Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det Àr en skola unik i sitt slag dÄ fokus under hela projekteringen har legat pÄ energieffektivisering och lÄg miljöpÄverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som vÀrmer luften innan den gÄr in i byggnaden pÄ vintern och kyler pÄ sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pÄgÄr en utredning dÀr innemiljön och energiÄtgÄngen utvÀrderas. I den hÀr rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön pÄ Vargbroskolan. Ljudmiljön Àr avgrÀnsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Uppsatsen handlar om begreppet flerstÀmmighet och syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet flerstÀmmighet och hur denna flerstÀmmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestÄtt av intervjuer med fem lÀrare som undervisar i de tidiga Äldrarna pÄ samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstÀmmighet kan ses utifrÄn tre utgÄngspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lÀrarperspektiv och utifrÄn ett elevperspektiv. KÀnnetecken för flerstÀmmighet som lyfts fram Àr ett tillÄtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga sprÄkandet stÄr i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur gymnasieungdomar upplever utomhuspedagogiska moment i undervisningen. Det Àr en kvalitativ undersökning gjord vid Bernadottegymnasiet i Stockholm. Studien baseras pÄ deltagande observationer under drygt tvÄ fÀltdygn och pÄ semi-strukturerade intervjufrÄgor med tolv elever, i tre fokusgrupper. Resultatet visar att elever upplever utomhuspedagogiska undervisningsmoment positivt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lÀrandemiljöer med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi Àr Àven intresserade av att fÄ veta vilka faktorer som pÄverkar pedagogerna i deras undervisning. I vÄr undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angÄende deras undervisning. Skolorna Àr olika varandra pÄ sÄ sÀtt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmÄl och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andrasprÄk. De slutsatser vi kommit fram till Àr att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som Àr den bÀsta lÀrandemiljön för sina elever. Vi har sett spÄr av flerstÀmmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och elev ser ut, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet, utifrÄn en sociokulturell teori om lÀrande. Metoden som anvÀndes var en etnografisk fÀltstudie i tvÄ klassrum med tvÄ olika lÀrare under fem veckors tid i Àmnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de bÄda lÀrarna men Àven en del likheter. Exempelvis föredrog bÀgge att anvÀnda överföringsmodellen i undervisningen.

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se pÄ dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att försöka belysa hur ett antal lÀrarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lÀrande.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjortvÄr datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenterstexter gÀllande utomhusundervisning. Samtliga lÀrare i vÄrstudie Àr positivt instÀllda till utomhusundervisning. Vi fannocksÄ tecken pÄ variationer nÀr det gÀller hur och varför lÀrarnaanvÀnder utomhusmiljön i sin undervisning.

VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bÀst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan pÄverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgÄr frÄn tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning anvÀndes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frÄgeformulÀr. I denna kartlades elevernas syn pÄ anvÀndandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssÀtt vid arbete med olika texter.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade nÄgot, eller ytterst lite, pÄ lektioner dÀr hela klassen var samlad. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..

Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt mÄnga olika klassrum och förskolor dÀr miljön har sett mycket olika ut. Det har ocksÄ varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lÀrare och barn trivts pÄ sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi pÄverkas av vÄr arbetsmiljö. Eftersom bÄde elever och lÀrare vistas mÄnga timmar varje arbetsdag i klassrummet Àr det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlÀrningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet Àr att fÄ en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i VÀstra Götalands lÀn.