Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lÀrare i matematik för grundskolansÀldre Äldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilkasvÄrigheter lÀrare anser att elever med dyslexi kan ha i Àmnet matematik och vilkaundervisningsmetoder de i sÄ fall anvÀnder sig av för att hjÀlpa dessa elever. Vidare studerades varoch hur lÀrarna fÄtt kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultatenav tidigare nÀmnda frÄgor för att se till eventuella skillnader mellan olika lÀrares svar och dessyrkeserfarenhet.Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklÀrare förgrundskolans Àldre Äldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades underrespektive frÄgestÀllning, utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ orsakerna till svÄrigheter i skolan.Resultat frÄn denna studie visar pÄ att lÀrarna upplevde att de fÄtt för lite kunskap omundervisningen för elever med dyslexi under sin lÀrarutbildning. De kunskaper som de besitter hadede frÀmst fÄtt sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lÀrarexamen.

Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingÄr sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett sÄ stort företag som Volvo PV Àr det sjÀlvklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och dÀrför krÀvs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och ÄtgÀrda eventuella brister, om sÄdana skulle uppkomma. NÀr uppgifter fördelas ner i organisationen krÀvs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna sÀkerstÀlla att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem ÄtgÀrdas.Syftet med denna uppsats var att redogöra för gÀllande rÀtt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka rekvisit som finns för att kunna genomföra en rÀttsligt giltig delegering. Studien av gÀllande rÀtt lÄg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebÀr att den sommottagit uppgiften Àven Àr den som har straffansvaret vid en olycka.

Svenska KraftnÀts (SvK) uppdrag Àr att förvalta och driva stamnÀtet för el i Sverige. AnlÀggningsbestÄndet bestÄr av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnÀt. De Àldsta stamnÀtsanlÀggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anlÀggningarna Àr byggda lÄngt innan datorstöd anvÀndes vid dokumentationen, dÀrför Àr det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anlÀggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagslÀget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.UnderhÄll av SvK:s anlÀggningar utförs pÄ entreprenad.

Svenska KraftnÀts (SvK) uppdrag Àr att förvalta och driva stamnÀtet för el i Sverige. AnlÀggningsbestÄndet bestÄr av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnÀt. De Àldsta stamnÀtsanlÀggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anlÀggningarna Àr byggda lÄngt innan datorstöd anvÀndes vid dokumentationen, dÀrför Àr det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anlÀggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagslÀget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.UnderhÄll av SvK:s anlÀggningar utförs pÄ entreprenad.

Jag har en utifrĂ„n mitt intresseomrĂ„de informationsteknik, gjort en studie av barn nĂ€r de arbetar i och anvĂ€nder multimediaprogrammet Kid Pix i Ă„rskurs 1. Syftet med denna undersökning Ă€r att skapa kunskap om hur elever i 7-8 Ă„rs Ă„lder anvĂ€nder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta ocksĂ„ förhoppningar att konsekvenserna blir förbĂ€ttrad undervisning, rĂ€tt programval och ökad motivation hos eleverna nĂ€r det gĂ€ller datoranvĂ€ndandet.NĂ„gra av mina största frĂ„gestĂ€llningar har varit att se hur kan barn i 7-8 Ă„rs Ă„lder arbeta sjĂ€lvgĂ„ende efter en given arbetsgĂ„ng nĂ€r det gĂ€ller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra sjĂ€lvinstruerande uppgiftskort som eleverna fĂ„r lĂ€sa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur Ă€r elevernas samarbetsförmĂ„ga? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickors sĂ€tt att lösa uppgifterna? Till sist frĂ„gar jag mig ocksĂ„ hur förĂ€ldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag Ă€r en del av undersökningen och dĂ€rmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.

Denna utvÀrdering Àr gjord vid Slottegymnasiets bibliotek i Ljusdal och syftar till att lyfta fram skolelevernas Äsikter kring bibliotekets roll, rum och anvÀndning. Jag har anvÀnt mig av observationer och semistrukturerade intervjuer för att fÄ fram en bred och kontrastrik bild av bibliotekets anvÀndare.Utöver eleverna har jag Àven intervjuat kommunens bibliotekschef, ansvarig rektor vid skolan samt skolbibliotekets bibliotekarie, för att se om deras bild av biblioteket överensstÀmmer med elevernas. Jag har Àven utgÄtt frÄn lagtext samt direktiv frÄn skolinspektionen och pÄ det sÀttet arbetat fram ett mikro, makro, meso-perspektiv dÀr lagen representerar makro, kommunen representerar meso och eleverna vid skolan representerar mikro-delen av undersökningen.Slottegymnasiets bibliotek Àr placerat centralt i skolan och mÄnga elever passerar igenom det under dagen för att ta sig frÄn ena delen av skolbyggnaden till den andra. Detta resulterar i att en hög andel elever passerar biblioteket under dagen. Eleverna i min undersökning uppskattar bibliotekets placering i byggnaden och anvÀnder det i första hand till studier.Datorerna i biblioteket anvÀnds flitigt av eleverna, delvis som komplement till skolans datasalar och delvis för nöjen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsÀttning ser pÄ sin undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa utifrÄn ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram Äsikterna hos elever med funktionsnedsÀttning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hÀlsa? Hur kan eleverna pÄverka undervisningen i idrott och hÀlsa för att skapa delaktighet? Vad Àr enligt eleverna meningsfullt med Àmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever frÄn tre skolor som gÄr i sÀrskolan och har en funktionsnedsÀttning.

Denna utvÀrdering Àr gjord vid Slottegymnasiets bibliotek i Ljusdal och syftar till att lyfta fram skolelevernas Äsikter kring bibliotekets roll, rum och anvÀndning. Jag har anvÀnt mig av observationer och semistrukturerade intervjuer för att fÄ fram en bred och kontrastrik bild av bibliotekets anvÀndare.Utöver eleverna har jag Àven intervjuat kommunens bibliotekschef, ansvarig rektor vid skolan samt skolbibliotekets bibliotekarie, för att se om deras bild av biblioteket överensstÀmmer med elevernas. Jag har Àven utgÄtt frÄn lagtext samt direktiv frÄn skolinspektionen och pÄ det sÀttet arbetat fram ett mikro, makro, meso-perspektiv dÀr lagen representerar makro, kommunen representerar meso och eleverna vid skolan representerar mikro-delen av undersökningen.Slottegymnasiets bibliotek Àr placerat centralt i skolan och mÄnga elever passerar igenom det under dagen för att ta sig frÄn ena delen av skolbyggnaden till den andra. Detta resulterar i att en hög andel elever passerar biblioteket under dagen. Eleverna i min undersökning uppskattar bibliotekets placering i byggnaden och anvÀnder det i första hand till studier.Datorerna i biblioteket anvÀnds flitigt av eleverna, delvis som komplement till skolans datasalar och delvis för nöjen.

FÄ institutioner Àr i lika hög grad som skolan föremÄl för forskning och Äsikter. Alla har rÀtt att sÀga sitt nÀr det gÀller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanÄt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfÀllet Àr ett vidgat textbegreppstÀnkande. Nytt Àr ocksÄ att individuella utvecklingsplaner ska upprÀttas för varje elev. ?Individualitet? Àr ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om.

En studie om det laborativa materialet i brÄkundervisningen utifrÄn elevernas perspektiv Författare: Ruzica Pajic Syftet med denna studie Àr att uppnÄ en djupare förstÄelse om det laborativa materialets betydelse i skolans matematik. I detta magisterarbete har det undersökts hur barns perspektiv pÄverkas i Ärskurs 6 utifrÄn hur laborativt material anvÀnds i matematikundervisningen. I tidigare forskning redovisas barns lÀrande och hur den skildras utifrÄn kognitiva, kulturhistoriska och sociokulturella perspektiv. Bland dessa perspektiv presenteras och jÀmförs teoretikerna; Vygotsky och Bruner med varandra. Dessa teoretiker har valts, eftersom de presenterar grunderna för anvÀndning av laborativt material i skolan.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter PuchHandledare: Åsa GustafssonExaminator: Helena ForslundTitel: ProcessförbĂ€ttring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek ABBakgrund: Företag Ă€r idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förĂ€ndras. Kunder stĂ€ller allt högre krav dĂ„ de hela tiden efterfrĂ„gar bĂ€ttre samt innovativa varor och tjĂ€nster. För att företag ska kunna möta dessa förĂ€ndringar bör dĂ€rför organisationen ha en helhetssyn, sĂ€tta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredstĂ€lla sina kunder genom korta ledtider.Ledtidsförkortningar inom företaget Ă€r mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnĂ„s i flera avseenden, sĂ„som högre kvalitet och fĂ€rre fel.

Svenska KraftnÀt Àr ett statligt affÀrsverk vars huvuduppgift Àr drift och underhÄll av det svenska elstamnÀtet. BekÀmpningen av oönskad vegetation Àr en del i underhÄllsarbetet i anlÀggningarna och sker i dagslÀget med det kemiska bekÀmpningsmedlet Roundup. Svenska KraftnÀt önskar att minska eller ersÀtta den kemiska ogrÀsbekÀmpningen med en miljöanpassad metod och rapporten syftar till att undersöka den möjligheten.  En av de möjliga metoderna, NCC Spuma, testades i ett fÀltförsök i en av Svenska KraftnÀts anlÀggningar och dess miljöpÄverkan undersöktes genom en livscykelanalys.NCC Spuma Àr en termisk metod för ogrÀsbekÀmpning som erbjuds av NCC Roads. OgrÀset bekÀmpas med hett vatten och ett isolerande skum. Det isolerande skummet förlÀnger tiden det heta vattnet skadar ogrÀset.

I Upplands VÀsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat choklad under varumÀrket Marabou. Vid anlÀggningen finns en Pralin Line som Àr en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förvÀntningarna och har inte haft den linjeeffektivitet man efterstrÀvar. Som ett led i detta har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En del i projektet Àr detta examensjobb som syftar till att utveckla det förebyggande underhÄllet vid Pralin Line.

I Upplands VÀsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat choklad under varumÀrket Marabou. Vid anlÀggningen finns en Pralin Line som Àr en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förvÀntningarna och har inte haft den linjeeffektivitet man efterstrÀvar. Som ett led i detta har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En del i projektet Àr detta examensjobb som syftar till att utveckla det förebyggande underhÄllet vid Pralin Line.

I takt med ökad konkurrens, vÀxande organisationer och högre krav pÄ effektivitet blir Àven vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, sÄ Àven pÄ Volvo Construction Equipment AB Component Division. DÄ arbetet pÄbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid nÀr olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istÀllet gjordes olika uppskattningar beroende pÄ vem som skulle utföra dem och nÀr detta skulle göras. Avsaknaden av en sÄdan metodik försvÄrar möjligheten att vÀga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rÀtt prioritering av koncept dÄ varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten sÄledes inte blir likvÀrdigt jÀmförbara. Syftet med examensarbetet Àr att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete nÀr en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara pÄ erfarenheter frÄn genomförda projekt och input frÄn olika konstruktörer. Krav pÄ modellen Àr att den ska vara enkel, anvÀndarvÀnlig och pedagogisk för att lÀtt kunna tillÀmpas pÄ olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.