Utgångspunkten för denna uppsats har varit sambandet mellan autonomi, självständig motivation och målkongruens. Sambandet har hämtats från Self-Determination Theory, där autonomi anses vara en förutsättning för att uppleva självständig motivation som i sin tur anses viktigt för att skapa målkongruens i en organisation. Då autonomi inte är en självklarhet inom alla yrken har syftet med studien varit att undersöka sambandet mellan motivation och målkongruens bland anställda med standardiserade arbetsuppgifter på ett produktionsföretag. Fallföretaget för studien har varit Sandvik AB som verkar inom tillverkningsindustrin. Det empiriska materialet har inhämtats på en och samma avdelning genom intervjuer med en produktionschef samt nio anställda.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegårdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation. .

I dagens platsannonser frågas det ofta efter controllers, men få vet egentligen vad yrket innebär eftersom rollen skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Vi ville studera detta diffusa begrepp för att få en större klarhet i vad titeln innebär och vilka arbetsuppgifter som är karakteristiska controlleruppgifter. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka arbetsuppgifter som har störst betydelse i olika organisationer. Utifrån tidigare forskning har vi skapat en modell som visar en uppdelning mellan olika organisationsformer och vilken/vilka av controllerns funktioner som blir extra betonad i de olika.Vi har gjort en undersökning omfattande 30 telefonintervjuer med controllers eller personer med motsvarande arbetsuppgifter. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide med både öppna och slutna frågor.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrån två unikakompetenser: den vårdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsområden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvändning av kompetens vid ordination och prioritering.Frågeställningarna: Vilken kompetens använder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensområden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsättningar och Praktiska förutsättningar.Medicinsk kompetens är ett kompetensområde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsområden är inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan också ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, där interprofessionell kommunikation och feedback ären naturlig del, vilket krävs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest.

Christina Thulin-AnderssonHur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?VT 2007 Antal sidor: 27___________________________________________________________________________Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring.

Studien syftar till att besvara de två forskningsfrågorna: 1. ?Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?? och 2. ?Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?? För att besvara frågorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvägledarfunktion verksamma vid den fristående gymnasieskolan, intervjuats.

Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning på en arbetsplats som utmärks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebär att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. Gränssnittet är den yta som finns mellan operatören och systemet, och det är gränssnittet som avgör vilka systemtjänster som operatörerna kan använda. Utformningen av gränssnittet är således betydelsefullt för hur väl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter.För att studera samspelet mellan operatörerna och gränssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger på en fallstudie av ett arbetsområde på vevstakslinjen på Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken.

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga. För att belysa de här aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anställda använder dataprogrammen, på vilket sätt de använder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstått sedan datorn har införts. Vi föreslår ett antal förslag/förbättringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssättet..

Fibromyalgi innebär smärta i muskelfibrer och är en komplex sjukdom med många och skiftande symtom. Sjukdomen är som mest utbredd bland kvinnor i arbetsför ålder och kan påverka arbetsförmågan. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva vilka arbetsuppgifter personer med fibromyalgi upplever som svåra att utföra. Vi ville även undersöka vilka anpassningar som är av betydelse för att en person med fibromyalgi ska kunna stanna i eller återgå till arbete. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor som hade diagnosen fibromyalgi.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Syftet med studien varatt undersöka hur ett företag genomfördeett implementeringsarbete av förändrade arbetsuppgifter, samt hur förändringen upplevdesav den berörda arbetsgruppen. Genom att besvara frågeställningarnauppnås syftet; Hur genomförs implementeringen av de förändrade arbetsuppgifterna? På vilket sätt arbetar företaget för att förändringen ska ske så framgångsrikt som möjligt?Hurupplever arbetsgruppen det rådande implementeringsarbetet?Studien är utförd genom en kvalitativ metod där vi intervjuat fem respondenter med koppling till förändringen.Av det som framkommit av empirin när den ställts mot de teoretiska utgångspunkterna var att det finns brister i genomförandet av implementeringsarbetet. Men även att det finns förutsättningar för att nå ett önskvärt resultat om att stärka företagets konkurrenskraft på marknaden.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera problematiska aspekter som nya chefer inom tjänsteverksamheter ställs inför vid inträdandet i en chefsroll och under den första tiden som chef. Vi har i denna uppsats valt att genomföra en litteraturstudie där vi ställer existerande forskning inom två områden; tjänstesektorns särdrag och omställningen för nya chefer, i relation till forskning om chefers arbetsuppgifter och analyserar materialet för att på så sätt bidra med ny forskning. För att illustrera våra analyser har vi intervjuat tre nya chefer inom hotellbranschen. Vi har funnit att problematiken i de arbetsuppgifter som vi redogör för att chefer utför inte är unik för nya chefer. Vi hävdar dock att mer erfarna chefer oftast, genom att reflektera över och lära sig av sina erfarenheter, har lärt sig hur de ska handskas med dessa uppgifter och att de därför inte upplever dem som problematiska Avslutningsvis kan vi konstatera att många av de redan problematiska arbetsuppgifterna för nya chefer blir än mer problematiska för nya chefer inom tjänstesektorn på grund av branschens karaktär.

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser.

Författare:Lars JennforsTitel:Sport Managers, Vad gör de? - En studie kring de arbetsuppgifter som innehas och de kvalifikationer som krävs för att arbeta som sport managerInnehåll:Sport Management är ett förhållandevis outforskat område i Sverige. Därmed är det inte alldeles självklart vilka personer som har ett arbete som kan kallas sport manager. Definitionerna som därmed blir av central roll i studien är idrottssektorn, idrottsorganisationer och sport manager. Att ta del av dessa definitioner är viktigt för att kunna ta till sig av det resultat som framkommit.Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka kvalifikationer som krävs på idrottens arbetsmarknad inom yrket sport manager, samt vad en sport manager har för arbetsuppgifter.