Bakgrund: Sverige befann sig i en rÄdande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, vÀxande sysselsÀttning och ett blomstrande nÀringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergÄ till en oviss lÄgkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (BÀckström & Forsell, 2008). En finansiellkris pÄverkar mÄnga företag vÀldigt kraftigt, speciellt med avseende pÄ deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift Àr att granska och kvalitetssÀkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters rÀkning, varuppsatsens utgÄngspunkt att finanskrisen ocksÄ borde pÄverka revisionen.ProblemfrÄgestÀllning: Hur pÄverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förÀndrades i sÄ fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisionen pÄverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jÀmföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nÄ en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen Àr personal i en förskola, klasslÀrare och specialundervisande lÀrare i en lÄg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har anvÀnts för datainsamlingen. Teoretisk utgÄngspunkt har varit socialkonstruktivismen dÀr förskola och skola ses som tvÄ olika sociala konstruktioner skapade av mÀnniskor utifrÄn behov i samhÀllet. I undersökningen har framkommit mÄnga likheter men ocksÄ vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser pÄ en skola för alla.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden LuleĂ„ ligger Boden stad. Bodens kommun Ă€r till folkmĂ€ngden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invĂ„nare fördelade pĂ„ de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen Ă€r uppdelad i. Det aktuella utvecklingsomrĂ„det vilket tillhör stadsdelen PrĂ€stholmen ligger centralt belĂ€gen, har ett vattennĂ€ra lĂ€ge och gĂ„ngavstĂ„nd till stadskĂ€rnan.1967 inrĂ€ttades en plankommittĂ© i Boden som fick till uppgift att under drĂ€tselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillrĂ€cklig och stadsplanearbetet mĂ„ste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrĂ„gan pĂ„ smĂ„hus. Även flerfamiljshus efterfrĂ„gades under denna tidsperiod och de största exploateringsomrĂ„dena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt PrĂ€stholmen och RörviksomrĂ„dena.PrĂ€stholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades omrĂ„det med flerfamiljshus.

Vi stÀller oss frÄgan hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs med tanke pÄ alla elevers olikheter. Syftet i denna studie Àr att studera tillfÀllen dÄ lÀrarna eventuellt upplever inkludering svÄrt. Genom att studera lÀrares uppfattningar och deras tillvÀgagÄngssÀtt i mötet med alla elevers olika förutsÀttningar och behov och vilka tÀnkbara svÄrigheter som kan tillkomma, vill vi framhÄlla lÀraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsÀttningar. Vi fann i vÄra delstudier att det finns svÄrigheter att inkludera alla elever i en sammanhÄllen undervisning med hÀnsyn till elevernas olika förutsÀttningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och dÄ med avsikt att skapa bÀttre förutsÀttningar för eleven att nÄ kunskapsmÄlen.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att genom intervjuer med lÀrare, försöka fÄ mer och ny kunskap om hur man kan underlÀtta och hjÀlpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lÀrare och en fritidspedagog frÄn Äk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjÀnster. VÄra informanter bestÄr av tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar pÄ skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lÀrare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

VÄrt syfte i vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot mÄlet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslÀrare pÄ olika skolor. Vi stÀllde olika frÄgor till idrottslÀrarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgÀnglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehÄller lÀrarnas upplevelser av arbetet mot mÄlet en skola för alla.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamheten i förskolan förhÄller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt Àr att undersöka hur pedagoger, förÀldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken Àr Àven att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och förÀldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svÄrigheter som uppstÄr i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla Àr vÀlkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell lÀggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna pÄ förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten sÄ alla kan vara med.

Examensarbetet handlar om en skola för alla sÄ som barn förstÄr och beskriver den. Uppsatsen bygger pÄ en studie med ett femtiotal barn som gÄr i Ärskurs tre respektive Ärskurs fem. De tvÄ klasserna befinner sig i tvÄ olika kommuner i SkÄnelÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ och ÄterberÀtta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse Äterspeglas i styrdokumenten. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr en skola för alla enligt femtio nio och elva Äringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien Àr kvalitativ i den bemÀrkelsen att barnens svar har tolkats pÄ olika sÀtt.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden LuleĂ„ ligger Boden stad. Bodens kommun Ă€r till folkmĂ€ngden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invĂ„nare fördelade pĂ„ de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen Ă€r uppdelad i. Det aktuella utvecklingsomrĂ„det vilket tillhör stadsdelen PrĂ€stholmen ligger centralt belĂ€gen, har ett vattennĂ€ra lĂ€ge och gĂ„ngavstĂ„nd till stadskĂ€rnan.1967 inrĂ€ttades en plankommittĂ© i Boden som fick till uppgift att under drĂ€tselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillrĂ€cklig och stadsplanearbetet mĂ„ste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrĂ„gan pĂ„ smĂ„hus. Även flerfamiljshus efterfrĂ„gades under denna tidsperiod och de största exploateringsomrĂ„dena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt PrĂ€stholmen och RörviksomrĂ„dena.PrĂ€stholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades omrĂ„det med flerfamiljshus.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

Det finns idag en mÀngd olika former utav sparande, frÄn att förvara pengarna i madrassen till att anvÀnda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. NÄgot som blivit mycket populÀrt de senaste tre Ärtionden Àr att spara i fonder, och stÄr idag för nÀstan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget Àr aktiefonder och bestÄr, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet vÀxte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lÀrare med behörighet att undervisa i teoretiska Àmnen i skolÄr 7-9 talar om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning fÄr lÀsaren ta del av en litteraturgenomgÄng som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lÀrare. Intervjuerna utgick frÄn frÄgeomrÄden rörande elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en skola för alla. LitteraturgenomgÄngen och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat pÄ att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla.

Det finns idag en mÀngd olika former utav sparande, frÄn att förvara pengarna i madrassen till att anvÀnda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. NÄgot som blivit mycket populÀrt de senaste tre Ärtionden Àr att spara i fonder, och stÄr idag för nÀstan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget Àr aktiefonder och bestÄr, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet vÀxte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder.