Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandläggare från fyra olika landsting undersökt konsthandläggarnas syn på konst i väntrum, hur arbetet med konstplacering går till samt hur konsten väljs ut, och vilka möjligheter och begränsningar väntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick på hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om ämnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största källan till information. Konsthandläggarnas syn på konst i väntrum ligger relativt nära varandra och det som i stort sett skiljer dem åt är nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut.

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Målet med skogsbruk är idag så mycket mer än produktion av timmerråvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som väckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhället är blädningsbruk. Blädningsbruk är ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog där det finns träd i alla storlekar.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet.

Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklärares teknikundervisning och deras tankar därom. De tre lärarna valdes så att de representerade de lärarkategorier som förde en facklig kamp om att ?ta kontrollen? över det obligatoriska teknik ämne som skulle införas i början på 80-talet. De lärarkategorier som de i undersökningen deltagande lärarna representerar är slöjd/tekniklärare, Tekniklärare och NO/tekniklärare. I resultatet redovisas att lärarna vill att ämnet håller en praktisk profil men att det innehåller en teoridel också.

Fler och fler kommuner övergår till en mer miljöstyrande avfallstaxa. Därför är det av intresse att utreda avfallstaxans (dvs. priset på avfallshanteringstjänsten) förmåga att ändra hushållens avfallsvanor och därigenom även vilken miljöstyrande verkan taxan har. Hur priskänsliga är hushållen för avfallstaxan och dess utformning? Enfamiljshushållens priskänslighet för brännbar kärl- och säckinsamling skattas i tre kommuner (Storuman, Sjöbo, Sundbyberg) och en kommungrupp (Gävle, Ockelbo, Sandviken, Hofors och Älvkarleby) genom grova elasticitetsmått.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Den här undersökningen fokuserar på hur skivomslagen ser ut inom hiphop och glam metal i Sverige i en jämförelse över tid. Undersökningen ska även besvara de förändringar eller icke- förändringar som skett, samt hur kulturen påverkar utformandet av skivomslag inom varje musikgenre. Syftet är att får en ökad förståelse och inblick i kopplingen mellan musikgenre och bild i utformandet av skivomslag. Med hjälp av den semiotiska bildanalysen har skivomslagen analyserats under två olika tidsperioder. Resultaten av analyserna visar att båda musikgenrerna har gått över till mer tolkningsbara skivomslag.

Titel: Vi lever alla med hiv. En undersökning hur en målgrupp tolkar en informationskampanjFörfattare: Anna HalvarssonUppdragsgivare: Hivpreventionen i Västra GötalandKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet. (JMG)Termin: Vårtterminen 2012Handledare: Annika BergströmSidantal: 52 sidor exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur kampanjen ?Vi lever alla med hiv? tolkas av sin målgrupp.Metod: Kvalitativa djupintervjuerMaterial: Intervjuer med 8 personer i kampanjens målgruppenHuvudresultat: Resultatet visar att kampanjen är snygg och välarrangerad men när målgruppen ska tolka den uppstår förvirringar på grund av textens innehåll, personers uttryck och symboler de inte kan tolka på rätt sätt. Texten är mångtydig vilket skapar den största förvirringen.

Bakgrund: Vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att patienters självbestämmande kan begränsas. Omvårdnad i samband med LPT är av komplex karaktär som bland annat innebär att sjuksköterskan skall respektera patientens självbestämmande och utföra tvångsåtgärder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn på självbestämmande för patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades.

Bakgrunden till min uppsats är att man i slutet på 1970-talet började införa åldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie är att undersöka hur lärare me d erfarenhet från både åldershomogen och åldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lärarroll och arbetssätt i och med att de bytt organisationsform. Jag har även försökt att i min litteraturgenomgång ge fler exempel på vad som kan påverka undervisningens utformning. Övergripande nämner de lärare som jag intervjuat att deras roll har gått från den traditionella lärarrollen då man undervisar inför hela klassen till att man istället är handledare till eleverna.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet.

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

Swedish trade unions are engaged in several activities at the European level. One of these isthe sectoral social dialogue, an institutionalized part of the European Union. This bachelorthesis examines the motives for Swedish trade unions in three different sectors to engage themselves in the European social dialogue. The three sectors are chosen because of their differences according to their exposure to competition caused by ongoing globalization and europeanization processes. By interviewing central informants in trade unions which are active in the three dialogues this thesis seeks to learn more about the motives stated by the trade unions.