Idag används databaser allt mer och mängden data som lagras växer, därför ställs idag stora krav på att databassystem skall vara snabba och effektiva. För att säkerställa effektiviteten hos databaser kan matchningsalgoritmer användas för att undvika redundans och avvikelser i lagrad data. Dessa matchningsalgoritmer behöver vara effektiva för att uppnå resultat inom rimlig tid.Denna studie undersöker genom empiri om det är möjligt att skapa en algoritm som effektivt kan matcha en stor mängd elmätare utifrån en mängd regler. Detta för att finna dubbletter och nya elmätare i en relationsdatabas. Studien fokuserar på ett fall där en sådan algoritm redan existerar, dock är den implementerad som en lagrad procedur.Eftersom den lagrad procedur inte uppnådde den mängd felkontroll eller feedback som var önskvärd i detta fall var målet att byta ut den mot en databasapplikation som kan utföra samma arbete och utöka existerande funktionalitet samt stödjer möjligheten att finjustera regler men bibehåller snarlik effektivitet.Studien visar att detta är möjligt med hjälp av binärsökning och hashning genom att jämföra den lagrade proceduren med studiens algoritm för att finna skillnader i minneskonsumtion och körningstid.

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes:Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.

This essay shows how the concept of virtue can deepen our understanding considering processes of empowerment. A virtue is understood as a trait of character, manifested in habitual action, that it is good for person a to have. Virtues are interpreted as socially constructed. Empowerment is presented as a process toward self-confidence and self-determination where recourses and freedom propels the development toward power for the individual, the household and the community. Why does the concept of virtue deepen our understanding? It is argued that our theoretical perceptive of empowerment needs to better encompass values, norms and practise.

What drove me to write this paper is the will to  examine if there is a philosophically and scientifically viable  alternative foundation for an objective morality other than what we like to refer to as "God". The  American philosopher and neuroscientist Sam Harris presents in his book The Moral Landscape a thesis for an objective morality based on science in which he states that  science can determine human values. The purpose of this paper is to perform a theoretical trial of The Moral Landscape, examining Harris' thesis and it's relations to the philosophical obstacles that stands in its way, these being mainly the famous philosophical principle "Hume's Law" and G.E. Moore's "Naturalistic Fallacy and Open Question Argument" and thus will serve as my main theoretical foundation. The results of my study was not conclusive since Harris in fact doesn't succeed in bridging the gap between facts and values on a scientific ground.

Abstract in EnglishSeventeen students in Creative Writing at the Växjö University who terminated in January 2005 published chosen texts in an anthology by the name Förflyttningar (Movements). The aim of my study is to analyse how they explore and describe our time in the western world. The question is; what is being written now and here?I have chosen as theoretical background the Italian philosopher, Umberto Galimberti, who has made a study of the West from moral and ethical perspective. His conclusion is that we live in a world with seven new sins.

Syftet med uppsatsen är att jämföra hur grunderna för ansvarsfrihet från skadestånd vid fullgörelsehinder är uppbyggda i olika normsystem för att utifrån en komparativ analys komma fram till vilket system som är bäst tillämpbart i en situation liknande den i scenariot med den försenade vaccinleveransen som jag beskrivit i inledningen till uppsatsen.De regler jag valt att studera för en komparativ jämförelse är kontrollansvaret i den svenska köplagen 27 § och CISG art. 79, modellagarna PECL och Unidroit Principles regler om force majeure och hardship, standardklausulerna i ICC 2003 Force Majeure and Hardship Clauses samt den engelska läran om frustration. Att jag valt att studera teorin om hardship beror på att teorin är starkt sammankopplad till reglerna om force majeure och kontrollansvar. Jag har valt PECL och UNIDROIT som exempel på hur modellagar kan vara upplagda. Fler modellagar och principer finns.

Denna uppsats undersöker de moraliska grunderna för patenträtt till mjukvara. Detta problemområde utgör en del av ett bredare principiellt dilemma inom den immaterialrättsliga diskussionen, där gränsen för intellektuellt ägande har debatterats flitigt. Genom att undersöka inutitioner och strukturerade teorier i den filosofiska litteraturen formulerar och försvarar vi en normativ analysmodell som vi anser utgöra en lämplig utgångspunkt i en undersökning av en patentinstitutions legitimitet. Denna analysmodell ligger sedan till grund för en kritisk textanalys av EU-kommissionens förslag till direktiv för mjukvarupatent i Europa. Vi kommer i denna fram till att EU-kommissionens argumentation brister på en rad punkter eftersom man inte tar hänsyn till de värden som vi anser vara önskvärda.

Målet med examensarbetet var att för Tyréns AB ta fram ett hjälpmedel för användandet avEurokod, de Europagemensamma standarderna för utformning och dimensionering avbärande konstruktioner till byggnader och anläggningar.Rapporten innehåller en jämförande studie mellan Boverket konstruktionsregler och Eurokod,beräkningar av en stålkonstruktion enligt Eurokod och ett hjälpmedel i form av en lathund.Jämförelsen består av två delar: Eurokod jämfört med Boverket konstruktionsregler ochEurokod jämfört med Boverkets stålkonstruktioner, skillnaderna kan vara allt ifrån konkretaskillnader i formler till nya metoder. Skillnaderna som nämns i kapitel 5 är de som vi har stöttpå under beräkningsprocessen. Beräkningarna är gjorda på en stålstomme i Aitikkoppargruva, Gällivare. Stålstommen var sedan tidigare beräknad enligt Boverkets regler somvi skulle räkna om till Eurokoderna. Beräkningarna har skett för hand och gjordes för att fåförståelse för dimensioneringprocessen i Eurokoden och därmed veta vilka formler vi skahänvisa till och vilka avsnitt ur standarden vi ska ta med i lathunden.

Uppsatsen har som syfte att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom att en kommun väljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. När en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjänst måste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och är EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemsländer i EU måste följa dem. När Rättviks och Sigtunas kommuner skulle begära en ny anbudsförfrågning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. Båda kommunerna blev stämda av leverantörerna som ansåg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. Båda kommunerna hade räknat med att bli stämda redan innan de la ut förfrågningen men valde ändå att fortsätta med processen.

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhället bör förändra sin syn på vad en acceptabel motprestation är för att få tillgång till ekonomiskt bistånd; tesen som presenteras menar att samhället bör acceptera andra former av motprestationer än förvärvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhället bör avkräva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invändningar mot dessa argument, dessa är kontextuella-, självrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot så kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, så kallad medborgarlön, har för implikationer på dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös biståndsdel måhända vore den bästa för människor som är i behov av samhällets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

Det här arbetet undersöker landskapsrepresentation med fokus på stora landskap. Under en resa längsmed transsibiriska järnvägen har vi, med hjälp av olika dokumentationstekniker, samlat in material i syfte att utforska för oss oprövade sätt att representera stora landskap. En metod för representation som skapar överblick och samtidigt fångar den mänskliga upplevelsen av landskapet eftersöks. Insamlingen som handling har varit central för projektet och det material som ligger till grund för arbetet är i huvudsak vårt egeninsamlade material från resan. Två olika förhållningssätt till insamlingen av material har tillämpats, ett intuitivt och ett utifrån förutbestämda regler. Inledningsvis för vi en teoretisk diskussion som problematiserar representation av stora landskap.

Gränsöverskridande brottslighet i Haparanda och Torneå ställer stora krav på det polisiära samarbetet. Detta sker enligt de lagar och regler som finns idag. De behöver förbättras och därför har Rikspolisstyrelsen (RPS) arbetat fram ett lagändringsförslag som ska underlätta samarbetet. Finland jobbar för motsvarande lagändringsförslag. Syftet med detta arbete är att beskriva de polisiära samarbetsformer som finns idag mellan polisområdena, samt framtida samarbetsmöjligheter med lagförslaget från RPS.

Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler.

Efter att den s.k. ?IT-bubblan? sprack, vilket medförde ett antal stora konkurser så som Enron och Worldcom, beslutade sig kongressen i USA i början av 2000-talet för att införa strängare lagregler för bl. a informationsgivningen i aktiemarknadsbolag. Inom EU valde man till en början en lite annan väg, nämligen soft law-vägen, där man i stor utsträckning förlitade sig på självreglering.

De svenska reglerna om budplikt - fem år efter genomförandet av Takeover-direktivet Uppsatsen behandlar de svenska reglerna om budplikt och hur dessa förhåller sig till Direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden (Takeover-direktivet). Budplikt uppkommer när en aktieägare, ensam eller tillsammans med en närstående, uppnår minst trettio procent av rösterna i ett börsbolag. Aktieägaren måste i ett sådant fall lämna ett offentligt uppköpserbjudande avseende resterande aktier i bolaget till övriga aktieägare. Det finns regler om budplikt i den svenska takeover-regleringen. Dessa regler är även föremål för EU-rättslig reglering.