Den hÀr uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlÀrningsmöjlighet för elever. Jag vill förstÄ hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det pÄverkar elevers olika lÀrstilar. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: tas det hÀnsyn till olika lÀrstilar i klassrummets utformning? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö.

This study is about which opinion active teachers are having when it comes to integrate religious traditions and ceremonies in their teaching. The aim is to study the religious traditional ceremonies part and how they are being defined in the Swedish classrooms in primary school. Together with literature, research and the discussion in this study, I came up to a few conclusions of how religious ceremonies will be integrated and how it looks like in Swedish classrooms. In this study of literature and research overview, the literatures are intended to provide an insight about how the Swedish school system went from a Christian education to a school that was separate from the church. In the chapter called Literature and research overview the literatures are written by scientists and therefore this chapter is based on research.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur tre KME-lÀrare definierar begreppet estetik, hur de vill anvÀnda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsÀtter det till sin praktik. VÄr metod Àr att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lÀrare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi stÀlla i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. VÄrt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstÀmmer. Det finns hos vÄra informanter en strÀvan om radikala ansprÄk pÄ estetik, men i undervisningen gÄr det att finna spÄr av modest estetik.

The use of laptops, interactive whiteboards and the Internet is step-by-step working it?s way into Swedish schools. The aim of this study is to investigate the attitudes of teachers towards using IT-related tools in their teaching. How are the tools given used as mediating tools, what new methods do the teachers find themselves discovering while using these, how do the teachers feel about digital teaching platforms and how do the IT-related tools affect students language progression? These are all questions that this study is meant to answer.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ syn pÄ elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrÄn tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att fÄ en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod anvÀnts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det bÄde finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist pÄ elevinflytande i undervisningens innehÄll. Vi har ocksÄ uppmÀrksammat och pÄpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron pÄ sin egen förmÄga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Syftet med studien Àr att ge ökad förstÄelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder anvÀnder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hÀnsyn till koncentrationsnivÄn hos eleverna, vilka svÄrigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. DÀr presenteras ocksÄ hjÀrnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptÀckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett pÄ koncentration genom tiderna och hur lÀrarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsÀtter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lÀrare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lÀrarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förstÄelsen. DÀremot ansÄg de att flertalet faktorer pÄverkar möjligheten, vilket Àven synliggörs vid observationerna. LÀrarna uppfattade sig verklighetsanknyta i nÄgon grad samt pÄ olika sÀtt. DÀremot synliggjordes det vid observationerna att lÀrarna mÄnga gÄnger vid anvÀndandet av verklighetsanknytningar inte nÄr Ànda fram eller sin fulla potential.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium pÄ en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser Àr viktiga historiska omrÄden för dem, och utifrÄn detta resonera kring lÀmpliga didaktiska övervÀganden inom ett mÄngkulturellt klassrum. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka enkÀtsvaren frÄn 124 informanter angÄende attityder till 55 olika delÀmnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhÄllande till de som har en annan kulturell tillhörighet. DÀremot fanns det endast nÄgra fÄ skillnader betrÀffande hur relevanta eleverna ansÄg olika delomrÄden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar ocksÄ att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrÄgar och det som lÀroböckerna förmedlar dÄ eleverna frÀmst föredrog ett globalt perspektiv medan lÀroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och vÀsterlÀndskt perspektiv..

Det som vi vill belysa med denna undersökning Àr hur viktigt det Àr att anvÀnda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det Àr viktigt att tÀnka pÄ skolgÄrden som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan Àr gynnsamt för barnen. NÄgot som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken Àr problematiken kring att arbeta ute och Àven ge en bÀttre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i tvÄ skolor i Mellansverige.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men Àven för yrkesverksamma lÀrare. Syftet med vÄrt examensarbete var att försöka ta reda pÄ hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum pÄverkas för en lÀrare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fÄtt fram hur vardagen i skolan kan se ut frÄn bÄde elev ?och lÀrarperspektivet. Vi har Àven besökt Karolinaskolan dÀr vi fick insikt i hur det kan se ut pÄ ett internat för elever med DAMP/ADHD.

Smartboard Àr en modern teknik som blir allt vanligare i vÄra svenska klassrum. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-2 pÄ en skola anvÀnder smartboard som ett verktyg/lÀromedel för barns sprÄkutveckling. Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds för att tolka och förstÄ mÀnniskors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfÀllen dÀr smartboard anvÀnds som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lÀrare som anvÀnder sig av smartboard i sin undervisning.

VÄrt syfte var att undersöka nÄgra lÀrares tankar om hur det Àr att tillmötesgÄ elevers behov i en context prÀglad av olika kunskapsnivÄer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer pÄ erfarna lÀrare och analyserade deras olika sÀtt att nÀrma sig klassrum innehÄllandes olika kunskapsnivÄer. Vi intervjuade tre engelsk lÀrare frÄn ett högstadium och fyra lÀrare frÄn en gymnasie skola. VÄra iakttagelser visar att varierad undervisning Àr det bÀsta sÀttet att möta alla elevers behov och att det Àr nödvÀndigt att ha extra material till bÄde avancerade elever och svagare elever. VÄra intervjuer framhÀvde ocksÄ vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera sÄ mycket som möjligt .

Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmÀnna uppfattningar och attityder till anvÀndandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn pÄ vad de lÀr sig av sitt spelande. En webbaserad enkÀtundersökning genomfördes med gymnasieelever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. UtifrÄn enkÀtsvaren framgÄr att en övervÀgande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lÀrandet, sÄvÀl lÀrande i vardagslivet som i skolan. SÀrskilt framtrÀder ökade kunskaper i det engelska sprÄket.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.