BakgrundEn stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar.SyfteVårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot.GenomförandeTidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in.

Background: In 1999 the Swedish pension system was reformed with an aim to create a stable and high return on pension assets. First, Second, Third and Fourth general pension funds, hereby referred to as AP1-AP4, had an important part in the reform. AP1-AP4, also called the buffer funds, was assigned to secure long-term, big parts of the pension capital. The funds objective is by law, to manage the fund's assets in a manner that provides maximum benefit for the state pension. The funds will also invest pension assets with an overall low level of risk while achieving a sustainable high return.Aim: The purpose of this study is to investigate whether the First-Fourth AP-Funds is meeting its objectives regarding risk and return according to Swedish law.

Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser.

Aktiv fondförvaltning har den senaste tiden fått utstå mycket kritik, en av de senaste stora skandalerna var då Swedbanks Roburs VD gick ut med ett uttalande om att deras kunder inte fått vad de betalat för vid aktivt förvaltade fonder, samt att det är en mycket liten chans för dem att lyckas prestera över index. Dessa uttalanden ledde till att organisationen Aktiespararna valde att stämma Swedbank Robur, samt var en intresseväckare för denna uppsats. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det föreligger något samband mellan en fonds riskjusterade avkastning och variablerna: Morningstar rating, Normanbelopp, förvaltningsavgift, omsättningshastighet och fondförmögenhet. I samband med detta undersöktes huruvida dessa variabler hade en positiv påverkan på fondernas utveckling, för att fastslå orsak/verkan-samband. Vidare undersöktes känsligheten hos det nya nyckeltalet Normanbelopp, genom att förändra dess grundläggande antaganden.Studien baseras på 50 stycken svenska aktivt förvaltade aktiefonder med legalt säte i Sverige där tidsintervallet sträcker sig mellan åren 2004-2014, datamaterialet har sedan bearbetats i SPSS i både multipla- samt enkla regressioner.Resultatet av studien påvisade att enbart Morningstar rating hade en stark positiv korrelation i samband med en positiv påverkan i form av förklaringsvärde, på den riskjusterade avkastningen.

Purpose: The purpose of this study is to examine the difference in return between Swedish and Russian hedge funds while considering the risk taken.Method: This study is based on quantitative data on funds' historical returns from the electronic database Morningstar.se. Additional data is taken from the funds websites, the Swedish National Bank and Fondbolagens förening.Result and conclusion: All hedge funds, both the Russian and Swedish performed better thanthe index. The Russian hedge funds nevertheless performed better than their Swedishcounterparts in all three evaluation methods..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett långsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar.Metod: En kvantitativ studie som är baserad på sekundärdata, som är inhämtad från Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras från tre olika riskkategorier, med en mätperiod på 10 år. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys.Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder så kan man väl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. Däremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bäst sharpkvot men lågrisk fonderna har bättre än medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan säga att avkastningen i förhållande till risken blir lika bra eller bättre för att du ökar ditt risktagande..

The main purpose of the study is to investigate Sweden's four large banks, concerningrisk and return, to see if there are any differences between them. The paper will alsoinvestigate the following sub sections: are there any differences in how the banks havesucceeded in managing geographically targeted funds and if there are any differencesin how funds are performing according to the fund size.The study is based on a quantitative method and has a deductive approach. Theselection consists of all of the four banks Swedish and Nordic funds (according toMorningstar.se 's categories "Sverige" and "Norden"). The study is based on secondarydata gathered from sources such as Morningstar, Affärsvärlden, Dagens Industri andthe Swedish National Banks websites.Swedbank Robur has performed the highest results in the case of Swedish funds.Handelsbanken has performed the highest results in the case of Nordic funds and thetotal of all funds that are in the study. Based on the results of the study it was possibleto distinguish a link between fund size and the annual return. .

Syftet med den här studien är att undersöka om avkastningen är högre för en aktiv premiepensionssparare än för en passiv premiepensionssparare. Tidsintervallet för undersökningen är 2001 ? 2009 och förutsätter att spararen bara gör ett val av fonder och sedan behåller dessa. En viktig avgränsning som görs i studien är att ingen hänsyn tas till fondavgifter eller förvaltningsavgifter. Studien genomförs med en kvantitativ metod då den baseras på numeriska sekundärdata och studien är av deduktiv karaktär eftersom utgångspunkten är i teorin och inte empirin.

The purpose with this study is to investigate funds that are environmentally friendly. Environment issues has become a large subject that affects all aspects in today?s society.  It is a global issue which has affected the awareness of environmentally friendly products and its benefits for the environment.How has this awareness affected the financial market?  In this study the authors have looked at six environmentally sound funds and six energy funds to answer the question if it´s better to have your money in traditional energy or in renewable energy.This study is made in an quantitative way, the data has been gathered from the internet database Morningstar. The energy funds have had its biggest assets in companies dealing with oil, and the environmentally sound funds have had its biggest assets in renewable energy. Bye looking at the different funds rate of return and relating that to risk managing theories of Sharpe and Treynor, the authors compared the two types of funds.During the period that was looked at during this study ( third quarter of 2007 until third quarter 2010) the energy funds outperformed the environmentally sound funds in every aspect. .

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida avkastningar mellan etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder är likvärdiga. Vidare avser uppsatsen att klargöra hur etiska fonder definieras ur ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i rådande forskning. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank och Morningstar. Det kvantitativa innehållet består av fondernas årliga avkastningar. Undersökningsperioden sträcker sig från december 2008 till december 2012. Teori: Beta, Sharpekvot och Modern Portföljteori. Slutsats: Studiens slutsats påvisar inga större skillnader mellan de etiska och de traditionella fonderna sett till avkastning. Den traditionella fondgruppen var den som hade marginellt bättre avkastning..

Aim: Based on portfolio theory, which highlights diversification, and CSR, which describes the value of social and ethical responsibility of corporations, this study examines whether there is a difference in risk-adjusted performance between ethical and traditional mutual funds. Ethical funds are limited in their opportunities of diversification and should therefore be limited in their potential perfomance. On the other hand, a focus on social and ethical responsibility can be profitable.Method: The study uses a quantitative approach where we used 25 mutual fund in each category, ethical and conventional mutual funds. The mutual funds and their data has been obtained from www.Morningstar.se and www.pensionmyndigheten.se. Historical performance between 2009-2013 were processed to obtain the Sharpe ratio and M2.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether hedge funds generate higher risk-adjusted returns than traditional managed funds in Sweden.Methodology: This study was based on quantitative data about the funds historical returns. The funds historical returns were taken from the database Morningstar and the risk-free rate from the Swedish central bank. Random samples of 36 funds have been divided into three portfolios in the form of a hedge fund portfolio, stock portfolio and mix fund portfolio.Result & Conclusion: The study concluded that the stock portfolio has shown the highest average yield for the study period where all portfolios below market index. Hedge fund portfolio has achieved the highest risk-adjusted return calculated by the portfolios Sharpe Ratio. Of all hedge strategies, arbitrage had the highest average return and risk-adjusted returns..

The success of fund saving in Sweden came in 1978 when the government introduced the favorable tax fund savings system. Today funds are the most used form of saving in Sweden, so that it can be calculated that the value of fund savings exceeds 1500 billion SEK. Savers can choose from a variety of funds, the most common being mutual funds. Since many banks offer similar funds it is difficult to know which one has the best fund administrationThe purpose of this study is to examine which of the four biggest banks in Sweden has the best fund administration. The banks are, SEB, Handelsbanken, Nordea and Swedbank.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra tre av Sveriges största bankers kontinentfonder under perioden 2008-2010, som innefattar både en nedgång och uppgång i börsen.Metod: Studien baseras på kvantitativ data från den oberoende utgivare av fondinformation Morningstar, där all information om de berörda fonderna finns. Kompletterande data kommer hämtas in från bankerna. Urvalet kommer bestå av tre fonder från Asien, tre från Europa och tre från Nordamerika. Bankerna som fonderna kommer ifrån är Handelsbanken, Nordea och SEB.Resultat och slutsats: De fonder som gick bäst under uppgångsfasen 2009-2010 var helt klart Asienfonderna som gick i snitt upp cirka 65%. Under nedgångsfasen 2008 däremot så hade Asienfonderna gått ner mest och de fonderna som klarade sig bäst var Nordamerikafonderna.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om det har förekommit något samband mellan totalkostnadsandelen (TKA) och avkastningen hos svenska aktiefonder under tidsperioden 1999 till 2003. Vidare är syftet även att undersöka huruvida fondens avgiftsstruktur har påverkat fondens avkastning. Metoden som har använts i uppsatsen är av det kvantitativa slaget, där regressionsanalyser har utförts för att utvärdera huruvida fondavgiften och avgiftsstrukturen har haft någon inverkan på avkastningen. De fonder som ingår i studien är Sverigefonder med kurshistorik på minst 5 år. De data som används har främst inhämtats från databasen SIX Trust, men även från Morningstar och PPM.