Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka vilken förståelse av talbegreppet elever med dövhet utvecklar och vilka beräkningsstrategier de väljer på additions - och subtraktionsuppgifter inom det lägre talområdet från 0 -50.Teori: I denna studie är syftet att undersöka hur enskilda elever erfar begrepp. En utvidgad fenomenografisk teoriram är anpassad för att nå syftet. Huvuddragen i en fenomenografisk undersökning är semistrukturerade intervjuer, transkriberade data, analys och upprättande av beskrivningskategorier av kvalitativt skilda sätt att erfara det efterfrågade på (Bentley, 2008).Förståelse av begrepp kan enligt Marton och Booth (2000) ordnas hieraktiskt där lärande går från en odifferentierad och mindre sammanhängande förståelse av helheten, till en ökad differentiering och integration av helheten och dess beståndsdelar. Uppsättningen kvalitativt skilda sätt att förstå begrepp är begränsad, men inte sluten, det går enligt Marton och Booth (2000) att upptäcka nya sätt. Hur verkligheten upplevs av enskilda individer är huvudresultatet i en fenomenografisk undersökning.

Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå enekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbarstadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.

Irradia AB tillverkar och säljer terapeutiska, kirurgiska och kosmetiska lasrar. Företaget har hittills inte lyckats skapa utbyte med den offentliga sjukvårdsmarknaden. Syftet med undersökningen var därför att analysera och utvärdera hinder för Irradia AB:s introduktion på den offentliga svenska sjukvårdsmarknaden. Fokus lades på de terapeutiska lasrarna. På grund av undersökningsområdets natur gjordes en separation av mega- och marknadsnivå.

Globaliseringen har lett till en mättad marknad. För att företag skall kunna överleva i detta hårda marknadsklimat så har det blivit viktigt med differentiering och flexibilitet. Den ökade konkurrensen har skapat fler valmöjligheter för kunderna vilket har ändrat på deras köpvanor.För företag har det blivit viktigt att locka kunder med någonting annat utöver själva kärnprodukten. Det har blivit viktigt att bygga en långsiktig relation till kunden och fokusera på produktens mjuka värden. Skapandet av ett starkt varumärke är numera av högsta prioritet eftersom ett starkt varumärke gynnar hela företaget.

Bakgrund: Den globala luftfarten har under en längre tid ökat med avseende på antalet resenärer. Sedan 1990-talet har en avreglering av den Europeiska marknaden trätt i kraft. Avregleringen har gjort det möjligt för nya flygbolag att etablera sig och fritt konkurera med tidigare etablerade flygbolag. Två typer av flygbolag har vuxit fram sedan avregleringen, etablerade traditionella nätverksflygbolag, samt nya lågprisbolag. Lågprisbolagen konkurrerar med pris medan de traditionella nätverksbolagen konkurrerar med en högre grad av differentiering.Syfte: Denna studie syftar till att utreda hur den europeiska flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden utvecklats sedan avregleringen.

Mastocytom är den vanligaste typen av kutana tumörer som ses hos hundar, och utgör 7-21 % av hundens alla hudtumörer. Majoriteten av alla mastocytom hos hundar uppstår i dermis eller i subkutan vävnad. Etiologin bakom uppkomsten av kutana mastocytom hos hundar är fortfarande inte helt klarlagd, och den är förmodligen multifaktoriell. Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera olika mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av kutana mastocytom hos hund. Studien tar även upp frågan om det finns en genetisk predisponering hos vissa hundraser. Mastceller härstammar från hematopoetiska stamceller.

Internet är idag en väletablerad kanal för såväl varor som tjänster och denna typ av försäljning ökar hela tiden i popularitet. Anledningarna att människor handlar via Internet istället för i vanliga butiker är att det är billigare samt att det går snabbt och enkelt att jämföra olika återförsäljares priser. En av de branscher där e-handel varit mycket framgångsrik är resebranschen. Den svenska reseindustrin hade totalt 25 MdSEK i omsättning 2005, varav 10 Mdr kom från e-handel. 3 Mdr omsattes av rena nätaktörer.

Shopping, som till stor del äger rum i köpcentrum, har blivit en väsentlig del av människors liv och är i dagsläget en av de viktigaste sociala fritidsaktiviteter som människor ägnar sig åt. Inom den svenska detaljhandeln har de större köpcentrumen utvecklats till att bli allt mer mångfacetterade, i såväl utbud som hela sitt uttryckssätt, men samtidigt har deras innehåll blivit allt mer likriktat. I debatten om köpcentrum har vikten av differentiering och upplevelsedimensionen hamnat mer i fokus. Det har väckt frågeställningar kring vad köpcentrumupplevelse egentligen har för betydelse för konsumenter och om det påverkar människors beteende. Den här rapporten syftar till att undersöka om konsumenters köpcentrumupplevelser påverkar deras besöks- och köpbeteende.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

Bakgrund: De flesta är medvetna om att vi matas med och påverkas av varumärken, men sällan om det arbete som ligger bakom ett varumärkes uppbyggnad. Därför är det av stor vikt vid varumärkesuppbyggnaden att förankra de värderingar som företaget vill positionera sig med. För att i sin position kunna differentiera sig gentemot konkurrenter med ett starkt varumärke måste företaget kommunicera samma värderingar, både i den interna och externa marknadsföringen för. Det finns de som anser att man kan utföra detta genom marknadsföring på två skilda sätt, genom att agera ?marknadsförare? eller att agera ?försäljare? gentemot sina kunder, där ?försäljare? ofta är bättre på att skapa relationer där kunden rekommenderar företaget vidare än en ?marknadsförare?.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

I denna uppsats behandlar vi ämnen som relationer, emotioner och sociala band som är baserar på verksamheter inom vården i Västra Götalandsregionen. Vi har undersökt hur man som sjuksköterska, undersköterska och läkare förhåller sig till patienter som är dödligt sjuka på ett professionellt och medmänskligt sätt. Vi vill belysa hur sjuksköterska, undersköterska och läkaren hanterar eventuella svåra emotioner i mötet med sjuka patienter. Ytterligare en aspekt på vår studie är förhållandet mellan individ och gruppnivå i dessa yrken samt hur stödet mellan kollegorna ser ut när det gäller ventilering av emotioner. Vi har även studerat hur arbetsliv och privatliv interagerar med vartannat i detta fall.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar.

Den svenska dagligvaruhandelns utveckling går mot fler etablerade stormarknader iutkanten av städer. Följderna blir att mindre butiker på landsbygden konkurreras ut ochatt kunder väljer handelsområden framför butiker i stadskärnor. Kundlojalitetenberäknas minska, när dagens kunder väljer att handla på ett flertal butiker istället för enspecifik.Den omstrukturering som sker på marknaden problematiserar hur företag genomdifferentiering och marknadsföring bygger långsiktiga kundrelationer. Ett företagsvarumärke syftar till att skapa konkurrenskraft och differentieringsmöjligheter, därmedfanns ett intresse att inrikta studien mot butiksimage och kundlojalitet till en specifikbutik. Med ovanstående resonemang som grund avser studien undersöka vilkabutiksattribut som påverkar kunders lojalitet till en specifik butik inom den svenskadagligvaruhandeln.