Syfte: Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för metoder som kan stödja patienter med typ-2 diabetes till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie, som innehåller 16 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2000-2010. Databasen som användes var Cinahl och sökmotorn Elin@Dalarna. Sökorden som använts var: diabetes type 2, type 2 diabetes, lifestyle changes, patient education, empowerment, health behaviour och self-management. Resultat: I resultaten kom uppsatsförfattarna fram till olika kategorier som visar olika åtgärder till livsstilsförändringar.

Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor.

Den ökade internationaliseringen ställer högre krav på människors förmåga att leva och inse värdet av att verka i en kulturell mångfald. I ett mångkulturellt och demokratiskt klassrum är samtal en viktig komponent. Genom samtal får varje medborgare möjligheten att uttrycka sina åsikter för att sedan överväga egna och andras åsikter. Att ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och ta del av andras åsikter är en grundförutsättning för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Huvudsyftet med studien är att studera och analysera hur muntlig kommunikation används som redskap för inlärning i andraspråksundervisning ur ett lärarperspektiv samt hur läroplanens utsagor speglar sig i andraspråksundervisningen.

Denna studie grundar sig på en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmåga påverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan två personer och dels ett mobiltelefonsamtal. Utifrån teorier om den proaktiva hjärnan och det resursmässigt begränsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer än vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer påtaglig då försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktär. Resultaten visade sig ge stöd åt hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utsträckning än vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte påvisa att denna distraktion blir mer tydlig då personer utför mer komplexa uppgifter även om resultatet hade en tendens att gå i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlägg till debatten om hur öppna kontorslandskap (där de anställda ständigt exponeras för kollegors samtal) påverkar människors arbetsprestationer..

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven.

Syftet med denna studie är att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att samtala och kommunicera med elever och därmed få en djupare förståelse för faktorer som påverkar mötet med eleven. Studien baseras på intervjuer med tio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim. I analysen framkom temat: att göra eller att vara i samtalet samt fyra subteman: att ha ett respektfullt bemötande, att skapa ett kommunikativt rum, att använda sina erfarenheter och att vara närvarande i mötet. Resultatet visar att när skolsköterskan använder sig av reflektion får hon en användbar erfarenhet inför kommande samtal.

Syftet med arbete var att få en ökad kunskap om och förståelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom området och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad läroplanen säger om området. För att få ökad kunskap och förståelse delade vi ut 81 stycken enkäter i årskurs tre och sex. För att få en ytterligare förståelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det är positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmänhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.

Tanken till arbetet väcktes efter samtal med människor i min omgivning i allmänhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, då det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande när en förståelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att få en bild av den syn matematiklärare på gymnasiet har på matematikkunskaper med fokus på förståelse och framför allt deras syn på hur man skapar förståelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och området algebra. Metoden som använts är en kvalitativ metod och sex lärare verksamma på Gymnasieskolor har intervjuats. Utifrån den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förståelse ska skapas i lärandet hos eleven inom matematiken så är en undervisning som är variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, såväl mellan lärare och elev som av elever emellan gynnsam för lärandet och förståelseutvecklingen..

Det sociokulturella perspektivet på lärande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken är att individens utveckling och lärande sker i interaktion med andra och där har samtalet en stor betydelse. Därför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat på hur samtalet försiggår i svenskundervisningen. Vi har även diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hänsyn till när man som lärare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgår från lärarens perspektiv.

Individuell lönesättning är idag det dominerande lönesystemet både inom privat och offentlig sektor. Trots det är dess effekt relativt outforskad. En allmän föreställning är att det är ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesättning fungerar som motivation för individen, om motivationen påverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet färgas av jämställdhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom från en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att även andra faktorer i arbetet motiverar och ibland är viktigare.

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att undersöka vad specialpedagogen har för roll då hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förväntningar som finns på specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen känner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vårdnadshavare.

Grupparbete är en använd undervisningsmetod i skolan där eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmågor för att lära sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lärande är språket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrån elevers svårigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

Denna uppsats handlar om hur motionärer upplever musiken under styrketräningspass vid gruppträning och vad i musiken som är motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag använt mig av observation, enkät och analys av musik vid ett och samma styrketräningspass på Olympen Träningscenter. Empirin har utvärderats och tolkats utifrån den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan från University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT.

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna Lejonhjärta? kan vara användbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta..

Syfte: Syftet är att inom en given grupp individer undersöka hur olika former av belöningar och arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande på en arbetsplats. Studien kommer att genomföras inom ett tillverkande industriföretag som tillämpar ett osedvanligt omfattande belöningssystem, vilket möjliggör att inom en och samma population studera hur ett flertal former av belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande. Med dessa förutsättningar till stöd för vårt syfte vill vi dels komplettera tidigare kunskaper kring motivation inom organisationer och hur effektiva belöningssystem bör utformas, men även bidra med ny kunskap kring hur upplevelsen av studerade belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer förhåller sig till varandra. Metod: Denna studie bygger på en enkätundersökning genomförd bland samtliga 158 anställda inom ett företag med ett omfattande belöningssystem i södra Sverige. En intervju med koncernens vice VD och HR-chef har genomförts för att få en förståelse kring det aktuella belöningssystemet och eventuellt finna förklaringar eller delförklaringar till enkätundersökningens resultat.