Sammanfattning Syfte:Syftet med vår undersökning var att skapa förståelse för hur företag arbetar med etiska och moraliska frågor i samband med ekonomistyrning. Metod:Vår undersökning har gjorts i tre svenska företag genom personliga intervjuer med personer i chefs- eller ledarposition på varje företag. Den insamlade empirin har sedan sammanställts och analyserats genom att jämföra den med vårt teoriavsnitt. Slutsats:Vi har kommit fram till fyra punkter som enligt vår undersökning är centrala för arbetet med etiska och moraliska frågor i de företag vi undersökt. Dessa är värderingar, förståelse, ledarskap och företaget.

Ethical competence is an important precondition when people are to respond to moral problem situations as efficiently as possible. In these situations it is not easy to make choices and decisions, especially when many stakeholders are involved with various opinions and interests.The purpose of this thesis was to generate a web-based support tool to train and promote ethical competence of the users of this tool.We first created a theoretical basis by studying the major theories of ethics in general and ethical competence in particular. The importance of ethical competence and its main subject, namely, the autonomy in the theoretical part described and specified. In addition has the practical ethical reflection over morality preferred and characterized to the classical ethical passivity over morality. We have also preferred and characterized the autonomous thinking to the heteronomous one.Based on the theoretical base a prototype tool to support the training of ethical competence was designed and developed.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund.

Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information.Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen..

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

i samhällsdebatten om våld i parförhållanden ligger fokus på våld mot kvinnor, samtidigt som forskning successivt intresserar sig för män som våldsoffer för sin partner. Den största faktorn som påverkar benägenheten att anmäla brott är brottets allvarlighet. Syftet med studien var att undersöka om det finns köns- och kulturskillnader i benägenhet att anmäla misshandel i parförhållande och huruvida anmälningsbenägenhet påverkas om ett barn bevittnar misshandeln. En fallbeskrivning av misshandel i ett parförhållande lästes av 80 undersökningsdeltagare, hälften från Afrika och hälften från Sverige. De fick sedan ta ställning till huruvida de skulle polisanmäla om de var offret.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod..

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.

This Masters thesis aims at investigating how 15-year old girls use the Internet, particularly on their free time, taking a source critical perspective. It includes group interviews. The main question of this thesis was whether there is a need for specific user education. The following four questions were asked: What do they do on the Internet during their free time? In what way do the girls learn how to interact with each other on the Internet? How do they relate to different types of web pages and materials from a source critical aspect? What content do they consider to be relevant in a user education? The study is mainly focused on information use and information behaviour in different contexts.

Syftet med den här uppsatsen är att klargöra hur omvärlden hanterar det skuldproblem som blir allt mer omfattande i många utvecklingsländer. Många afrikanska länder söder om Sahara har fastnat i en fattigdomsfälla och är i desperat behov av förändring. Det globala finansiella systemet, med IMF i spetsen, har uppmärksammat detta problem och genom omstruktureringar och avskrivningar av skulderna vill de ge länderna en möjlighet att komma på fötter igen. Många svårigheter uppkommer när externa parter kommer in och ska lösa skuldproblemen åt länderna. Hänsyn måste tas till de som har givit lånen, såväl som till de skuldsatta ländernas ekonomiska struktur.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgår att varje medborgare är tillförsäkrad yttrandefrihet gentemot det allmänna. Yttrandefrihet innebär en rätt att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, vilket är en grundpelare för ett demokratiskt samhälle och fri åsiktsbildning. Rättigheten är emellertid relativ, vilket innebär att den måste vägas mot andra rättfärdigade intressen och kan endast begränsas om det tillåts i grundlag.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Brottsligheten i samband med mc-gäng har under 90-talet blivit ett stort problem för det svenska samhället. Dels därför att det handlar ofta om grov kriminalitet som drabbar inte bara de direkt inblandade utan ofta också tredje man. Dels också för att den stigande grova kriminaliteten som i det närmaste kan liknas vid en maffiastruktur också hotar hela det svenska rättssamhället. Tyvärr är det inte alltför ovanligt med hot mot vittnen, målsägande, åklagare etc. I detta arbete kommer vi att ta upp hur mc-gängen är uppbyggda och hur problemet ser ut i Sverige.

This Master's thesis in library and information science aims to shed light on the concept of information literacy in higher education, particularly as manifested in two dissertations on the subject. Two models of information literacy are compared: Christina Doyle's list of ten attributes for students to master and Christine Bruce's seven conceptions of information literacy. The cognitive-behaviourist tradition in Doyle's study and the alternative, phenomenographic approach in Bruce's research are compared and commented. The taxonomies and internal relationship between separate components in the two models are investigated, as well as the ways the models relate to each other. The respective views of knowledge and learning are described.

Mitt examensarbete belyser lärarnas arbetssätt med etik och värdegrund från en skola. Det innehåller redogörelser för hur de definierar begreppen etik och värdegrund. Jag belyser även deras uppfattning när det gäller arbetet och värderingar. Slutligen klargör jag lärarnas upplevelser och hantering av etiska dilemman. Som forskningsmetod valde jag att genomföra en kvalitativ studie med sex intervjuer.