Syftet med denna studie Àr att undersöka drogturismen frÄn ett fenomenologiskt perspektiv, alltsÄ försöka förstÄ fenomenet som den upplevs av aktörerna. Baserad pÄ en fÀltstudie dÀr jag genomför intervjuer sÄ Àr mÄlet att kunna förklara hur och varför drogturism uppstÄr. Intervjuer har genomförts med individer som har rest till Barcelona under olika tidsperioder och tagit del av drogscenen. Tidigare studier har visat att semesterresor Àr vanligt förekommande för att initiera ett drogbruk. En hypotes avseende orsaken till droganvÀndandet Àr att resan till semesterorten skulle vara en medveten handling som genomförs med syfte att anvÀnda droger, s k drogturism.

Syftet med min uppsats Àr att: mot bakgrund av vad de tidiga kyrkomötena faststÀllt i kristologin, undersöka hur Kristussymbolens innehÄll och betydelse har pÄverkats av modernitetens utmaningar. Det vetenskapliga synsÀttet som jag har anvÀnt Àr det hermeneutiska, eftersom syftet med uppsatsen Àr förstÄelseinriktat. Metoden Àr kvalitativ, det Àr med litteraturstudier och den hermeneutiska tolkningsmetoden som jag besvarar mina frÄgestÀllningar. Resultatet visar att symboler Àr viktiga i de religiösa sammanhangen, de utgör ett uttryckssÀtt för sjÀlva religionen, samtidigt som tolkningen har förÀndrats under moderniteten. Den moderna utmaningen har sin grund i upplysningstidens avteologiserade vÀrldsbild.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att bli inlagt i en flerbÀddssal kan fÄ patienterna att fÄ uppleva olika upplevelseroch deras upplevelser Àr pÄverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningensatmosfÀr, avsaknad av utrymme och kommunikation. VÀrdigheten kan blipÄverkad och krÀnkt pÄ olika sÀtt beroende pÄ de olika patienternasuppfattningar om vÀrdigheten.Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbÀddssal.Metod: En litteraturöversikt som har baserats pÄ 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och enkvantitativ studie som hÀmtats frÄn CINAHL, Medline och PubMed. ResultatetsammanstÀlldes i en matris, dÀr likheterna identifierats och nya tema skapades.Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De Àr följande:patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfÀr, patientensdelaktighet i att bli placerad i en flerbÀddssal, patienters upplevelser av att varamed andra och sjukvÄrdpersonalens bemötande som pÄverkar patientersupplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir pÄverkade bÄde positivtoch negativt.Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrÄn Nordenfelts vÀrdighetsbegrepp, dÀr denmoraliska resningens vÀrdighet, mÀnniskovÀrdighet och den personligaidentitetens vÀrdighet berörs.Nyckelord: FlerbÀddssal, patienters upplevelser, vÀrdighet, integritet.

En lyckad social tillstÀllning Àr beroende av gÀsternas humör. VÀrden har vissa verktyg hen kan ta till hjÀlp för att behÄlla en god atmosfÀr. I följande uppsats diskuterades möjligheterna alkoholen ger i jakten pÄ ett framgÄngsrikt vÀrdskap. Syftet med studien Àr att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan vÀrd och gÀst med avseende att skapa ett lyckat vÀrdskap.Uppsatsen Àr en litteraturstudie som har anvÀnt sig av fem vetenskapliga artiklar för besvara syftet. Resultatet som artiklarna visade var att alkohol i mÄttliga mÀngder gör mÀnniskor mer sociala och avslappnade.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

ART, Aggression Replacement Training Àr en multimodal behandlingsmetod som bygger pÄ tre samverkande komponenter. Dessa Àr: Interpersonell fÀrdighetstrÀning dÀr sociala fÀrdigheter trÀnas, ilskekontrolltrÀning som lÀr individen att handskas med sin ilska samt moraltrÀningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att anvÀndas pÄ ungdomsvÄrdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag anvÀnds ART inte enbart inom den institutionella vÄrden utan allt mer i skolans vÀrld.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv pÄ inlÀrning som metoden stödjer sig pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).Reultatet visar att ART vilar pÄ flera olika teorier om inlÀrning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhÄllande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar pÄ en överensstÀmmelse, Àven om nÄgon punkt kan tolkas annorlunda..

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

HÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982:763) innehÄller numera en skyldighet för vÄrdpersonalen att informera patienten om bland annat hÀlsotillstÄnd, planerade ÄtgÀrders omfattning samt förknippade risker med sÄdana, och att inhÀmta samtycke till samtliga ÄtgÀrder som företas. För dessa krav pÄ information och samtycke anvÀnds ofta begreppet informerat samtycke. HuvudfrÄgan för denna uppsats var huruvida ett bristande informerat samtycke kan grunda ersÀttningsansvar eller om kraven enbart har medicinsketisk karaktÀr. Patientskadelagen tillkom för att stÀrka patienternas stÀllning, men skador orsakade av ett bristande informerat samtycke har lÀmnats utanför patientskadebegreppet. Kravet pÄ informerat samtycke utgör i grunden moraliska skyldigheter, utan direkt koppling till ersÀttningsrÀtten.

Titel: Fildelningsvanorna bland gymnasieungdomarFörfattare: Anders Sjöberg & Marcus OlssonHandledare: Jan AidemarkInstitution: Matematiska och systemtekniska institutionenKurs: IVC730Problemformulering: PÄ vilket sÀtt skiljer sig fildelningsvanorna mellan mÀn och kvinnor lokalt i VÀxjö och i Sverige?Hur pÄverkar fildelningen individernas köpbeteenden?PÄ vilket sÀtt pÄverkar lagar och regler fildelningen hos individer?Syfte: Avsikten med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ vilka skillnader det finns vad gÀller fildelningsvanor hos ungdomar i VÀxjö och jÀmföra detta med hur det ser ut i övriga landet. Vi vill ocksÄ veta vilka övriga faktorer som pÄverkar folk till att fildela respektive inte fildela.Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom att göra en enkÀtundersökning. EnkÀterna har sedan behandlats i en databas.Slutsats: En klar majoritet av gymnasieungdomar fildelar.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka moderna tendenser som pÄverkat kristendomsavsnitten i olika lÀromedel. Jag har valt att göra en kvalitativ lÀromedelsanalys dÀr jag studerat olika teman. Avsikten har varit att sÀtta min kunskapsbakgrund i relation till mitt resultat samt att undersöka i vilken utstrÀckning lÀromedelsförfattarna tagit till sig intentionerna i lÀroplaner och kursplaner. Jag kan utifrÄn min undersökning se att de moderna tendenserna har fÄtt en stor inverkan pÄ kristendomsavsnitten, framförallt tendensen till ökad valmöjlighet ? allt frÄn livsstil till moraliska stÀllningstaganden ? i kombination med en ökad frihet för individen.

Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende Àr ett psykologiskt fenomen och ofta Àr det den psykologiska vetenskapen som forskar inom Àmnet. Vad som inte fÄr förringas Àr att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det Àr i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer nÀr neurotiska och auktoritÀra personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin sjÀlvutnÀmnda "gudomliga position", tolkning av troslÀra och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhÀllet stora förÀndringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes stÀderna av barn med förvÀrvsarbetande förÀldrar. LÄnga skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma nÀr förÀldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom stÀdernas barnavÄrdsnÀmnder som hade uppgiften att hÄlla uppsikt över barn och dess förÀldrar sÄ att inte sedlig urartning spred sig i samhÀllet. BarnavÄrdslagar skapades och barnavÄrdsnÀmnder grundades av rÀdsla för att samhÀllets moraliska tillstÄnd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frÄgor genom en granskning av PiteÄ stads barnavÄrdsnÀmnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhÀllet stora förÀndringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes stÀderna av barn med förvÀrvsarbetande förÀldrar. LÄnga skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma nÀr förÀldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom stÀdernas barnavÄrdsnÀmnder som hade uppgiften att hÄlla uppsikt över barn och dess förÀldrar sÄ att inte sedlig urartning spred sig i samhÀllet. BarnavÄrdslagar skapades och barnavÄrdsnÀmnder grundades av rÀdsla för att samhÀllets moraliska tillstÄnd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frÄgor genom en granskning av PiteÄ stads barnavÄrdsnÀmnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Jag vill med denna uppsats belysa frÄgan om man i Sverige bör införa en allmÀn skyldighet att hjÀlpa nödstÀllda. Syftet Àr att undersöka vilken betydelse en sÄdan sÄ kallad civilkuragelag skulle kunna fÄ för samhÀllsmoralen. Genom att anvÀnda mig av relevant samhÀllsvetenskaplig teori om bland annat medmÀnsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sÀtta frÄgan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att fÄ deras perspektiv pÄ frÄgan. FrÄgan har jag sedan analyserat utifrÄn deras svar och utifrÄn de teorier och den tidigare forskning jag anvÀnt mig av.

Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv ökar sÄvÀl i Sverige som globalt. Hiv Àr en sjukdom som associeras med ett socialt oacceptabelt beteende och Àr brett stigmatiserad. Hiv-relaterat stigma och diskriminering Àr pÄtagligt i hela vÀrlden och skapar hinder för prevention, god vÄrd, behandling och stöd. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hiv-positivas upplevelser av stigma och stigmatisering inom sjukvÄrden. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta kvalitativa och tre kvantitativa studier utfördes.