I dagens samhälle ställs det stora krav på säker utrymning av en byggnad eller anläggning. Enligt Boverkets byggregler, BBR, som är en svensk regelsamling för byggande ska det säkerhetsställas tillfredsställande utrymning vid brand när byggnader eller anläggningar utformas. En viktig och avgörande faktor för att utrymning sker på ett tillfredsställande sätt är utrymningstiden. En väsentlig arbetsuppgift brandingenjörer har är dimensioneringen av byggnadernas eller anläggningarnas brandskydd och säkerställa att förhållandena vad avser en tillfredsställande utrymning eftersträvas. När det kommer till utrymning finns en rad olika beräkningsmodeller att tillgå i form av handberäkningar och datorprogram.

I Sverige har debatten om brand i hallbyggnad pågått under en längre tid. Grundkravet enligt EKS 8 för hallbyggnader som innehåller samlingslokal är R30, men konstruktionsdelar som vid kollaps inte leder till fortskridande ras eller ger för stort skadeområde kan förbli oskyddade. Framförallt handlar debatten om möjligheter till oskyddade takbalkar av stål samt vilka verifieringsmetoder som ska vara tillämpningsbara.I denna studie har FDS-simuleringar utförts med olika scenarier där parametrar som bland annat bränsletyp, takhöjd och öppningsstorlekar har varierats. Dessa scenarier har jämförts och parametrarnas betydelse har analyserats. Fokus i denna studie har varit analys av temperaturerna i takbalkarna, men även utrymningssimuleringar har utförts i programmet Evac.

Volvo Powertrain tillverkar motorer och drivlinor till AB Volvos samtliga dotterbolag förutom Volvo Aero. Vid anläggningen i Skövde tillverkas motorer och delar till motorer och växellådor och vid anläggningen finns alla tre nödvändiga produktionsområden; gjuteri, bearbetning och montering. När rådande lågkonjunktur slog till stod bearbetningen med väldigt höga lagernivåer vilka företaget snabbt tvingades sänka då det blev huvudfokus från koncernledningen att minska det bundna kapitalet. Utan egentlig analys sattes nya gränsnivåer för lagren inom samtliga avdelningar på bearbetning och målet med examensarbetet har varit att ta fram en metod för att dimensionera säkerhetslagret på optimal nivå med bibehållen hög leveranssäkerhet. Därigenom skulle företagets lagernivåer kunna styrkas med hjälp av en teoretisk grund.Som utgångspunkt har en lagernivådimensionering med servicenivåkonceptet SERV2 och där alla artiklar tillåts ha differentierade servicenivåer använts.

Riksdagen har satt upp mål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade år 2010 är det en kraftig utbyggnad som kräver planering. Över hälften av den kommande kapaciteten projekteras för i områden med kallt klimat. Vid grundläggning i kallt klimat är problematiken kring tjäle något som ständigt måste beaktas. Grundläggning av fundament sker vanligtvis på frostfritt djup, oftast uppskattat från enklare beräkningar eller generaliserade kartor.

Denna rapport behandlar krafterna och påkänningarna från jorden i en grav beroende av tiden för gravsättning. I rapporten behandlas deformationerna och vad som åstadkommer dem samt hur de kan kompenseras. Rapporten börjar med att gå på djupet med jordens beståndsdelar luft, vatten och jordpartiklar. Dessa har en betydande roll i hur jorden beter sig. Om jorden är nästan vattenmättad före packning kan den anta flytande form och bli svårhanterlig.

Problemfomulering: Ystad, som är beläget längs Skånes sydkust, har länge varit utsatt för kusterosion. När det blåser över Östersjön genereras vågor som orsakar uppspolning och direkt erosion av klitterna på stranden. Ett av de mest utsatta områdena är Ystads Sandskog, beläget öster om Ystads centrum. Här karakteriseras strandprofilen av en relativt kort strand med klitter som skyddar den låglänta bakomliggande terrängen. Vid en eventuell framtida klimatförändring med högre vågor och vattenstånd riskerar den redan utsatta kuststräckan att drabbas ännu hårdare.

Trenden i byggbranschen är att efterfrågan på täta, energisnåla byggnader ökar. Passivhus och andra lågenergikonstruktioner blir vanligare och vanligare. Riskerna med att bygga in organiskt material som trä i dessa konstruktioner har fått branschen att börja titta på alternativa material. Lättbetong är ett material som både har bärande och isolerande egenskaper. Dessutom är det inte organiskt vilket gör det okänsligt för mikrobiell påväxt.

På grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav på komfortkyla samt användning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anläggningar i såväl Sverige som övriga världen. Kyla kan tillverkas på flera olika sätt. Vanligast är att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvärmepumpar som drivs av värme finns också. Med stigande elpriser och med hänsyn till miljön är det därför önskvärt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod är att utnyttja lagrad kyla från snö och is.

En brand i viktiga kabelutrymmen inom vattenkraftverk skulle leda till driftstopp som kan leda till stora ekonomiska förluster för innehavarna av anläggningen, kort återställningstid blir därmed viktigt. Med konsekvenserna av driftstop i åtanke har större fokus lagts på brandskyddet inom vattenkraftverken.Denna rapports syfte är att utforma ett fördjupat utredningsunderlag till pågående utredningsarbete inom Vattenfall Vattenkraft AB gällande brandskydd inom deras vattenkraftsanläggningar. Det avser även att fungera som kunskapsunderlag för framtida frågeställningar vid exempelvis försäkringsfrågor och förnyelseprojekt inom Vattenfall Vattenkraft AB.Det aktuella utrymmet som ska gälla som typfall för denna utredning är en kabelkulvert i Harsprångets kraftverk. Kulverten är initialt belägen ca 80 m under jord i direkt anslutning till kraftanläggningen och innefattar 2-7 st kabelstegar med ett varierat antal mellanspänningskablar (1-20 kV). Den går sedan hela vägen upp till marknivå.Ett problem vid brand är att kulvertsystemet i nuläget är mer eller mindre öppet genom hela dess geometri, vilket gör att brand längst ned kan leda till att hela utrymmet blir rökfyllt.

Den senaste tidens utveckling av modelleringsverktygen på marknaden har öppnat upp för VArelaterade tillämpningar i många avseenden. Dagvattenmodellering i stadsplaneringsprocessen bedöms ge betydelsefull information som kan ligga tillgrund för beslutsunderlag i tidiga planskeden.Syftet med föreliggande arbete är att undersöka vilka effekter framtida förändringar har på den hydrauliska kapaciteten i ett urbant dagvattensystem. Framtida förändringar som avses är: (1) Klimatförändring ? som ökad regnintensitet,(2) Urbanisering - som ökning av andelen hårdgjorda ytor och (3) Förändring av ledningsnätets kondition ? som reducerad genomströmning. Målet är att ge förslag på hur denna typ av information/undersökning kan användas tidigt i planeringsprocessen och därmed öka möjligheten att skapa och upprätthålla en hållbar stadsmiljö.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

Lantbruket har under de sista 30 åren upplevt en strukturomvandling med en minskning av antalet lantbruksföretag, men de som är kvar blir större. Sedan början av 1980-talet fram till år 2011 har antalet mjölkkor sjunkit med 314 300 stycken till 346 495. Även antalet mjölkproducenter har minskat kraftigt, från år 1998 till år 2011 sjönk antalet från 9 599 stycken till 5 260. Dagens låga mjölkpris och höga foderpris har medfört att mjölkproducenterna i Sverige har låg lönsamhet. Strukturrationaliseringen har gjort att de kvarvarande producenterna har fått tillgång till mer mark och möjligheten att kunna börja odla större delar av foderbehovet hemma på gården och där med minska behovet av inköpt foder.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

Begreppen produktivitet och variation är starkt förknippade med varandra. Variation kan uppstå i både ankomst till en process samt i själva processen och orsakas av en mängd olika orsaker, egenskapade eller av omgivningen skapade. Gemensamt för all variation är att det reducerar förmågan till god produktivitet och därigenom ökar genomloppstiden i ett produktionsflöde. Inom tjänsteindustrin är produktionen baserad på människors utförda arbete vilket bidrar till att variationen här ofta är hög relativt produktionsindustrin. Således är det viktigt att variationen i tjänsteindustrin kan hanteras på ett effektivt sätt.

Vägverket och Energimyndigheten har ombett AVL MTC att undersöka metoderför att mäta och simulera bränsleförbrukning och utsläpp för tunga fordonuttryckt i gram per kilometer (avstånds specifikt)AVL MTC publicerade år 2000 en rapport som visade en mycket god korrelationmellan statiska motor körcykler körda på motordynamometer och som sedansimuleras på en chassidynamometer för tunga fordon [15]. Rapporten visadeäven att korrelationen mellan en transientakörcykler som körts både påmotordynamometer och sedan simuleras på en chassidynamometer inte varlika god. Tester som utförs på en motordynamometer är mycket mer direktverkande på testobjektet. När motorn är monterad i ett fordon som sedantestats på en chassidynamometer kommer den att fungera som ett merdynamiskt system, tackvare exempelvis påverkan av drivlinan tillsammans medväxellåda och däck. Även tester på väg som utförts på AVL MTC visar att vissatunga motorer förbrukar mer bränsle och släpper ut mer emissioner när de ärmonterad i tunga fordon, som körs under verkliga körförhållanden, jämfört medmotorns certifieringsprovningsresultat.