I strÀvan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshÀndelse med eleverna i avsikt att belysa en frÄga de Àr intresserade av att fÄ svar pÄ. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att fÄ svar pÄ hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn pÄ och hur de samtalade kring det de sÄg. Samtalet kan ses som ett vÀvande dÀr olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar pÄ vilka inslag som fanns i samtalsvÀven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förstÄelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsÀttningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i sÄvÀl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.ForskningsfrÄga: Hur anvÀnder pedagogerna sig av reflekterande samtal nÀr de utgÄr frÄn autentiska situationer frÄn praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsvÀven omfattade fyra typer av inslag.

LÀrare anvÀnder sig av olika metoder för att hjÀlpa studenter att utveckla de verktyg de behöver för att lÀra sig engelska, eller nÄgot annat Àmne. En metod hÀr Àr muntlig feedback, som anvÀnds för att uppmuntra elever eller korrigera dem nÀr de utför sprÄkliga fel. VÄrt mÄl med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka vilka typer av muntlig feedback som kan hittas i ett klassrum dÀr man lÀr sig engelska som frÀmmande sprÄk och vilka attityder som bÄde lÀrare och studenter kan ha gentemot muntlig feedback. Tre typer av undersökningsmetoder har anvÀnts: observationer, intervjuer och enkÀter. Resultatet visar pÄ att studenter förhÄller sig positivt till muntlig feedback i klassrummet, sÀrskilt explicit corrective feedback.

Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that?s affecting the pupils in a negative way.

The purpose of this essay is to illuminate two teachers? communication strategies when dealing with pupils with another first language than Swedish. One of the teachers teaches Swedish as a second language and the other teacher educates one class in most of the subjects such as mathematic, Swedish and social studies. I make an ethnographic study where I make non-participating observations and shorter interviews with the teachers. The observations lie in focus of my study and were made at eight occasions, four lessons with each teacher.My result shows that they have a lot of communication strategies in common, but not all.

Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod anvÀndes intervju i bÄde undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lÀrarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes ocksÄ för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lÀrarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredstÀlland och material och övningar dÀrifrÄn hjÀlper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, sjÀlvkÀnsla, samarbetsförmÄga, koncentrationsförmÄga och motorik. LÀrarna anser att fysisk aktivitet Àr en nödvÀndighet i undervisningen för eleverna nÀr det Àr lÄngpass i skolan.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Studiens övergripande syfte var att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att fÄ kunskap om vad det Àr mer som hÀnder i klassrum bortsett frÄn den traditionella undervisningen. Studien bygger pÄ fyra grundskollÀrares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet Àr mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd frÄn lÀraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lÀrande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilket av omrÄdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes pÄ 16 olika förskoleavdelningar fördelat pÄ 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Att se varje elev Àr en viktig del av lÀraryrket, och som lÀrare bör man strÀva efter att möta alla elever pÄ deras egen nivÄ och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fÄtal studier genomförts kring elevers olika lÀrstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset vÀcktes sÄledes att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan pÄ elevernas inlÀrning. DÀrmed kommer studien att behandla elevers olika sÀtt att lÀra, olika intelligenser och miljön i lÀrandesammanhang.Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet dÀrför utfördes en intervjuundersökning dÄ det ansÄgs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lÀrare som alla arbetar i grundskolans tidigare Är intervjuades.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever utvecklar ett funktionellt andrasprÄk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lÄng tid andrasprÄkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gÀllande elevernas sprÄkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in pÄ band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som Àr mest sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för sprÄkinlÀrningen.

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvÄrigheter. VÄrt syfte Àr att fÄ fördjupade kunskaper om barn som har det svÄrt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och ÄtgÀrdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frÄgestÀllningar vi behandlar Àr vad koncentrationssvÄrigheter Àr, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda dem. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr observationer, intervjuer och litteraturstudier.