Psykisk ohälsa ökar i samhället, 20 % av Sveriges befolkning riskerar att någon gång i livet drabbas av depression. 600 personer varje år drabbas av kronisk njursvikt vilket innebär att dialysbehandling kan bli aktuellt. Att leva med en livslång sjukdom, som det innebär när man behandlas med dialys, och samtidigt drabbas av psykisk ohälsa innebär ett stort lidande för den enskilda individen. Genom att sjuksköterskan bemöter patienterna med empati och medmänsklighet så skapar denne goda förutsättningar för att relationen ska präglas av tillit och ärlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och förebygga depression hos människor som behandlas med dialys.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 365 000 diabetiker. Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som gör att de som har denna sjukdom behöver ha kontinuerlig kontakt med en sjuksköterska. I denna kontakt är det viktigt att sjuksköterskan ser alla patienter som individer med olika behov. Diabetes typ II uppkommer bland annat på grund av övervikt, matvanor, stillasittande livsstil samt rökning. Behandlingen består av ändrade kost- och motionsvanor, tabletter eller insulin.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt ärftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebär begränsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begränsningar i livet.

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit. De senaste åren har en ökning av de kroniska sjukdomarna skett bland annat i Sverige. Sjukdomarna går i skov och drabbar olika lager av tarmens slemhinna. För att hjälpa personerna att uppleva hälsa, trots kronisk sjukdom, bör sjuksköterskan känna till hur de upplever det att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom.

HIV är en av de största epidemierna i världen och i Sverige lever ca 5300 personer med HIV idag. HIV är en långvarig sjukdom där behandlingen består av bromsmediciner. Över hela världen är HIV förknippat med fördomar. Att drabbas av HIV innebär stora påfrestningar och omvälvningar i livet. Många upplever en känsla av skam, stigma och diskriminering vilket kan leda till ett lidande.

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hälsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. En kronisk sjukdom är något som på många sätt påverkar livet.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. När en person drabbas av sjukdomen, påverkas även många närstående. Detta resulterar i en livsförändring även för dem. Närstående blir en del av sjukdomen och det är ofta de som vårdar sin partner i hemmet. Detta är ett stort ansvar som med tiden kan bli påfrestande, då ens partner blir allt sjukare.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Patienter som diagnostiserats med en långvarig sjukdom upplever ofta sin livssituation somomtumlande och svår. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter medkronisk sjukdom bemästrar sin livssituation och hur sjuksköterskan kan stödja/hjälpa dem attuppnå högre livskvalitet. Egenvård är en viktig del i patientens vardag och genom att engagerapatienten i vården blir han/hon mer trygg i sig själv och kan leva ett bra liv trots en långvarigsjukdom. Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på elva artiklar och dessa har sökts fram pådatabaserna CINAHL och PubMed. Metoden som använts för att bearbeta artiklarna är induktivanalys.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Möjligheten att utveckla demenssjukdom är den verklighet som äldre personer lever i, då bekymmer angående glömska är gemensamt bland äldre. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. De elva vetenskapliga artiklarna som låg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Svårighet att acceptera och oro inför framtiden, En skrämmande främmande inre värld som präglas av tomhet, Glida iväg från världen och få hjälp med att bevara självkänslan, Vara socialt utesluten och ignorerad men sträva efter att upprätthålla fasaden samt Fokusera på det goda i livet och utveckla kämparanda. Då personerna fick sin demensdiagnos blev de förkrossade och upplevde identiteten som splittrad och främmande för dem.

Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning.