Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen.

Så sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb ännu fullt levande på ett stort område i södra och västra Götaland. Den här studien undersöker det här pluralområdet på ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet är att fastställa var pluralformer fortfarande användes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka ändelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och när pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker också pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att på så sätt lämna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning.Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer från tre specifika verb excerperats och analyserats.

The gap between practise and theory is often described in negative words in teachers? professional lives. Learning study is a model for teachers´ professional development where a theoretical framework is used to enhance practice. The theoretical framework used by teachers in learning study is variation theory. In this study the research object is variation theory and the aim is to present how variation theory becomes a guiding principle to understand teaching and learning processes.

The aim of the study is to investigate reasoning about variation in learning, made by Waldorf, Freinet- and Bifrost pedagogues. The focal points are how the pedagogues reason about variation in learning and why they want to use variation. It is a qualitative study, and it is done through interviews with one Waldorf pedagogue, one Freinet pedagogue and one Bifrost pedagogue. The conversation with each pedagogue is complemented by literature that describes and discusses each pedagogue?s specific teaching method. The results of the study are linked to different theories and reasoning by scientists and professors.

Denna studie har vi gjort för att ta reda på hur lärare väljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare på olika skolor i två minder kommuner i Norrbotten och har i vår undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen är begränsad och alla elever får inte komma till sin rätt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhämta kunskap..

Syfte: Uppsatsen syfte är att ur ett konsumentperspektiv förklara huruvida det finns ett samband mellan konsumentens upplevelse av variationen och förekomsten av EMV inom ett sortiment. Teori En genomgång av befintlig teori rörande områdena konsumentupplevd variation, konsumentupplevd kvalite och EMVs inverkan på faktisk variation som har legat till grund för utformning av vår teoretiska referensram. Metod: För genomförandet av uppsatsen har vi ett deduktivt angreppssätt. Utifrån våra hypoteser har vi utfört en kvantitativ konsumentundersökning. Vidare har undersökningen utförts i två olika butiker med väldigt lika förutsättningar, förutom att EMV endast förekommer i den ena butiken.

Studien undersöker hur lärare behandlar undervisningsinnehållet geometrisk likformighet, samt de möjliga dimensionerna av variation som öppnas. Studien genomfördes genom observation av fyra gymnasielärare, vilka undervisar i matematikkurs B (samhällsprogrammet). Observationerna kompletterades med två intervjuer. Vid bearbetning av det insamlade datamaterialet har variationsteorin använts som analysverktyg. Resultatet visar att eleverna fick erfara ett antal öppnade dimensioner av variation, som kan vara av betydelse för att skapa utmaningar för eleverna..

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2012Handledare: Håkan Jansson.

I denna studie undersöks vilka möjliga dimensioner av variation som kan finnas i framställningen av lärandeobjektet geometriska talföljder och summor. Detta har undersökts genom observation av undervisning hos fem olika gymnasielärare. Observationerna transkriberades och analyserades utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet av arbetet är ett antal formulerade dimensioner av variation, som kan användas för att planera och analysera undervisning rörande geometriska talföljder och summor..

The aim of this study is to look at the way four teachers in, and five workbooks for, the course Svenska 1/A+B in upper-secondary schools include language varieties in their content. The research is based on qualitative and quantitative analyzes of the workbooks, where words and content are examined, and also interviews with the teachers who presents how they work with language varieties in their education. The results show that language varieties are accepted in school-education at the same time as they are, and have been, alienated in a way. The results also show that language varieties are less prioritized than other areas of education in the same subject..

The purpose of this Master's thesis is to find possible explanations of variation in light scattering in a fine paper. Samples were collected from each second tambour during a time period of two weeks from a paper machine at MoDo Paper, Husum. Two data sets, consisting of 20 and 95 observations, were selected for extensive analysises of tensile and structual properties. The data was evaluated with multivariate data techniques using the programs Simca and Extract. The results of PCA- and PLS- analysises pointed out 3 of 52 variables as important for the variations in light scattering.

I den här undersökningen tittar jag närmare på dialektutjämningen i Mora genom en studie av två personers språkliga repertoar. Särskilt studeras individuell variation som grund för språklig förändring. I uppsatsen jämför jag språkbruket hos en äldre och en yngre informant, en mor och en vuxen son, i olika samtalssituationer. Den yngre informanten studeras därtill närmare för att se hur dennes individuella variation i tre olika samtalssituationer kan visa på språkliga förändringar i området.Utifrån undersökningen av informanternas språk kan jag visa att Mora-området präglas av en utjämningsprocess. Denna tar sig uttryck dels i att användandet av den traditionella dialekten minskar, dels i att flera traditionella dialektdrag minskar i användning mellan generationerna.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka räknestrategier som elever i skolår 1 och 2 använder då de löser additionsuppgifter. Syftet är att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever från en klass, som både består av elever i skolår 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrån fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas räknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i både skolår 1 och 2 visade sig vara ett- och ett räkning och då ofta tillsammans med fingerräkning, som ett konkret hjälpmedel.

I denna uppsats behandlas de grammatiska fenomenen complete phase och incomplete phase i det austronesiska språket rotumanska. Min avsikt med uppsatsen är att ta reda på varför complete phase respektive incomplete phase används i en viss syntaktisk eller morfologisk kontext. Jag har baserat denna studie endast på litteratur, främst från C.M Churchwards Rotuman Grammar and Dictionary..

Syftet med den här rapporten är att se om elever som har svårigheter inom ett specifikt matematiskt område får den undervisning de behöver för att nå upp till målen. En diagnos gjordes med elever i år fyra inom området geometri. De har därefter haft en lektion där en pedagog blivit filmad. Därefter gjordes ytterligare en diagnos med eleverna för att se om resultatet är bättre, sämre eller är oförändrat. Det insamlade materialet analyserades ur ett variationsteoretiskt perspektiv.