Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet Àr mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd frÄn lÀraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lÀrande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilket av omrÄdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes pÄ 16 olika förskoleavdelningar fördelat pÄ 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Att se varje elev Àr en viktig del av lÀraryrket, och som lÀrare bör man strÀva efter att möta alla elever pÄ deras egen nivÄ och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fÄtal studier genomförts kring elevers olika lÀrstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset vÀcktes sÄledes att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan pÄ elevernas inlÀrning. DÀrmed kommer studien att behandla elevers olika sÀtt att lÀra, olika intelligenser och miljön i lÀrandesammanhang.Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet dÀrför utfördes en intervjuundersökning dÄ det ansÄgs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lÀrare som alla arbetar i grundskolans tidigare Är intervjuades.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever utvecklar ett funktionellt andrasprÄk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lÄng tid andrasprÄkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gÀllande elevernas sprÄkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in pÄ band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som Àr mest sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för sprÄkinlÀrningen.

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvÄrigheter. VÄrt syfte Àr att fÄ fördjupade kunskaper om barn som har det svÄrt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och ÄtgÀrdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frÄgestÀllningar vi behandlar Àr vad koncentrationssvÄrigheter Àr, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda dem. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr observationer, intervjuer och litteraturstudier.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

I strÀvan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshÀndelse med eleverna i avsikt att belysa en frÄga de Àr intresserade av att fÄ svar pÄ. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att fÄ svar pÄ hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn pÄ och hur de samtalade kring det de sÄg. Samtalet kan ses som ett vÀvande dÀr olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar pÄ vilka inslag som fanns i samtalsvÀven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förstÄelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsÀttningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i sÄvÀl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.ForskningsfrÄga: Hur anvÀnder pedagogerna sig av reflekterande samtal nÀr de utgÄr frÄn autentiska situationer frÄn praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsvÀven omfattade fyra typer av inslag.

Vad Àr motorik? Vad betyder ordet motorik? ?HÄll dig lugn? och ?sitt stilla? Àr ofta ord som man stöter pÄ frÄn vuxna, framförallt i ett klassrum. SjÀlvförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthÄllighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlÀrning.VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ motorisk trÀning i skolverksamheten. LikvÀl Àven vad motorisk trÀning innebÀr för lÀs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students.My questions are: In what ways can the teachers develop their leadership?In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom?What do the teachers in the study consider to be a good leadership?What do the teachers inte the study think of their leadership and itsŽ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachersŽ leadership in the classroom has a significance for studentsŽ learning and development. The teachersŽstyle of leadership should not be static and should be adapted to studentsŽdevelopment level. The results also shows that teachersŽ leadership in the classroom is about various tasks.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Arbetets art: 10 poÀng Bakgrund: Vi Àr tvÄ lÀrarstuderande frÄn Malmö högskola som har examensprofil förskollÀrare och fÄr Àven behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare Är. I vÄr utbildning har vi valt sidoÀmneskurser sÄsom Utebildning och No för tidigare skolÄren vilket har inspirerat oss till just detta Àmne. Syfte: VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att vi vill öka förstÄelsen för hur viktigt det Àr för barnen att fÄ tillgÄng till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö Àven pÄ skolan. VÄrt problem som vi vill undersöka Àr samverkan med vuxna och barn pÄ skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har anvÀnt oss av enkÀter, intervjuer och observationer.

Detta arbete undersöker hur undervisningsmodellen flipped classroom pÄverkar elevers inlÀrning inom matematik. Intervjuer med fem matematiklÀrare och fyra elever ligger till grund för att undersöka detta. Vi har antagit en socialkonstruktivistisk syn pÄ inlÀrning och har dÀrefter tematiskt analyserat empirin som genererades frÄn semistrukturella, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att modellen möjliggör varierad undervisning, alltsÄ flera olika inlÀrningsmoment kan tÀckas in pÄ lektionstid. Detta kan vara i form av exempelvis grupparbete eller laborativa aktiviteter.

Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur tre lÀrare i Ärskurserna tvÄ, fyra och fem ser pÄ, och bemöter, flersprÄkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som anvÀnds för materialinsamling Àr intervjuer med tre klasslÀrare och klassrumsobservationer i deras klasser pÄ samma skola. Resultaten frÄn intervjuerna visar att de undersökta lÀrarna pÄ skolan sÀger sig vara positivt instÀllda till flersprÄkighet. Under observationerna i lÀrarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra sprÄk Àn svenska. En inre frustration av nÀr hon hör andra sprÄk Àn svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra sprÄk Àn svenskan.