Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Syftet med studien var att undersöka hur olika arbetssÀtt och verktyg motiverar eleverna att utveckla lÀs- och skrivkunskaper. De arbetssÀtt och verktyg som vi vill belysa i tidigare forskning Àr socialt samspel, IKT och lÀsförstÄelsestrategier. I kunskapsöversikten analyseras 8st studier innefattande bÄde kvalitativa och kombinerade kvalitativa och kvantitativa ansatser. UtifrÄn artiklarna har vi uppmÀrksammat att IKT, lÀsförstÄelsestrategier och det sociala samspelet Àr stöttning för eleverna. Stöttningen krÀvs för att motivera eleverna att klara av de alltför svÄra uppgifterna som de annars kÀnt olust inför.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta Àmne Àr att vi under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser pÄ att pedagogerna gör skillnad pÄ pojkar och flickor vad det gÀller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vÄr litteraturbakgrund kunde vi utlÀsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vÄrt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes nÄgon skillnad i bemötande genom kroppssprÄk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön.

För att skapa en likvÀrdig och flexibel demokratifostrande skola Äberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och dÀr med att skapa jÀmlikhet i utvecklandet av demokratiska förmÄgor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta pÄ berÀttelser frÄn fyra samhÀllskunskaps lÀrare vad gÀllande elevsyn, syn pÄ klassrumklimat och syn pÄ samhÀllskunskapens mÄl pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Malmö. BerÀttelserna pÄverkades frÀmst av vilken skola lÀrarna jobbade antingen pÄ ett yrkesförberedande gymnasium eller pÄ ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger pÄ teorin om deliberativ demokrati som innebÀr den en process dÀr aktörer genom kommunikation grundad pÄ rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring lÀsförstÄelse i klassrum dÀr lÀrare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar pÄ vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring lÀsförstÄelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfÀllen. TvÄ klasser vid tvÄ olika skolor observerades. En i Ärskurs 4 och en i Ärskurs 5.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Mitt syfte Àr att visa att kÀnslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet Àn disciplin. Vi bombarderas dagligen i media frÄn olika tyckare som har Äsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bÀttre och hur misskött den Àr nu idag. Det Àr nÀstintill omöjligt att sÄlla i det stora informationsflödet och avgöra vad som Àr relevant för att ge eleverna bÀsta möjliga inlÀrningsklimat i skolan. Kan det vara sÄ att en skola som ger eleverna en kÀnsla av trygghet Àr den som ger bÀsta inlÀrningsklimatet? Genom att besöka nÄgra klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lÀrarna om deras syn pÄ trygghet i klassrummet, fick jag bekrÀftelse pÄ att sÄ kunde vara fallet.

AbstractFysisk miljö och inlÀrning Àr skriven av Christel Eriksson och Therese MÄrtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö pÄ tvÄ olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan pÄverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sÄdant som möbleringen i klassrummet, ljudnivÄn och undervisningsmaterial. Den gÀller Àven skolgÄrden, matsalen och andra lokaler pÄ skolan men vi har valt att fokusera oss pÄ klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort Àr kvalitativ och innefattar bÄde observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual?s cognitive growth and development.

VÄrt syfte med den hÀr undersökningen var att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrÄn ett genusperspektiv. Vi ville ta reda pÄ om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn pÄ genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vÄr undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att fÄ ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda pÄ om deras tankar stÀmde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den hÀr undersökningens resultat samt vÄr slutsats Àr att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Skolan Àr i stÀndig förÀndring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i vÄra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer nÄgra skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svÄrigheter fÄr i jÀmförelse med barn i behov av sÀrskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielÀrarna har att tillgÄ för att stödja dessa barn. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn frÄgeformulÀr i form av en enkÀt med öppna frÄgor. Respondenterna som medverkat bestÄr av Ätta mellanstadielÀrare samt tvÄ specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att ?hÀnsyn skall tas till elevernas olika förutsÀttningar och behov [?] dÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla? (LÀrarförbundet, 2006:10). I dagens skolor diskuterar pedagoger vÀrdegrund, elevers lika vÀrde och hur viktigt det Àr att ta tillvara pÄ olikheterna och utgÄ frÄn varje individs förutsÀttningar. Det har under en lÄng period bedrivits forskning kring Àmnet inlÀrningsstilar. Rita & Ken Dunn, Howard Gardner samt Richard Bandler och John Grinder Àr exempel pÄ betydelsefulla forskare. Syftet med studien ?Elevers inlÀrningsstilar i skolan? Àr att belysa vikten av inlÀrningsstilar samt hur de införlivas av pedagoger i planeringen och genomförandet av undervisningen.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmÄga och de kompetenser som ingÄr samt hur synen pÄ den kommunikativ förmÄgan har förÀndrats i kursplaner. Hur sprÄkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingÄ för att utveckla den kommunikativa förmÄgan beskrivs. Vikten av bÄde utbildning och trÀning för lÀraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal engelsklÀrare i grundskolans Är 4-6 resonerar om kommunikativ förmÄga samt hur de anser att sprÄkundervisningen kan lÀggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som anvÀnts Àr den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lÀrmiljön kan frÀmja barn i deras lÀrande. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att utveckla barns lÀrmiljö. Vi ville Àven ta reda pÄ hur barnen uppfattar sin lÀrmiljö samt hur de önskar att deras lÀrmiljö ska se ut. Vi ville Àven undersöka hur lÀrare anser att barnen gynnas i sitt lÀrande av att arbeta i en vÀlplanerad lÀrmiljö. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lÀrares tankar kring Àmnet.