Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syftet med denna uppsats är att visa hur en förskolegård kan gestaltas med utgångspunkt i barns lek. Med vårt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön påverkar hur bra leken utvecklas på förskolegården och därmed påverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter under utomhusvistelsen. Förslaget utgår från barnets lek som en viktig komponent för utveckling och hälsa. Därmed är även pedagogik och motorik viktiga förutsättningar på förskolans gård. Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning samt en brukardialog som genomförts med barn, förskolelärare och föräldrar. På så sätt utvecklade vi en förståelse för platsen och dess användning som kunde vävas ihop med den teoretiska kunskapen om barns lek i utemiljön. Under arbetet tar vi fasta på att storleken på förskolegården är viktig för barns lek samt att leken flyter bättre i miljöer med naturkaraktär.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor.

Studiens syfte är att undersöka vad 12 yrkesverksamma lärare anser om möjligheterna att arbeta med elevers motorik i olika utomhusmiljöer i närheten av skolan. Samt belysa eventuella skillnader mellan idrottslärare och klasslärares tankar. Detta undersöktes utifrån de tre olika frågställningarna: Hur ser lärarna generellt på utomhusundervisning? Vad anser lärarna om möjligheterna till motorikarbete på skolgården? samt Vad anser lärarna om möjligheterna till motorikarbete i skogen? Området har undersökts genom kvalitativa intervjuer med 12 lärare från fyra olika skolor. Tidigare forskning visar på många fördelar med utomhusundervisning ur ett motorikperspektiv. För att elever ska kunna utveckla motoriken på bästa sätt bör de vara fysiskt aktiva varje dag.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan på elevers kognitiva förmågor upplever vi som ett väsentligt inslag i grundskolans tidigare år. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lärares uppfattningar kring denna inverkan samt deras åsikter kring detta arbetssätt och dess effekter. Metoden som använts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgått från en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Enkäten delades ut till lärare i nio olika grundskolor i två kommuner i Västra Götalands län. Genom enkäten har vi undersökt utbredningen av lärarnas åsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och även gett dem utrymme att motivera och förklara sina åsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan på elevers kognitiva förmågor såsom koncentration, minne och lärande.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 människor någon form av autismspektrumtillstånd. Autismspektrumtillstånd är en kognitiv funktionsnedsättning där problem som kommunikation, sociala samspel och föreställningsförmåga kan uppstå. Djur i vården påverkar positivt på människans hälsa. Djurunderstödda interventioner är aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan använda vid omvårdnad av barn med autismspektrumtillstånd. Syfte: Att beskriva hur sällskapsdjur påverkar samt upplevs påverka barn med autismspektrumtillstånd.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Följande frågeställningar står i fokus: Hur ser lärarna i idrott och hälsa på specialpedagogisk undervisning i sitt ämne? Vad innehåller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hälsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hälsa?MetodStudien är en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av området samt att ge en fördjupad bild av ämnesområdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lärare på sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 människor någon form av autismspektrumtillstånd. Autismspektrumtillstånd är en kognitiv funktionsnedsättning där problem som kommunikation, sociala samspel och föreställningsförmåga kan uppstå. Djur i vården påverkar positivt på människans hälsa. Djurunderstödda interventioner är aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan använda vid omvårdnad av barn med autismspektrumtillstånd. Syfte: Att beskriva hur sällskapsdjur påverkar samt upplevs påverka barn med autismspektrumtillstånd.

Lateralitet finns både hos hästar och människor, hos människor är det häntheten man avser, att man har bättre motorik i höger- eller vänsterhanden och det är även den handen man väljer att skriva med. Hos hästen identifierar man det lättast genom att det är lättare att böja hästen i hals och bål åt det ena hållet, den sidan kallar man den svaga sidan, medan den starkare är den sida som ryttaren upplever som stelast. Det finns mycket forskning kring hästens lateralitet, men ett flertal metoder har använts. Forskningen är spretig, liksom de resultat som framkommit. En del menar att oliksidigheten är inlärd, andra att den är medfödd och förstärks i och med att hästen växer.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.