Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra hur undervisningen i moderna språk kan se ut på en Montessoriskola. Jag vill också ta reda på vad jag som språklärare har att lära av de pedagoger som undervisar i moderna språk på en Montessoriskola. Arbetet innehåller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda på en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas någon speciell didaktik för undervisningen i moderna språk i Montessoriskolan, men att den läromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för språkinlärningen..

Syftet med arbetet är att illustrera och utvärdera vilken betydelse undervisningen, vid en Montessoriskola, har för utvecklingen av en god taluppfattning. Studien fokuserar på de naturliga talen från 0-20. Jag är montessorilärare och arbetar i en Montessoriskola. Därför var det intressant att studera undervisningen på en Montessoriskola. Den nationella läroplanen i Sverige, montessorimetoden och forskning om taluppfattning studeras.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på varför föräldrar väljer att sätta sina barn på Montessoriskola. Jag skulle även vilja veta varför de valde just den Montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika. För att göra det här arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat två barns föräldrar från vardera skola. Det var föräldrar till en flicka och en pojke i skolår 1. Skolorna låg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jämföras med varandra. Jag valde en skola i en by, en skola i en stad och en skola i ett ekonomiskt välbärgat samhälle.

Syftet med arbetet var att synliggöra Montessorilärares syn på samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma Montessorilärare. Frågeställningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lärarna har för förväntningar på föräldrarna till elever som går i Montessoriskola. Urvalet bestod av Montessorilärare som var tillgängliga, behöriga och verksamma.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka olika sätt pedagoger säger sig undervisa utifrån i läs- och skrivinlärning, på två kommunala skolor och två Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig åt. Vi har i vår uppsats valt att lägga tyngdpunkten på de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i läs- och skrivinlärning, som pedagogerna vi intervjuat säger sig utgå ifrån. Undersökningen grundar sig på intervjuer av pedagoger på två kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en föräldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med läs- och skrivinlärning i de tidigare åldrarna, F-2, är de målgrupper vi intervjuat. Resultatet är att pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en Montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..

Genom detta arbete har vi fördjupat oss i matematikundervisningen inom montessoripedagogiken. Vi ville titta närmre på hur man i en Montessoriskola arbetar för att nå upp till några av kursplanens mål i matematik. Vi har intervjuat två montessoripedagoger och gjort elevintervjuer där 14 montessorielever från skolår 2 och 3 ingått. Vi har kommit fram till att inom montessori finns en hel del praktiskt materiel att tillgå som hjälper till att underlätta matematikundervisningen..

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikämnet presenteras på en traditionell skola och på en Montessoriskola och hur väl de förhåller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lära. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat på båda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lärande i skolan och i ämnet matematik, Skolverkets syn på lärande och vilka teorier som Lpo94 baseras på. Eftersom jag även har observerat på en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig på metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlärning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en färdig produkt som endast förs över till eleven.

AimThe aim of this essay is by using a motor skill track to see if there exists any remarkable difference in the motor skill profiles between pupils from our montessori school and the mean score in the "Nytidstest". The questions at issue we had were: How is the motor skill profile on pupils in year 2 and 3 practicing montessori pedagogy? Is the motor skill profile superior or inferior to the mean score in the "Nytidstest"? What factors, if any, concerning the montessori pedagogy affects the results of the test?MethodWe used a motor skill track consisting of 8 stations sellected from the "Nytidstest" adapted for year 3 (the original test consists of 16 stations). Pupils from year 2 and 3 in our chosen montessori school were tested in groups of 4-5 persons each. We made the tests on two occasions each lasting for 100 minutes at the time.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger på en Montessoriskola i år F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt en lärare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan använda då den individualiserar undervisningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod då vi ville förstå och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att få så personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingår i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn på lärarens roll samt forskning kring vilket förhållningssätt en lärare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret.

In Montessori pre-schools early reading and writing is an important feature. By tracing sandpaper letters with their fingers and voicing the sound simultaneously the children connect phonemes to graphemes and normally learn to write between the ages of four and five. 24 sixyear old children who attended Montessori pre-school and 26 six-year old children who had not attended Montessori school were assessed with a test assessing their linguistic awareness.The result showed that the Montessori children were more linguistically aware than the children who hadn?t received any literacy training. The scores of the Montessori children were highest on phonological awareness.