Sök:

Sökresultat:

165 Uppsatser om Moraliskt rättfärdigande - Sida 11 av 11

Queera ungdomsrelationer och sexuellt identitetsskapande i David Levithans Boy Meets Boy

Hur kommer det sig att en etablerad konstnÀr, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igÄng en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer Àn ett liknande arbetssÀtt inom ett annat arbetsomrÄde? Jag syftar pÄ konst kontra journalistik. Jag syftar pÄ att det Àr acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men nÀr en konstnÀr gör det, dÄ blir det rubriker.KonstnÀren Anna Odell satte 2009 igÄng en diskussion som frÀmst kom att handla om vad man fÄr, och vad man inte fÄr göra i egenskap av konstnÀr, alltsÄ den konstnÀrliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en sjÀlvupplevd psykos pÄ Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmÀrksamma psykiatrins arbetsmetoder och bÀdda för en diskussion om hur psykiatrins tvÄngsomhÀndertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats Àr att undersöka dem.

AngÄende att Styra RÀtt : Aktiebolagslagen som vÀgledning för bolagsledningen, i frÄgor om moral och etik?

PÄ senare tid har en debatt i samhÀllet flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. DÀr skandalerna i nÀringslivet skylls pÄ handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vÀgledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsÀttning för studien Àr att ledningens uppdrag Àr förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har Àgarna rÀtt att vÀcka skadestÄndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhÀllets krav pÄ moral, etik och pragmatik.

Revisorns oberoende

Bakgrund och problem: De senaste Ă„ren har tuffare regelverk implementerats inomnĂ€ringslivet runt om i vĂ€rlden till följd av flertalet företagsskandaler. Bland dem kan nĂ€mnasEnron i USA, vilken ledde till implementeringen av SOX, som Ă€ven berör europeiska bolag.Även i Sverige har skandalerna avlöst varandra, exempel Ă€r Skandia och Intrum Justitia,vilket har lett till framtagandet av Bolagskoden. Dessa regelverk reglerar inte bara företagenutan Ă€ven de revisionsbyrĂ„er som reviderar dessa bolag. Lagstiftaren vill alltsĂ„ genom lagaroch regler fĂ„ bolagen att agera pĂ„ ett etiskt och moraliskt sĂ€tt. Flera organisationer har likasĂ„försökt att pĂ„ detta sĂ€tt, med regler och strĂ€nga pĂ„följder, bli av med icke önskvĂ€rt agerande.Exempel pĂ„ detta Ă€r den svenska Försvarsmakten, vilken jag sjĂ€lv har erfarenheter ifrĂ„n.Försvarsmakten har sedan ett par Ă„r inriktat sig pĂ„ att utbilda sin personal i den vĂ€rdegrundsom framtagits, vilken personalen skulle ha som stöd för sitt agerande.

Vad Àr tillÄtet i konstens namn? : En studie om receptionen av Anna Odells konstverk OkÀnd Kvinna 2009-349701"

Hur kommer det sig att en etablerad konstnÀr, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igÄng en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer Àn ett liknande arbetssÀtt inom ett annat arbetsomrÄde? Jag syftar pÄ konst kontra journalistik. Jag syftar pÄ att det Àr acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men nÀr en konstnÀr gör det, dÄ blir det rubriker.KonstnÀren Anna Odell satte 2009 igÄng en diskussion som frÀmst kom att handla om vad man fÄr, och vad man inte fÄr göra i egenskap av konstnÀr, alltsÄ den konstnÀrliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en sjÀlvupplevd psykos pÄ Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmÀrksamma psykiatrins arbetsmetoder och bÀdda för en diskussion om hur psykiatrins tvÄngsomhÀndertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats Àr att undersöka dem.

HumanitÀra Interventioner : Dess moral, legalitet, och praktik

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Exkluderande processer- i grÀnslandet mellan system och livsvÀrld : En specialpedagogisk studie utifrÄn ett fall av dilemma

Den hÀr c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar pÄ barn som anvÀnder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sÄdant beteende kan leda till i form av olika ÄtgÀrder. I ett nyligen framlagt slutbetÀnkande frÄn DEJA, delegationen för jÀmstÀlldhet (SOU 2010:99), stÀlls frÄgan om barns stora representation i specialpedagogiska ÄtgÀrder sker pÄ andra premisser Àn inlÀrningsmÀssiga svÄrigheter. Kan sociala och beteendemÀssiga orsaker ligga till grund för ÄtgÀrderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frÄgor som fokuseras i sammanhanget, Àr huruvida exkludering av barn frÄn den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och vÀrdesystem som rÄder inom skolan.

Socioreligiösa orsaker till neurotiska ochdestruktiva beteende : en teoretisk uppsats om hur psykoanalysen kan vara vÀsentlig för religionssociologin.

Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende Àr ett psykologiskt fenomen och ofta Àr det den psykologiska vetenskapen som forskar inom Àmnet. Vad som inte fÄr förringas Àr att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det Àr i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer nÀr neurotiska och auktoritÀra personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin sjÀlvutnÀmnda "gudomliga position", tolkning av troslÀra och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

Retorik pÄ scen - En studie om scenisk kommunikation

I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Åke Lundberg among others.

Marknadsföring riktat till barn : Barns skydd vid marknadsföring via Internet

Syftet med uppsatsen Àr att utreda om det föreligger en inkonsekvens mellan lagar och regelverk vad gÀller skyddet för barn vid marknadsföring. UtgÄngspunkten i arbetet tar sikte pÄ Internet som medium för att utreda om tydligare regler behövs pÄ omrÄdet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr den rÀttsdogmatiska metoden som bygger pÄ grundantagandet att rÀtten bestÄr av ett sammanhÀngande nÀtverk av rÀttsregler. RÀttsdogmatiken karaktÀriseras genom sitt sÀtt att beakta rÀttskÀllorna i viss hierarkisk ordning, den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran. Synen pÄ rÀttskÀllelÀran varierar och Sverige tycks ha en flexibel syn pÄ rÀttskÀllelÀran.

LÄngbro park : förÀndringar i funktion och estetik

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

En ledarskapsstudie utifrÄn etiska och moraliska aspekter

SAMMANFATTNING Titel: ?En ledarskapsstudie utifrĂ„n etiska och moraliska aspekter? Författare: Karolina Lells Karin Ånell Problem: Det finns en ökad etikmedvetenhet i nĂ€ringslivet idag som intresserar oss mycket. Vi valde dĂ€rför att studera de moraliska och etiska aspekterna av ledarskapet och tyckte det skulle vara intressant att göra det pĂ„ ett företag som har etik inbyggt i sin produkt. Vi valde pensions- och försĂ€kringsbolaget KPA som fallföretag, som har profilerat sig sjĂ€lv som ett etiskt företag. Det visade sig att ledarskapet pĂ„ KPA inte verkade skilja sig etiskt och vĂ€rdemĂ€ssigt frĂ„n andra företag, vilket vi hade förvĂ€ntat oss.

"Förr var det förr torrt nu Àr det för blött" : En kvalitativ studie om nyktra anonyma alkoholisters sociala situation

INLEDNINGI samhÀllet kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men ocksÄ nyktra kan ses som avvikande. I vÄr kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som anvÀnds nÀr vi umgÄs med vÀnner och bekanta. Alkohol Àr betydelsefull för mÄnga och kan Àven vara en sjÀlvklar del i umgÀnget med andra. De som inte dricker ses dÀrmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som pÄtvingat utanförskap och ifrÄgasÀttande av handlingar och Äsikter utdelas dÄ nÄgon bryter mot normen att dricka alkohol.

Hinder för musikstudenters individuella konstnÀrliga utveckling

INLEDNINGI samhÀllet kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men ocksÄ nyktra kan ses som avvikande. I vÄr kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som anvÀnds nÀr vi umgÄs med vÀnner och bekanta. Alkohol Àr betydelsefull för mÄnga och kan Àven vara en sjÀlvklar del i umgÀnget med andra. De som inte dricker ses dÀrmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som pÄtvingat utanförskap och ifrÄgasÀttande av handlingar och Äsikter utdelas dÄ nÄgon bryter mot normen att dricka alkohol.

Sexköpslagen- hinder eller möjlighet?

VÄrt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus pÄ den manliga sexköpares perspektiv. UtifrÄn vÄr studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns pÄ de arenor dÀr sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utstrÀckning av de diskurser som Àr allmÀnt accepterade i samhÀllet. Vi har funnit att det finns en stor samstÀmmighet hos de flesta av de mÀn vi har kommit i kontakt med nÀr det gÀller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ instÀllning till lagen och anser att den borde slopas. UtifrÄn de manliga sexköparnas resonemang Àr lagen orÀttvis eftersom den slÄr hÄrt mot vanliga mÀn och dessutom inte gör nÄgon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak Àgnar sig Ät trafficking.

Sovjetiska krigsfÄngar i Norge under Andra vÀrldskriget

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var lÄg nÀr anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gÄtt ut pÄ att inte reta upp nÄgon av stormakterna. DÀrför var den norska regeringen inte beredd pÄ ett anfall frÄn Nazityskland. Mellan Ären 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfÄngar som sÀndes till Norge.

<- FöregÄende sida