I detta arbete studerar jag på vilket sätt skribenternas språkbruk, i Vi Föräldrar 1968-2008, påverkar läsarnas identitetsskapande i deras roller som föräldrar. Undersökningen analyserar också en eventuell förändring av denna påverkan mellan de olika år som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, är att språkbruket definitivt kan påverka gemensamma värderingar och etablera samhällets moral. Detta är dock endast en komponent i skapandet av föräldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med språkval, tidsanda och utrymme i källmaterialet..

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs.

The object of this thesis is the foundation of ethics. The question is whether there exists a universal core to ethics consisting of a fundamental ethical principle across cultures. This principle could for example be the so-called Golden Rule, which goes as follows: ?You should do to others what you want them to do to you?. The Golden Rule is to be found in many of the world?s religions and is also reflected in secular society.

Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska ? började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter.

Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången..

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters.

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters.

Vad var viktigast? Moralen eller spelet? Enligt Miguel Sicart så beror det på din erfarenhet. Den här undersökningens huvudsyfte var att ta reda på: Hur påverkas en spelare vid moraliska val av sin tidigare spelerfarenhet? För att testa detta byggdes ett spel med moraliska val som testpersoner sedan fick spela och svara på frågor om varför de gjorde de valen. Enligt den här undersökningen är spelet viktigast för dom som spelar mycket, medan moralen är viktigast för dom som spelar mindre.

During the past 10 years Sweden has updated its penal code for sexual crimes twice. Despite this few are convicted for the crime of rape in Sweden. As the majority of perpetrators being male, this is a problem concerning women?s rights to respect for their bodies and personal integrity. A possible explanation, and this study?s point of departure is a potential discrepancy between the intention of the law and the interpretation of the same as the Swedish legal system rests on a foundation of legal positivism.

This study examines the possibilities of interpreting the moral values and ethics presented in the current curriculums in a way that makes them inclusive and constructive. The study also reveals how the liberal democratic ideal, presented in the curriculums as a hyper-ideology, is not at all easy to define or live up to in the pluralistic school of today.By close-reading and criticizing the curriculum for the Swedish senior high school (Gy11)and by looking at it from two different points of views, as rules or norms and as a process, Ishow how the curriculum can be interpreted as a basis or starting point for a communicationabout values. I also discuss wether the aim of this communication should be consensus or anongoing process..

This text concerns itself with war, the just war theory, and the application of that doctrine on the ?war on terrorism?. I present different views on the theory's place in the discourse, its relevance for unconventional wars followed by the analyses of above mentioned empirical situation.Particular interest is given the criteria concerning proportionality, both ad bellum and in bello, due to in part its difficult nature, and the attention it has received from others. This paper asks the question: Is the just war theory adequate for analysis of modern war?There are few alternatives.

I det här examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv. Syftet är att i en idéanalys undersöka vilka idéer och värderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgång i undervisningen i grundskolans tidigare år, i detta fall från förskoleklass till årskurs fyra. Fokus ligger på vad litteraturen förmedlar, varför den är didaktiskt relevant samt på vilket sätt innehållet kan vara en tillgång i undervisningen. Idéanalysen är gjord utifrån fyra olika teman, som är relationer, känslor, genus och självkänsla.Analysen framhåller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa är relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga ämnen så som identitet, kränkande behandling, mobbning, demokrati, alla människors lika värde, respekt, moral, etik och värdegrund.

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska äventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. Hjältens handlingar är i fokus men även antagonisten och andra bikaraktärers handlingar är av vikt. Detta ställs mot den traditionella pliktetiken då vi får se om hjältens handlingar är förenliga eller strider mot den. En diskussion följer också kring filmernas upplägg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen är..

What is the relation between literature and philosophy and what can we learn from it? Is there something about the novel and its language, fiction and narrative that separates it from philosophical litterature? In what way is knowledge about this useful to us, and is it possible to use fiction for the understanding of philosophy?This study makes an attempt to shed some light on the by no means obviuos distinction between philosophy and literature. The aim is to understand what, if in fact there is something that separates philosophy from literature, there is about the distinction that makes it possible for us to separate the ideas in literature from philosophical ideas, and in what way we can use the novel, or fiction in its widest meaning, to understand philosophy. When teaching philosophy you´re often required to make the abstract tangible. But if there´s a misconception about the distinction in what makes philosophical literature philosophical, then maybe there is something to learn from literature, or, at least, something about the fiction and its aesthetics, that makes it easier for us to relate to and understand, for example, the theories that are debated in moral philosophy.There are some philosophers who have used the form of fiction to make their thoughts on philosophical questions understandable.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..