ă€r sĂ„ pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildĂ€mnet kan utarbeta ett arbetsomrĂ„de rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n tre frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser eleverna pĂ„ skolans lĂ€randemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, frĂ€mjar lĂ€rande vara utformad? ĂverensstĂ€mmer elevernas syn pĂ„ en skolmiljö som frĂ€mjar lĂ€rande med de riktlinjer som finns idag pĂ„ hur en skolmiljö som frĂ€mjar lĂ€rande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever.