Ett etiskt förhållningssätt anses ofta vara nödvändigt för att företag ska slippa hamna i skandalernas rampljus, samtidigt som moraliska värden också kan vara en konkurrensfördel. I denna undersökning ligger fokus på hur ledarna i en värdestyrd organisation tagit till sig och använder sin organisations värderingar. Resultatet från sex intervjuer visade på en spännvidd av uppfattningar om huruvida organisationen av idag var värderingsstyrd. Många intervjupersoner tog upp organisationens grundläggande idé, och de flesta gjorde detsamma med organisationens värderingsdokument. Värderingarnas spridning i organisationen uppfattades i flera fall som begränsad.

Syftet med studien är att undersöka vad som är legitimt återbruk och användning av någon annans tidigare designat material, i nya formgivna produkter eller verk. Frågeställningarna som diskuterats i arbetet är; Hur mycket av någon annans tidigare formgivna material får återanvändas i kommersiella återbruksprodukter?Vad är legitimt bruk av ?ready-mades? i konstnärliga verk?Anses det vara ett konstnärligt verk när konstnären inte själv åstadkommit alla delar av verket? Dessa frågeställningar har diskuterats utifrån juridiska och moraliska perspektiv. Som metod användes en litteraturbaserad studie av juridisk litteratur som behandlar immaterialrätt, avgränsat till bestämmelser av lag i Sverige. De juridiska reglerna jämfördes sedan med etiska teorier.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Finns det värdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrågor? Finns det över huvud taget rätt och fel i moralfrågor? Med dessa frågor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmänhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument säger att det är så pass vanligt med oenigheter i moralfrågor och att den bästa förklaringen till detta är att moralen är subjektiv. Argumentet säger vidare att etiken lider av bristande konvergens beträffande upplösta etiska oenigheter över tid, jämfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar värdefakta.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Uppsatsen behandlar den svenska Försvarsmaktens reformering från invasionsförsvar till insatsförsvar utifrån ett teoriprövande perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara reformering eller om det är tillräckligt att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen? Uppsatsen visar på att realismens och konstruktivismens teoretiska förklaringskraft till reformeringen är tillfredställande samt att den svenska säkerhetspolitiska retoriken domineras utav en nyttomaximerande logik. Därav är slutsatsen att det inte krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det räcker att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen..

?Det var bättre förr? är ett uttryck man ofta får höra när diskussioner om produkters hållbarhet kommer på tal. Om produkter håller sämre idag än ?förr? och detta leder till att jordens ändliga resurser töms, är detta miljörättsligt korrekt? Vilka krav har egentligen producenter vad gäller hushållning med resurser?Det jag kommit fram till med denna uppsats är att även om dagens lagstiftning medför krav på producenter att hushålla med resurser och att detta krav medför att produkter bör ha en så bra hållbarhet som det är möjligt anser jag att miljöbalken saknar specifika regler som skulle kunna reglera denna hållbarhet bättre..

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Författarna har kommit fram till att små innovativa banker kan omorganisera sina resurser genom en urvalshändelse eller ett strategiskt val så att dynamiska förmågor uppstår. Dessa dynamiska förmågor påverkar i sin tur och kan även utgöra kritiska resurser som föder förmågorna; innovations-, produktions- och marknadsledningsförmåga. Dessa tre är i sin tur grunden till konkurrensfördelar hos små och medelstora företag. Slutsatserna illustreras genom en av författarna konstruerad modell..

2013 års nobelpristagare i litteratur var Alice Munro. Hennes noveller är ofta enkla skildringar av ?vanliga människors liv? och hur specifika händelser från t.ex. deras barndom på ett mer eller mindre tydligt sätt påverkat deras liv i olika riktningar. Hur de berörts och utvecklats av dessa.