I denna uppsats analyseras debatten kring Turkiets ansökan om medlemskap i EU. Argument för och emot Turkiets medlemskap analyseras utifrån tre kategorier: pragmatiska, värdegrundsorienterade och moraliska argument. Dessa kategorier hänförs till olika idealtyper. Idealtyperna kopplas i sin tur till en övergripande inställning till EU.Analysen av debatten bringar i första hand klarhet i argumentationen i det specifika studerade fallet. Genom att relatera argumenten till idealtyper, som utgår från grundläggande inställningar avseende EU:s identitet, tillförs också en generaliserande ambition.Den största delen av argumentationen har upptagits av pragmatiska argument.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationsträning vilka används för att minska hörselnedsättningens påverkan på individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras såväl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. Frågan är om audiologisk grupprehabilitering har några positiva effekter och om detta format kan anses likvärdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och interaktion.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring begreppet värdighet hos äldre personer som bor på särskilt boende, samt hur de ser till att deras personal omsätter värdighet i det praktiska arbetet. Värdighetsbegreppet diskuteras främst i förhållande till komponenterna bemötande och självbestämmande. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av semisstrukturerade intervjuer med fem enhetschefer inom äldreomsorgen. I analysen användes fyra olika teorier om värdighet, nämligen (I) meritvärdighet, (II) värdighet som moralisk resning, (III) identitetsvärdighet samt (IV) människovärde. Studien visar att begreppet värdighet rymmer en mängd olika beståndsdelar enligt enhetschefer för äldreomsorgen.

I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar.

Föreliggande uppsats handlar om enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjänsten ur enhetschefsperspektiv. Eftersom förtroende är ett begrepp som kan se olika ut beroende på vilket område som undersöks, avgränsas uppsatsens undersökning till att gälla enhetschefers förtroende i samband med förekomsten av omsorgspersonal som stjäl hemma hos brukare. Omsorgspersonals stölder hos brukare av hemtjänst är ett outforskat område, det enda som med säkerhet kan sägas är att det förekommer. Därför har uppsatsen som syfte att undersöka hur enhetschefers förtroendebild och kontrollåtgärder ser ut för att kunna ha förtroende avseende förekomsten av stölder. Teorierna som används för analysen är Uslaner´s teori om moralisk och strategisk tillit och Luhmann´s teoretiska funktionsanalys av förtroende samt Cohen´s och Felson´s rutinaktivitetsteori.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll.

Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt.Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning..

I ett samhälle där datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den här studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella världen via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fått redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgår dagligen. Med hjälp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om två olika kulturer.

Studien syftar till att söka förståelse för hur barn talar om mobbning och är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med 30 barn i årskurs fyra. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av diskursanalys och studien svarar på hur barn talar om mobbning när de ombeds definiera begreppet samt hur barn talar kring orsakerna till mobbning. Resultatet av undersökningen visar att barnens tal om mobbning till stor del ger uttryck för att mobbning är ett laddat ämne vilket kan ses som en moralisk diskurs som omfattar såväl barnen som intervjuaren. Positionering är en strategi barnen använder sig av i sitt sätt att tala om mobbning för att visa sin ståndpunkt i relation till ämnet. Positioneringen kan ses som en följd av den moraliska diskursen och blir särskilt tydlig när fokus ligger på den interaktionella dimensionen i intervjuerna.