BakgrundNarkotikamissbruk Àr den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Europa och i Sverige berÀknas över 500 mÀnniskor varje Är dö till följd av narkotikarelaterade orsaker. Definitionen av ett tungt narkotikamissbruk Àr att en person, en eller flera gÄnger, injicerat narkotika under en 12-mÄnadersperiod eller missbrukat narkotiska preparat dagligen under de senaste fyra veckorna. I dagslÀget berÀknas cirka 29 500 personer i Sverige ha ett tungt narkotikamissbruk. Injektionsmissbrukare riskerar att smittas av blodburna infektioner, sÄsom hiv och hepatit C, pÄ grund av delning av kontaminerade injektionsverktyg. Sprututbytesprogram implementerades i Sverige Är 1986 och har som syfte att minska spridning av blodburna infektioner.

Jag har utgÄtt frÄn premissen att djur bör tillskrivas rÀttigheter, och dÀrefter analyserat huruvida utilitarismen kan anvÀndas för att ge djur rÀttigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket lÄg nivÄ av en direkt rÀttighet (nÀmligen rÀttigheten att fÄ sina intressen visade lika hÀnsyn som andras intressen) men inte kan ge nÄgra mer garanterade rÀttigheter utöver denna. Utilitarismen brottas ocksÄ med mÄnga grundlÀggande problem, bland annat frÄgan om hur man kan jÀmföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och dÀrför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivÄ av rÀttigheter jag sökt efter hÀr. Inte heller naturrÀttsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nÀtverk av rÀttigheter, men eftersom naturrÀttsteorin sjÀlv inte kan förklara vilken grund dessa rÀttigheter vilar pÄ sÄ kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs ocksÄ upp, och den verkar vila pÄ ett stadigt fundament: andras rÀttigheter gentemot mig Àr giltiga i den mÄn jag ger dem till andra (och mina rÀttigheter gentemot andra Àr giltiga i den mÄn dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rÀttigheter.

Bakgrund: Sjuksköterskan och omvÄrdnadsteoretikern Florence Nightingale grundade den moderna omvÄrdnaden och sjuksköterskeyrket som en profession. Hon ansÄg att omvÄrdnad inte var underordnad medicinen och genom utbildning ville hon göra omvÄrdnad till ett kompetens-omrÄde med yrkesstatus. En humanistisk mÀnniskosyn Àr grunden för omvÄrdnadsvetenskapen och genomsyrar dagens sjuksköterskeutbildning samt lagar och riktlinjer för sjuksköterskans arbete. Etik innebÀr att övervÀga och vÀlja det handlingsalternativ som anses mest moraliskt rÀtt i situationen. Enligt filosoferna Lögstrup och Lévinas samt omvÄrdnadsteoretikern Watson Àr det först i mötet med andra mÀnniskor som moraliska regler uppstÄr.

Abstract Titel; ?Det sitter i vÀggarna? - Hur den medeltida mÀnniskans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmÄlningar i stads- respektive landsortskyrkor i SkÄne. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jag vill se hur den medeltida mÀnniskans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmÄlningar i stadskyrkor respektive landsortskyrkor i SkÄne. JÀmförelsen i sig kan innebÀra mÄnga olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, dÄ jag vill ta reda pÄ hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrÄn stÄnds- och klasstÀnkandet. Min teori bestÄr av tvÄ utgÄngspunkter; Klassperspektivet och den medeltida kroppsuppfattningen. Den historiska utvecklingen av tre- och fyrastÄndslÀran stÀrker Thompsons teori om att klass skapas i samspel mellan mÀnniskor.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning prÀglat offentlig sektor, hÀr i Sverige liksom i mÄnga andra vÀstlÀnder. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhÀrskande benÀmningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande sÀrskilt sprÄkbruk med fokus pÄ inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna pÄ den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat pÄ vÄrdgivande verksamheter, men i den hÀr undersökningen Àr Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om med vilken precision och tillfredsstÀllelse som NPM-sprÄket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, KrĂ„kflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och HĂ„kan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska vĂ€rdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som Ă€r dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren lĂ€ggning som beror pĂ„ att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo DĂŒrer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin Ă€r klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga förĂ€ldramördaren som Ă€r huvudperson i KrĂ„kflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn pÄ sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utstrÀckning vÀrderingar pÄverkar arbetet och yrkesidentiteten. FrÄgestÀllningen Àr uppdelat pÄ tvÄ frÄgor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? MÄlet med uppsatsen Àr att lyfta en diskussion kring yrkeskÄrens gemensamma kunskaper, vÀrdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kÄren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar pÄ yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare Àn pÄ resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet frÄn undervisning, forskning, tjÀnstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera det magiska tÀnkandet hos barn i Äldrarna 8-13 Är. Jag Àmnar lyssna pÄ barnens tankar om magi och genom detta fÄ en bild av hur de uppfattar magi, med hjÀlp av tvÄ filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro pÄ jultomten och hÀxor och andra magiska vÀsen bidrar till en trygghet hos barn som mÄnga gÄnger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har vÀckt frÄgor hos mig. Min huvudfrÄgestÀllning lyder: Hur ser barns magiska tÀnkande ut i Äldrarna 8-13 Är? Med detta menar jag om fantasivÀrlden Àr en vÀrld av fantasi eller verklighet.

VÄld mellan obekanta, det sÄ kallade gatuvÄldet, Àr kraftigt dominerat av mÀn, bÄde som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan förestÀllningar om vÄld, manlighet och moral genom att analysera hur mÀn som dömts för misshandel pratar om sitt vÄld i polisförhör och rÀttegÄngar. NÀr gÀrningsmÀnnen ska förklara sig anvÀnder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifrÄga om vÄld och vad det innebÀr att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgÄngspunkt Àr att genus, i det hÀr fallet manlighet, Àr belÀget i grÀnslandet mellan aktör och struktur. Denna förstÄelse för hur genus skapas lÀmpar sig vÀl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gÀrningsmÀnnens tal om vÄld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsÀttningarEnligt tidigare forskning framgÄr det att vÄld ses som i grunden fel, men kan samtidigt anvÀndas för att visa prov pÄ bÄde manlighet och moral.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmÀrks av en positiv laddning. GlÀdje och lekfullhet förknippas gÄng pÄ gÄng med dans i Fröding dikter, och dansen har Àven ett nÀra förhÄllande till musik, fest och lek. Just glÀdjen kan sÀgas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart nÄgra fÄ undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara nÄgot som Gustaf Fröding vÀrderade högt, vilket jag pekat pÄ genom att ÄskÄdliggöra hur skalden anvÀnder sig av dansen som ett karaktÀriserande drag hos hans fiktiva personer. Det Àr dock inte enbart mÀnniskor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan fÄ denna egenskap.

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmÀrks av en positiv laddning. GlÀdje och lekfullhet förknippas gÄng pÄ gÄng med dans i Fröding dikter, och dansen har Àven ett nÀra förhÄllande till musik, fest och lek. Just glÀdjen kan sÀgas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart nÄgra fÄ undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara nÄgot som Gustaf Fröding vÀrderade högt, vilket jag pekat pÄ genom att ÄskÄdliggöra hur skalden anvÀnder sig av dansen som ett karaktÀriserande drag hos hans fiktiva personer. Det Àr dock inte enbart mÀnniskor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan fÄ denna egenskap.