Vårt syfte med denna studie är att titta på hur lärare uppfattar elevers motivation på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa. Därtill ska vi undersöka hur dagens lärare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta på vilka faktorer som lärarna anser spelar roll för att motivera eleverna i ämnet. Vårt teoretiska perspektiv som vi utgår från i uppsatsen är Organismic Integration Theory, men vårt resultat av studien är även kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut på att vi kontaktade sex stycken idrott och hälsa-lärare som arbetar på gymnasiet, och frågade dem angående hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfället. Resultatet vi kom fram till var att lärarna såg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det är flera faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa-undervisningen, där betyg och stimulans är huvudfaktorerna enligt lärarna.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

I den här studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmålet och andraspråket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, språkbehärskning och språkdomäner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska språket. Attityderna till modersmålet varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man närmar sig det svenska språket samtidigt som modersmålet får mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har också visat att det råder samband mellan hur man förhåller sig till de olika språken.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus.

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande. Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata. Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster.

Denna studie handlar om hur idrottslärare i högstadiet uppfattar begreppet motivation samt hur de ser på motivationsarbetet. Den metod som ligger till grund för denna studie är den kvalitativa ansatsen. Semistrukturerade intervjuer har används, där tio idrottslärare har medverkat. Resultatet visar att relationsarbetet mellan lärare och elev är kärnan för motivationsarbetet. Därtill framgår det att undervisningsinnehållet bör omfatta en stor variation av aktiviteter som kan erbjuda samtliga elever möjligheter att utveckla sina kunskaper inom ämnet.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen.

Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, så som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieämnet. Eleverna har fått jämföra resultaten från två prov, ett före och ett efter momentets genomgång. De har därefter svarat på en enkät angående deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att när eleverna ser sin egen kunskapsutveckling så blir de motiverade till ökade studier i historieämnet. Eleverna upplevde det även som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det är som de skall kunna när momentet är slut.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om elevers motivation för skolarbetet kan förbättras, genom att införa regelbundna massagestunder i undervisningen. Vårt utvecklingsarbete genomfördes i en år sexa med 18 elever, sju flickor och elva pojkar. Under våra sju praktikveckor (undantag från den första praktikveckan) införde vi massage byggd på riktiga massagegrepp, en till två gånger per vecka i cirka 40-60 minuter per tillfälle. Vi kom fram till vårt resultat genom att låta eleverna svara på två enkäter ? en i början och en i slutet av praktiken.

Syftet med denna studie var att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin identitet. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av en enkät som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen från informanterna tolkades på ett individuellt och generellt plan. I nästa steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgångspunkterna, som sökte förena språk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmål och majoriteten av informanterna identifierade sig även med svenskan.

I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i träslöjden förändras och vad läraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och målteorier samt tidigare studier om motivation och  lärandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod användes observationer av en lärares agerande och hur elever från sexan och åttan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lärare. I resultaten framkom att elevernas engagemang påverkas av en mängd faktorer, intressantast är att lärarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt på engagemanget.

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsområden är psykiatrin, där klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift är att med olika medel få klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp användes som metod, där interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter på, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer från en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer från ett försäkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna är män och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mättes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (Tjärnberg, 2007). Den autonoma motivationen mättes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).

Den samlade bilden av resultaten ger ett starkt belägg för att film är ett relevant arbetsredskap i svenska som andraspråk. Detta stöds också av att eleverna i undersökningen har vanor som på ett tydligt sätt stödjer detta medieformat. Resultatet visar också på att modersmålet har en stor betydelse för elevernas identitet, och att normen är att prata modersmålet i hemmamiljö utan att detta är utsatt för någon större förhandling gentemot svenska språket. Svenskan spelar å andra sidan en slags instrumentell funktion, exempelvis för att lyckas i arbetslivet, och detta visar eleverna stor medvetenhet om. Resultatet visar också på att det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga och deras självkänsla, och de är i samband med detta beredda att försvara sin rätt till modersmålsundervisning hårt.