Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.

Grön Flagg Àr en utmÀrkelse som i Sverige finns pÄ cirka 2000 förskolor/skolor, dÀr syftet Àr att utveckla och synliggöra arbetet för HÄllbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollÀrares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg Àr och bör vara i verksamheten. Vi har istÀllet undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrÄn tio barns upplevelser och beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen frÀmst associerar Grön Flagg till sopor och kÀllsortering och de anser att detta Àr viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det Àr roligt att arbeta utifrÄn Grön Flagg, och de gav mÄnga konkreta exempel pÄ förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, kÀllsortering, naturruta och omsorg till djur.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut pÄ gymnasiet. Kursplaner och lÀromedel i filosofi har undersökts. Fyra lÀrare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lÀrare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras pÄ lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den. Kvinnorna drog sig Àven undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstÄnd frÄn allmÀnheten och frÄn personal inom vÄrd och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhÀllet och likasÄ inom sin familj.

Vi behandlar prostitutionen i Thailand genom att undersöka hur den prostituerades roll har konstruerats i samhÀllet. Empiriskt anvÀnder vi oss av en thailÀndsk statlig rapport, som svarar pÄ FN-avdelningen CEDAWs antidiskrimineringskonvention. I denna rapport redogörs för kvinnorÀttssituationen i landet. Med feministisk teori gör vi en kvalitativ textanalys för att klarlÀgga den politiska diskursen kring den prostituerades roll och hur denna har formats. UtifrÄn vÄr analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma dÀr hon beroende pÄ situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjÀlplöst offer.

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invÀndningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som Àr en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling Àr moraliskt riktig om den Àr vad en dygdig agent karaktÀrsenligt skulle göra i omstÀndigheterna. Den form av invÀndningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa pÄ att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses Àr rÀtt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras sÄ att den undgÄr invÀndningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslÄr att vi istÀllet för att förstÄ Hursthouses förslag som om det gÀllde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istÀllet bör uppmÀrksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslÄr vidare att det Àr huruvida en handling utgÄr frÄn en maxim som karaktÀrsenligt kan ingÄ i ett dygdigt liv som Àr avgörande om den Àr moraliskt riktig eller inte..

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav pÄ oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans lÀroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smÀlta in i omgivningen och dÀrför Àr vÄr förmÄga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet Àr att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i vÀrdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran Àr just att barnen fÄr lÀra sig vilka grundlÀggande vÀrderingar som finns i vÄrt samhÀlle. I förskolan finns lÀroplanen att utgÄ frÄn och vÀrdegrundsfrÄgor om hur vi som mÀnniskor bör vara mot varandra Àr centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den hÀr studien Àr insamlat med hjÀlp av tre intervjuer och tre observationer pÄ en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor Àr vÀldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lÀra av sagor.

Bakgrund: Abort Àr en kÀnslomÀssigt laddad frÄga som vÀcker starka kÀnslor vÀrlden över. FrÄgan om abort Àr ofta fylld med etiska och moraliska vÀrderingar och stÀllningstaganden för alla som Àr inblandade. För att en god och sÀker vÄrd samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgÄr en abort Àr det viktigt att vÄrdpersonalen handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt.Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgÄr en abort.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte.Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vÄrdpersonal i vÀstlÀnder till stor del var positiva till abort. VÄrdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde pÄ kvinnornas orsaker till abort och hur lÄngt in i graviditeten kvinnorna var dÄ de genomgick en abort.

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

Reality-tv Àr ett fenomen som överskrider grÀnser och Àr pÄ sÄ vis utmÀrkande i sitt slag. GrÀnsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svÄrare att tyda. Det brukar benÀmnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebÀr underhÄllning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmÀrksammats Àr Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet dÄ sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benÀmns som ?infotainment? sÄ borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Örebro.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohÀlsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens sÄ som det definieras av Prevent. FöretagshÀlsovÄrden var det forum jag vÀnde mig till för att inhÀmta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika mÀnniskor kan ha olika attityd till egenansvar för hÀlsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens krÀver en inlÀrningsprocess. Olika strukturella faktorer sÄ som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjÀlpa, eller hindra, den utvecklingen.

ABSTRACTThe auditor independence is constantly being questioned while discussing whether the auditor is really independent from the client. There are also factors threatening the auditor?s independency and decreasing the legitimacy towards the auditors. One example is the long-term relationship between the auditor and the client.The analysis model is the most useful for the auditor to control his independency. Former studies show that the auditor?s judgments about the threat to independence differed among the auditors.