Syftet med studien var att undersöka samband mellan lagsammanhållning och upplevt Motivationsklimat i fotboll, samt skillnaden mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare i lagsammanhållning och upplevt Motivationsklimat. I studien deltog 101 fotbollspelare mellan 15 år och 19 år (m=17.05, sd=0.93) från olika gymnasier med fotbollsinriktning i Halland. Lagsammanhållning mättes med ?Group Environment Questionarie? och Motivationsklimat med ?The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3?. Studiens resultat visade att såväl positiva som negativa samband mellan lagsammanhållning och upplevt Motivationsklimat, samt att män och kvinnor skiljer sig i vissa kategorier av lagsammanhållning och Motivationsklimat.

Studiens syfte var att beskriva hur ett positivt Motivationsklimat kan utvecklas i en golfförening baserat på medlemmarnas uppfattning av existerande förening. Femton stycken golfare (9 manliga och 6 kvinnliga) i åldrarna 15-76 år från tre olika klubbar i Sverige deltog i studien. I studien användes ett kvalitativt angreppssätt och en egen komponerad intervjuguide utformades utifrån bl.a. Vazou, Ntoumanis och Duda (2005) forskning kring Motivationsklimat. För att analysera rådata användes metoden kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med föreliggande uppsats var undersöka sambanden mellan Motivationsklimat, målinriktning och självkänsla inom CrossFit jämfört med konditionsbaserad gruppträning. Vidare undersöktes om Modellen för sambandet mellan Motivationsklimat, individuella skillnader, och känsla och motivation kunde appliceras inom CrossFit. I studien deltog sammanlagt 95 deltagare, både CrossFitutövare (N=45) och deltagare inom konditionsbaserad gruppträning (N=50) från sydvästra Sverige. I studien användes Perceived Motivational Climate in Sports Questionnaire-2 (PMCSQ-2), Achievement Goals Questionnaire for Sports (AGQ-S) samt Physical Self Perception Profile-R (PSPP-R). Resultatet visade en signifikant skillnad i uppgiftsorienterat klimat och självkänsla mellan CrossFitutövare och deltagare i konditionsbaserad gruppträning.

Det Motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur Motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, Motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellanuppfattat tränarebeteende, Motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS.

Syftet med studien var att studera lagsammanhållning, prestation och Motivationsklimat i lagsporterna innebandy och ishockey för att jämföra eventuella skillnader. I enkätstudien medverkade totalt 106 deltagare varav 50 ishockeyspelare ( n = 50) och 56 innebandyspelare ( n =56). De var spelare från sju lag varav fyra ishockeylag ( n =4) och tre innebandylag Spelarna var i åldrarna 16 år till 32 år (M = 20.58, Sd = 3.60). Lagen var i division 1, 2, 3 eller 4-elit. Lagsammanhållning mättes med: Group Enviroment Questionarie, Motivationsklimat med: The Perceived Motivational Climate in Sport Questionarie-3 och prestation med:Vragenlijst Evaluatie Sport Psychologische Begeleiding.

Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och Motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka hur individer med olika roller inom en fotbollsförening för unga talanger upplever Motivationsklimat. För att skapa förståelse för begreppet motivation i en fotbollsförening har följande frågeställningar använts; hur upplevs klimatet i verksamheten, vad upplevs vara tillfredsställande prestationer samt hur upplevs att tillfredsställande prestationer uppnås? I studien deltog tio manliga respondenter (m=36,4 år, Sd=16,9) med olika roller kopplade till idrottsverksamhetens talanglag. Respondenterna grupperades enligt följande: spelarrepresentanter, ledarrepresentanter och föreningsrepresentanter. Intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide baserad på studiens syfte.

Achievement Goal Theory (AGT) utgår ifrån att alla individer vill visa sin kompetens vilket tar sig uttryck i två målinriktningar; ego och task. Individen påverkas av omgivningen som driver ett Motivationsklimat som kan uttryckas i samma typer av målinriktning. Motivationsklimatet och målinriktningarna anses påverka hur individen agerar och hanterar t.ex. ängslan/oro och prestation. Denna studie behandlar samband mellan individuella målinriktningar, upplevt Motivationsklimat drivet av tränare, träningskamrater och föräldrar, tävlingsrelaterad ängslan/oro och upplevd prestation.

Studien processinriktat och resultatinriktat Motivationsklimat på svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa två klimat ser ut på svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslärares perspektiv. I studien används Nicholls (1989) teori om de två Motivationsklimaten. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslärare på tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att underso?ka Motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat Motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket Motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att Motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt Motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om Motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad träningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare.Vad karaktäriserar den resultatorienterade miljön?Hur upplevs träningsmetodiken av barnen?Påverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation?MetodI studien deltog 19 fotbollsspelare födda år 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio träningspass i ett resultatorienterat Motivationsklimat där spelarnas prestationer stimulerades och utvärderades utifrån uppnådda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad träningsmetodik. I studien iscensattes en förändring och ett nytt klimat.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om Motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.