Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det Àr en skola unik i sitt slag dÄ fokus under hela projekteringen har legat pÄ energieffektivisering och lÄg miljöpÄverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som vÀrmer luften innan den gÄr in i byggnaden pÄ vintern och kyler pÄ sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pÄgÄr en utredning dÀr innemiljön och energiÄtgÄngen utvÀrderas. I den hÀr rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön pÄ Vargbroskolan. Ljudmiljön Àr avgrÀnsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Vi lever i ett kunskapssamhÀlle, dÀr vi Àr omringade avskriftsprÄket. Det i sig stÀller höga krav pÄ den enskilda individen och dennes skrivförmÄga.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara pÄverkar skrivandet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ jag för att nÄ mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lÀrare. Resultatet baserar sig pÄ lÀrarnas utsagor.Forskning visar att brist pÄ motivation Àr ett hinder för inlÀrning samtidigt som det finns forskare som hÀvdar att barn av sin natur Àr sökande varelser, som inte behöver motiveras. NÀr det gÀller skrivning, visar forskning pÄ att det nÀstan alltid Àr lÀraren som bestÀmmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 föresprÄkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgÄ frÄn deras behov och förutsÀttningar.Av resultatet framgÄr det att lÀrarna ser faktorer som trÄkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist pÄ fantasi, minskad höglÀsning och för mycket datoranvÀndning som anledning till att elever inte kÀnner sig motiverade till att skriva.

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det Àr en skola unik i sitt slag dÄ fokus under hela projekteringen har legat pÄ energieffektivisering och lÄg miljöpÄverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som vÀrmer luften innan den gÄr in i byggnaden pÄ vintern och kyler pÄ sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pÄgÄr en utredning dÀr innemiljön och energiÄtgÄngen utvÀrderas. I den hÀr rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön pÄ Vargbroskolan. Ljudmiljön Àr avgrÀnsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det Àr en skola unik i sitt slag dÄ fokus under hela projekteringen har legat pÄ energieffektivisering och lÄg miljöpÄverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som vÀrmer luften innan den gÄr in i byggnaden pÄ vintern och kyler pÄ sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pÄgÄr en utredning dÀr innemiljön och energiÄtgÄngen utvÀrderas. I den hÀr rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön pÄ Vargbroskolan. Ljudmiljön Àr avgrÀnsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Uppsatsen handlar om begreppet flerstÀmmighet och syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet flerstÀmmighet och hur denna flerstÀmmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestÄtt av intervjuer med fem lÀrare som undervisar i de tidiga Äldrarna pÄ samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstÀmmighet kan ses utifrÄn tre utgÄngspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lÀrarperspektiv och utifrÄn ett elevperspektiv. KÀnnetecken för flerstÀmmighet som lyfts fram Àr ett tillÄtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga sprÄkandet stÄr i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur gymnasieungdomar upplever utomhuspedagogiska moment i undervisningen. Det Àr en kvalitativ undersökning gjord vid Bernadottegymnasiet i Stockholm. Studien baseras pÄ deltagande observationer under drygt tvÄ fÀltdygn och pÄ semi-strukturerade intervjufrÄgor med tolv elever, i tre fokusgrupper. Resultatet visar att elever upplever utomhuspedagogiska undervisningsmoment positivt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lÀrandemiljöer med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi Àr Àven intresserade av att fÄ veta vilka faktorer som pÄverkar pedagogerna i deras undervisning. I vÄr undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angÄende deras undervisning. Skolorna Àr olika varandra pÄ sÄ sÀtt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmÄl och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andrasprÄk. De slutsatser vi kommit fram till Àr att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som Àr den bÀsta lÀrandemiljön för sina elever. Vi har sett spÄr av flerstÀmmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och elev ser ut, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet, utifrÄn en sociokulturell teori om lÀrande. Metoden som anvÀndes var en etnografisk fÀltstudie i tvÄ klassrum med tvÄ olika lÀrare under fem veckors tid i Àmnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de bÄda lÀrarna men Àven en del likheter. Exempelvis föredrog bÀgge att anvÀnda överföringsmodellen i undervisningen.

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se pÄ dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att försöka belysa hur ett antal lÀrarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lÀrande.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjortvÄr datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenterstexter gÀllande utomhusundervisning. Samtliga lÀrare i vÄrstudie Àr positivt instÀllda till utomhusundervisning. Vi fannocksÄ tecken pÄ variationer nÀr det gÀller hur och varför lÀrarnaanvÀnder utomhusmiljön i sin undervisning.

VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bÀst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan pÄverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgÄr frÄn tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning anvÀndes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frÄgeformulÀr. I denna kartlades elevernas syn pÄ anvÀndandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssÀtt vid arbete med olika texter.