Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete.Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan..

Open source is growing outside the boundaries of hackers, amateurs and software development, creating a humongous potential in many different areas and aspects of society. The intrinsic and extrinsic motivations that drives open source have been in the subject of much research recently, but how they affect each other when paid and unpaid contributors come together is still hidden in obscurity. In this study I investigate how intrinsic and extrinsic motivation correlates with each other and how those correlations affect paid and unpaid open source software contributors. The literature synthesis is based on of systematic reviews through searches in library databases, identification of articles by searching on the Internet and by reading relevant books. My results indicate that intrinsic and extrinsic motivations continuously affect each other and that paid contributors are more vulnerable since their extrinsic motivation in terms of money is reached only when many other motivations are fulfilled.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningarinfluerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningarsamtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såvälteori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation tillstrategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt.Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivationhos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Studien syftar till att kartlägga vad den nya generationen, även kallad Generation Y, motiveras av i arbetslivet och om det skiljer sig mellan inre eller yttre motivationsfaktorer. Eftersom Generation Y skiljer sig från tidigare generationer finns ett behov att förstå vad som krävs för att attrahera och behålla denna unga arbetskraft. Organisationer står inför stora pensionsavgångar och för att inte gå miste om värdefull kompetens krävs alltmer från organisationerna för att möta den nya generationens krav på arbetet. Utifrån denna problematik ser vi det viktigt att belysa och lyfta fram den nya generationen för att öka förståelsen för vilka faktorer som Generation Y värdesätter i arbetslivet. Undersökningen som gjordes utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av intervjuer som analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.

Kontraktsvård är en straffrättslig påföljd som innebär behandling istället för fängelse. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur tidigare deltagare i Rattfylleriprogrammet på föreningen Skyddsvärnet i Göteborg upplevt kontraktsvårdens innehåll, och de speciella villkor som omgärdar den. Vidare har studien sökt svar på hur de tvingande inslagen i kontraktsvården påverkat deltagarnas motivation till förändring. Frågeställningarna lyder: ? Hur upplever deltagarna erfarenheten av att ha genomgått Rattfylleriprogrammet på Skyddsvärnet? ? Vilka uppfattningar råder om kontraktsvård och de halvt tvingande omständigheter som omger den? ? På vilket sätt skapas behandlingsmotivation i verksamheten? För ändamålet har valts en kvalitativ forskningsstrategi. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med personal på Skyddsvärnet, samt sex enskilda djupintervjuer med personer som blivit dömda för grovt rattfylleri till kontraktsvård.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre Motivation och Amotivation.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot hållbar verksamhetsutveckling och management, Mälardalens Högskola i Västerås. Datum: 2011-06-07 Författare: Yosef Gebretsadkan och Natalie Sepúlveda Moradinassab Handledare: Peter Selegård Titel: Belöningssystem - En studie om belöningar och motivation hos Handelsbanken Problemformulering: Belöningssystem har i dagsläget blivit oerhört modernt och de flesta banker använder sig av det. Till följd av detta har studiens problemformulering utformats enligt följande: Är belöningssystem en bra motivation för effektivare arbete? Hur mycket påverkas de anställda av belöningssystem? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad belöningssystem innebär och vad det har för verkan hos organisationer, i detta fall Handelsbanken. Vi redovisar även medarbetarnas uppfattning om belöningssystemet och hur de upplever att deras motivation påverkas. Metod: Informationen har hämtats från vetenskaplig kurslitteratur och artiklar samt internetsidor. Undersökningen bestod av ett flertal intervjuer av både ledningen och anställda vid olika kontor i Handelsbanken.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lära sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lära sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan påverkas av lärare och vilka ligger utanför lärares påverkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Syftet med studien är att få ökad insikt i hur sånglärare med utgångspunkt i kursplanens mål om genrebreddning hanterar genreområdet jazzsång i sångundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sångpedagoger verksamma på gymnasiets estetiska program har jag tagit reda på vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsång, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sångpedagoger använder sig av jazzsångens genrespecifika element i sångundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur pedagoger använder olika redskap för att kommunicera och lära ut.För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna är alla yrkesaktiva sångpedagoger, två med en mer klassisk inriktning och två med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreområde är svårt för pedagogerna att definiera och ingår i undervisningen i den mån pedagogen styr det därhän.

Syftet med denna uppsats var att fastställa om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad påverkar vad de anställda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anställda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gällande icke-monetära belöningar. Det studerades även till vilken grad cheferna var medvetna om deras anställdas preferenser. Utifrån det teoretiska perspektivet ska de anställda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer såsom beröm, utveckling och ökad självständighet. Anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska då påverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar.

Problemformulering Den befintliga forskningen om vad som motiverar anställda att leva upp till varumärkeslöftet är ostrukturerad. Forskare använder olika nämnare för att beskriva vad som motiverar anställda men det saknas forskning som sammanställer och ger en strukturerad bild av ämnet. Därför är det nödvändigt att systematisera nämnarna för att strukturera den befintliga forskningen.Syfte Syftet med studien är att systematisera de nämnare som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet.Forskningsfråga Hur kan nämnarna som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet systematiseras?Metod Studien består av en tvärsnittsstudie av anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet. Det genomfördes en kvantitativ undersökningsmetod där kvantifierbar data samlades in med hjälp av enkäter.Slutsats För att strukturera befintlig forskning framkom det att nämnarna kunde systematiseras till de fyra faktorerna självständighet, delaktighet, ledarskap och bekräftelse.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.