In this modern period, societal and religious groups are strongly divided regarding the acceptability of abortion. Despite so many attempts by various groups to find a middle ground, the debate on abortion still remains largely polarized, at its most dramatic point with the extreme conservatives claiming abortion to be the moral equivalent of murder and the extreme liberals see it as devoid of moral import. And this polarization is due to the legal battle that continues to shadow moral discussions. An acceptance of an ethical nuance will here play as a concession on the deeply contested question of whether abortion should be a legally protected option for a woman, and to an extent blame for the continued crudeness which can be laid at the doorstep of a moral theory itself. Apparently, the ethical literature on abortion has focused almost exclusively on the tiniest moral assessment on whether and when abortion is morally permissible.

This essay shows how the concept of virtue can deepen our understanding considering processes of empowerment. A virtue is understood as a trait of character, manifested in habitual action, that it is good for person a to have. Virtues are interpreted as socially constructed. Empowerment is presented as a process toward self-confidence and self-determination where recourses and freedom propels the development toward power for the individual, the household and the community. Why does the concept of virtue deepen our understanding? It is argued that our theoretical perceptive of empowerment needs to better encompass values, norms and practise.

This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella konflikten mellan sekulariserad och religiös etik och moral.  Studien tar sin utgångspunkt i religiös absolutism kontra sekulariserad relativism. Jag vill även ta reda på om det finns etiska grundtankar som flertalet kan vara överens om..

Science Fiction har sedan sin uppkomst gestaltat samhället och de samhällsfrågor som för sin tid är aktuella. Alltifrån ifall människans existens är kroppslig eller andlig, till vad som händer när livsformer från andra planeter kommer till Jorden, har diskuteras i Science Fiction. I tv-serien Battlestar Galactica gestaltas och problematiseras vår samtid. Genom att flytta mänskligheten från Jorden och ut i rymden, där de konfronteras med en mängd etiska och moraliska frågor ? tvingade att se över vad de själva är och vad de håller på att bli.

I denna uppsats undersöks hur moral hazard påverkas i grupplån vid frånvaro av sociala band, övervakning, och kontinuerliga krediter. Undersökningen förklarar grupplån i teori men presenterar även empiriskt material från andra författares artiklar. Undersökningen visar att de sociala banden inte har den avgörande betydelsen som teorin förutsätter. Vidare konstateras att nära övervakning och låntagarens behov av framtida lån har stor betydelse för att reducera moral hazard..

This thesis compares different justifications of human rights with the philosophy of Axel Hägerström. Hägerström´s philosophy uses a strict logic and discards the notion of the existence of absolute values and moral right and wrong. The justifications that are examined are those of Robert Nozick, Alan Gewirth and the postmodern view. Nozick emanates from arguments of natural law, which is rejected by Hägerström as metaphysics. Gewirths logical justification emanates in part from moral arguments and hence differentiates from Hägerström, but it can be used for constructing a practical application of Hägerström's philosophy and thereby motivate a legislation relating to human rights.

Syftet med studien var att undersöka seniorsfotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten gällande regelöverträdelser, fair play och sportspersonship. Vidare studerades eventuella skillnader mellan spelare på elitnivå och spelare på lägre nivå och mellan män och kvinnor gällande undersöknings-områdena, personliga egenskaper, motiv och moral i idrotten. Dessutom studerades eventuella interaktionseffekter. Avslutningsvis studerades samband mellan de olika områdena. Totalt deltog 150 fotbollsspelare varav 67 var män och 83 var kvinnor.

Den här uppsatsen undersöker om IMF, genom sitt agerande under den finansiella krisen i Indonesien 1997-1998 gav upphov till moral hazard. Problemet analyseras dels kvalitativt genom att titta närmare på de förväntningar som IMF hade på den indonesiska staten och jämföra dessa med den faktiska utgången. Den kvantitativa analysen baserar sig på den monetära betalningsbalansteorin. Genom att observera förändringar i den inhemska kreditexpansionen mäts huruvida den indonesiska penningpolitiken var expansiv eller åtstramande. Såväl den kvalitativa som den kvantitativa analysen visar att IMF bidrog till att moral hazard uppstod..

Sammanfattning I det här arbetet har syftet varit att undersöka vilka delar det går att upptäcka inom de olika världsreligionerna att använda inom momentet etik och moral i skolans undervisning. Undersökningen har skett utifrån vad gymnasiets kursplan i religionskunskap uttrycker om momentet samt vad läroplanen nämner om ett etiskt förhållningssätt. För att uppnå syftet har en innehållsanalys av läromedel gjorts och därmed en analys av hur de olika världsreligionerna presenterar begrepp som etik/moral och livsfrågor. Detta har medfört en sammanställning av ett eventuellt material att använda inom religionsundervisningen med utgångspunkt i etik och moral. Metoden som använts är en innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ art.

The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 ? 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant?s morale theory and second, consequentialistic utilitarism theory.As a result from the interviews we?ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups.

The aim of this essay is to investigate the function and development of non-player characters (NPC) in the TV/computer game Dragon Age: Origins. The NPCs are analysed in order to see if their development is affected by the player character?s (PC) background and interactions. The game?s ethics is also investigated by studying how the NPCs treat the PC and what significance they give to his background and actions.The results show that the NPCs are affected by the PC?s interactions, and furthermore, that they are round characters, which is unusual in TV/computer games.

Arbetet omfattar en studie i värdegrundsarbetet i skolan. Vi har tittat på vad lärare anser ingå i arbetet med värdegrunden och vad de anser om sin egen etikundervisning. Med hjälp av frågeställningar vill vi få reda på huvudsyftet, nämligen att ta reda på hur olika lärare arbetar och resonerar kring värdegrundsarbetet i år 4 ? 6, för att kunna känna igen och förstå etiska situationer i klassrummet. Våra frågeställningar är följande: Vad anser lärare ingå i området etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet? Vad anser läraren om sin egen etikundervisning? Studien är byggd på fem lärarintervjuer och klassrumsobservationer i grundskolan år 4- 6.

I ett samhälle där datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den här studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella världen via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fått redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgår dagligen. Med hjälp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om två olika kulturer.

Undersökningar visar på att många lärare upplever det svårt att hanterafostransuppdraget, både ur ett tidsmässigt och ett didaktiskt perspektiv. Syftet med denhär studien är att ta del av berättelser av hur de hanterar fostransuppdraget med fokuspå elevernas etik och moral samt att undersöka hur man lär sig hantera uppdraget.Studien har utförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empiriskt material har samlatsin genom intervjuer med gymnasielärare. Resultaten visar på att kursplanernas innehållhar betydelse för hur mycket utrymme läraren ger åt värdegrundsfrågor. Lärarehanterar elevernas etik och moral olika beroende på situation och problemets karaktär.Lärarnas egna mål är bland annat att få lektionerna att fungera, att eleverna kännertrygghet i klassrummet och att öka elevernas förståelse för andra människor. För attlära sig hantera uppdraget krävs att vara där det händer och att våga diskutera etik ochmoral med eleverna.