Diabetes typ 2 är idag en stor välfärdssjukdom i världen som förväntas öka. Med livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas så att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmännyttan av hälsosammare kost-och Motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omständigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förändringar. Syftet är att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförändringar med fokus på kost och Motion. Studien är en litteraturstudie som bygger på analys av nio kvalitativa artiklar.

ABSTRACTBackground: On behalf of the Orthopedic clinic, Västerås, a study has been conducted with focus on comparing the results after conservative and surgical treatment due to complete achillestendon rupture.Aim: To compare results when testing the active and passive range of Motion, calf muscle endurance, estimation of pain related to the achillestendon and self-efficacy to be physically active for individuals who have undergone conservative or surgical treatment after complete achillestendon rupture.Method: 14 individuals afflicted by complete achillestendon rupture in 2010 were recruited as a purposive sample. Examination were conducted of: Ankle range of Motion with a goniometer, calf muscle endurance through a toe-raise test, estimation of pain intensity related to the achillestendon by VAS and self-efficacy to be physically active through ?Exercise self-efficacy scale?. P-value and the median were calculated.Result: The results of ankle range of Motion and calf muscle endurance were based on the difference between the injured and the healthy side. When testing active plantarflexion the conservative group had a median of 4 ? and the surgical group had a median of 10 ?.

Bakgrund. Runt om i världen är det ca 383 miljoner människor som lever med diabetes. Arbetet med att ändra kost- och Motionsvanor är en utmaning för de flesta. Det är inte alltid lätt att anpassa de nya rutinerna till vardagslivet, som att äta på fasta tider och äta mindre av ohälsosam mat. Därför är det viktigt att sjuksköterskan och patienten tillsamman arbetar mot en hälsosammare livsstil.

Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att Motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med Motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i.

The goal with the project was to make the graphic for Djungeltrumman.se´s upcomingwebb-TV. Djungeltrumman.se is a clubguide on the internet and as a magazine.Their target group is people in the age between 18-34 with an interest for culture and nightlife that lives in a city where Djungeltrumman.se is active. The purpose of the project was to make a graphical frame that had the feelling ofDjungeltrumman.se. The feeling should capture the interest of the target group and make them care more for Djungeltrumman.se.The graphics will contain an intro, information frames and presentations for the different parts in the program. In this project I focused on making the intro for the program.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband som vi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagens skola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost, Motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna. För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur som presenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, Motion och sömn i litteraturen. Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost och skollunch.

This study is an assignment from Västerbottens läns landsting (VLL). The study?s main objective is to examine physical exercise habits and the most common motives for exercise among employees at VLL. It also compares educational status and gender differences to see if there is any significant dissimilarity regarding motives. The study is a quantitative study that used an electronic questionnaire to collect data from the respondents.

Hälsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga beståndsdelar i förebyggandet och behandlingen av flertalet sjukdomar. Människors uppfattningar har visat sig vara av vikt i förändringen mot en mer hälsosam livsstil. Syftet med studien är att kartlägga uppfattningar bland vuxna invånare i Göteborgs kommun, med avseende på kost- respektive Motionsvanornas betydelse för såväl den personliga risken, som allmänhetens risk att drabbas av sju livsstilsrelaterade sjukdomstillstånd. Enkäter valdes som forskningsmetod i syfte att samla in kvantitativa data från 180 individer i tre av Göteborgs kommuns tio stadsdelar. Resultaten visade att tron på livsstilens inverkan på sjukdomsriskerna, generellt sett, var stor men varierade beroende på sjukdomstillstånd.

Idag arbetar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning på udda arbetstider. Nattarbete medför ökad risk för ohälsa. Syftet med interventionsstudie var att beskriva och jämföra om den subjektiva och objektiva hälsan som framkommer i hälsoprofilsbedömningar före respektive efter införandet av ett kompendium med kost- och Motionsråd förändras hos kvinnor som arbetar natt. Personer som arbetar natt är en riskgrupp, detta på grund av olika faktorer Urvalet bestod av tio kvinnor i åldern 20 till 25 år. Samtliga kvinnor arbetar regelbundet natt på restaurang under helgerna och har problem med regelbundna mat- och Motionsvanor.

Förändring av levnadsvanor gällande kost och Motion är en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vård spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gällande undervisning och motivering till förändrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor gällande kost och Motion. Metoden som användes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.

The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was ?enhance my condition?.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka om Motionärer skiljer från icke-Motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar:Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden Motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna?MetodStudien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och Motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-Motionärer och en med Motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten.

Introduktion: Metabolt syndrom är ett globalt växande sjukdomstillstånd som cirka 25 procent av världens befolkning lider av. Personer som är drabbade av metabolt syndrom löper två till tre gånger större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kost och Motion påverkar hälsan i relation till personer med metabolt syndrom. Metod: Litteraturstudien har använt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Sveriges befolkning har under de senaste decennierna förändrat sin livsstil i riktning mot att bli alltmer fysiskt inaktiv vilket har lett till en alltjämt ökande omfattning av diverse välfärdssjukdomar. För att komma tillrätta med detta problem är en lösning att få människor att Motionera samt att upprätthålla detta Motionerande över tid. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för olika aspekter av motivationen hos individer som precis börjat Motionera och sådana som Motionerat en längre tid för att på så sätt utröna vilka faktorer som kan underlätta ett uthålligt Motionerande. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Deci & Ryans självbestämmande teori och en delteori till denna: Organismic Integration Theory. Syftet besvarades genom en intervjuundersökning som utfördes på en pappersmassafabrik i Södra Norrbotten.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, Motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, Motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.